Logga in
| 11 sidor teori |
| 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ett talmängd är en samling av tal som gör det möjligt att placera olika typer av tal i olika kategorier. Nedan listas några av de vanligaste talmängderna.
Talen 0,1,2,3,4… kallas för de naturliga talen. Talmängden representeras av bokstaven N och innehåller oändligt många tal.
N={0,1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12,13…}
De naturliga talen kan prickas in på en tallinje.
Talmängden med hela tal betecknas med Z.
Z={…,−5,−4,−3,−2,−1, 0, 1, 2, 3, 4, 5,…}
Ett heltal kan vara positivt, negativt eller noll. De naturliga talen och de negativa hela talen bildar tillsammans de hela talen, men varje heltal är nödvändigtvis inte ett naturligt tal. Bilden visar att −39 är ett heltal, men inte ett naturligt tal. Man ser också att 24 både är ett heltal och ett naturligt tal. I bilden ser man också att talet 0 tillhör de naturliga talen.
Tabell
8 och 26 | Naturliga tal |
---|---|
−4 | Hela tal |
34 | Rationella tal |
π | Reella tal |
Analysera talen för att se om de är hela tal, bråk eller decimaltal, och identifiera den mest inkluderande mängden.
Naturliga tal N, är heltal som inte är negativa så talet 8 ingår definitivt här. Men även 26 ingår eftersom man kan dela 6 med 2 och få heltalet 3.
Förutom de naturliga talen räknas de negativa talen in i talmängden hela tal Z. Talet −4 beskrivs alltså bäst som ett heltal.
Rationella tal Q, är alla tal som kan skrivas som bråk på formen ba där a och b är heltal. Talet 34 ingår alltså i denna talmängd.
Irrationella tal har ett oändligt antal decimaler som inte kommer i någon särskild ordning och kan därmed inte skrivas på formen ba. De irrationella talen ingår i talmängden reella tal R, och π är ett sådant tal.
8 och 26 är alltså naturliga tal, −4 är ett helt tal, 34 är ett rationellt tal och π är ett reellt tal.
8 och 26 | Naturliga tal |
---|---|
−4 | Hela tal |
34 | Rationella tal |
π | Reella tal |
Kom ihåg att ett tal kan tillhöra mer än en talmängd. Till exempel är 0 ett naturligt tal, men det är också ett heltal, ett rationellt tal och ett reellt tal samtidigt. Tänk på de givna talen i den följande applet och bestäm alla talmängder som inkluderar talet.
Vilken talmängd passar bäst för att beskriva talet?
Våningsnummer i ett hus är oftast positiva heltal men de kan också vara negativa för källare. Det är alltså lämpligast att använda hela tal, Z.
Det kan bara finnas ett positivt och ett helt antal medlemmar i en klubb. Man bör alltså använda naturliga tal, N.
Andelen elever i en klass födda i april är ett bråk eftersom det är ett helt antal elever födda i april som delas på det totala antalet elever, som också är ett heltal. Bråk beskrivs bäst av rationella tal, Q.
Det är naturligt att skriva längden på ett bord med ett decimaltal om den ska skrivas i km. Längden kan mätas mer och mer noggrant för att öka antalet decimaler. Då är det mest lämpligt att använda reella tal, R.
Mått i ett recept brukar oftast anges i bråkdelar, t.ex. .1 /2. dl eller .3 /4. tsk, vilket bäst beskrivs av rationella tal, Q.
Ålder brukar anges i hela år. Man kan inte heller vara ett negativt antal år gammal, och då passar det bäst med naturliga tal, N.
Vilken talmängd beskriver bäst det tal man får i följande fall?
Vi beräknar bråket 1267.
Bråket förkortades till 18. Detta är en del av de naturliga talen och den talmängden benämns N.
Medelvärdet av temperaturerna beräknas genom att addera dem och dela med antalet värden, dvs. 2.
Bråket förkortades till - 6 som är en del av de hela talen. Denna talmängd brukar benämnas Z.
Vi provar att dela 3 000 med 9.
Bråket 1 0003 står på sin enklaste form. Det går med andra ord inte att förkorta bråket längre. Eftersom både täljare och nämnare är heltal är det ett rationellt tal så den talmängd som bäst beskriver bråket är Q.
Avgör om talet är rationellt.
Ett rationellt tal är ett tal som kan skrivas som ett bråk, där nämnare och täljare är heltal. Men 13,5 är ju inget heltal. Betyder det då att 13,53 är irrationellt? Nej! Vi kan ju förlänga bråket med 2 och få ett heltal i täljaren: 13.5/3=13.5* 2/3* 2=27/6. Talets värde har inte förändrats, men vi har nu två heltal i bråkets täljare och nämnare vilket betyder att det är rationellt.
Om π4 är ett rationellt tal så ska vi kunna förlänga bråket så att både nämnare och täljare blir heltal. Men π är irrationellt:
π = 3,141592 ...
Det finns därför inget tal som vi kan förlänga bråket med så att täljaren blir ett heltal. π4 är alltså ett irrationellt tal.
De naturliga talen är alla heltal som inte är negativa. 7 är därför ett naturligt tal. 1353 är lika med 45 som ju också är ett positivt heltal. 7 och 1353 är alltså de naturliga talen.
Är det ett naturligt tal? | |
---|---|
7 | ✓ |
sqrt(11) | * |
135/3 | ✓ |
13 | * |
De irrationella talen kan inte skrivas som ett bråk med heltal i täljare och nämnare. 1353 och 13 står redan på den formen så de är inte irrationella. 7 kan vi skriva som 71 så detta är inte heller irrationellt. sqrt(11) kan vi däremot inte skriva som ett bråk där både nämnare och täljare är heltal. Det finns alltså ett irrationellt tal bland talen: sqrt(11).
Är det ett irrationellt tal? | |
---|---|
7 | * |
sqrt(11) | ✓ |
135/3 | * |
13 | * |
De reella talen är alla rationella och irrationella tal. Tidigare kom vi fram till att 7, 1353 och 13 är rationella tal. Vi kom också fram till att sqrt(11) är irrationellt. Vår talmängd består alltså av rationella och irrationella tal. Det betyder att alla tal är reella.
Är det ett reellt tal? | |
---|---|
7 | ✓ |
sqrt(11) | ✓ |
135/3 | ✓ |
13 | ✓ |