Logga in
| 10 sidor teori |
| 19 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ett talmängd är en samling av tal som gör det möjligt att placera olika typer av tal i olika kategorier. Nedan listas några av de vanligaste talmängderna.
Talen 0,1,2,3,4… kallas för de naturliga talen. Talmängden representeras av bokstaven N och innehåller oändligt många tal.
N={0,1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12,13…}
De naturliga talen kan prickas in på en tallinje.
Talmängden med hela tal betecknas med Z.
Z={…,−5,−4,−3,−2,−1, 0, 1, 2, 3, 4, 5,…}
Ett heltal kan vara positivt, negativt eller noll. De naturliga talen och de negativa hela talen bildar tillsammans de hela talen, men varje heltal är nödvändigtvis inte ett naturligt tal. Bilden visar att −39 är ett heltal, men inte ett naturligt tal. Man ser också att 24 både är ett heltal och ett naturligt tal. I bilden ser man också att talet 0 tillhör de naturliga talen.
Detta innebär att alla hela tal är och alla tal i decimalform är rationella tal. Det kan visas så här:
Tabell
8 och 26 | Naturliga tal |
---|---|
−4 | Hela tal |
34 | Rationella tal |
π | Reella tal |
Analysera talen för att se om de är hela tal, bråk eller decimaltal, och identifiera den mest inkluderande mängden.
Naturliga tal N, är heltal som inte är negativa så talet 8 ingår definitivt här. Men även 26 ingår eftersom man kan dela 6 med 2 och få heltalet 3.
Förutom de naturliga talen räknas de negativa talen in i talmängden hela tal Z. Talet −4 beskrivs alltså bäst som ett heltal.
Rationella tal Q, är alla tal som kan skrivas som bråk på formen ba där a och b är heltal. Talet 34 ingår alltså i denna talmängd.
Irrationella tal har ett oändligt antal decimaler som inte kommer i någon särskild ordning och kan därmed inte skrivas på formen ba. De irrationella talen ingår i talmängden reella tal R, och π är ett sådant tal.
8 och 26 är alltså naturliga tal, −4 är ett helt tal, 34 är ett rationellt tal och π är ett reellt tal.
8 och 26 | Naturliga tal |
---|---|
−4 | Hela tal |
34 | Rationella tal |
π | Reella tal |
Kom ihåg att ett tal kan tillhöra mer än en talmängd. Till exempel är 0 ett naturligt tal, men det är också ett heltal, ett rationellt tal och ett reellt tal samtidigt. Tänk på de givna talen i den följande applet och bestäm alla talmängder som inkluderar talet.
Om vi multiplicerar det rationella talet a/b med b/a får vi 1.
1 är ett naturligt tal så produkten av två rationella tal kan alltså vara naturlig. För att visa med ett exempel väljer vi a och b så att a/b och b/a inte är naturliga dvs. ingen av dem får vara 1 och de får heller inte vara lika med varandra. Vi väljer a=2 och b=3.
Varken 2/3 eller 3/2 är naturliga vilket innebär att produkten av två icke naturliga tal kan vara ett naturligt tal. Eftersom negativa tal inte ingår i talmängden naturliga tal men ingår i de rationella är ett alternativt svar att de två talen som multipliceras kan vara negativa heltal. Produkten av dem blir ett positivt heltal, som tillhör de naturliga talen.
Svaret är nej, det finns inte fler naturliga tal än jämna tal. Hur konstigt det än kan låta finns det faktiskt exakt lika många jämna som naturliga tal. Vi motiverar detta genom att tänka oss att vi skriver upp alla naturliga tal på en oändligt lång rad. 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, ... Tänk dig sedan att du under varje tal skriver talet multiplicerat med två. 0, &1, & 2,& 3,& 4,& 5,& 6,& 7,& ... 0,& 2,& 4,& 6,& 8,&10,& 12,& 14,& ... Eftersom varje tal på den undre raden har skapats från ett tal på den övre måste det finns precis lika många tal utskrivna på båda raderna. Läser vi av den undre raden ser vi att det är en uppräkning av de jämna talen, vilket innebär att för varje jämnt tal finns det ett motsvarande naturligt tal och vise versa. Det finns alltså lika många av dem. Detta kanske inte framstår som väldigt intuitivt, men det är en effekt av att båda mängderna tal är oändligt stora, och att dessa oändligheter är lika stora.
Ett rationellt tal är ett tal som kan skrivas i formen a/b, där a och b är heltal och b ≠ 0. I detta fall påstår eleven att sqrt(7) är ett rationellt tal eftersom det kan skrivas som förhållandet mellan sqrt(7) och 1. sqrt(7)=sqrt(7)/1 Detta kan vid första anblicken verka följa formen a/b. Men sqrt(7) är inte ett heltal utan ett irrationellt tal. Därför är sqrt(7)/1 inte ett rationellt tal eftersom det inte kan uttryckas som förhållandet mellan två heltal.
Vi får två uttryck. sqrt(76+n) [0.5em] sqrt(2n+26) Vi ska hitta det minsta värdet på n som gör varje tal rationellt. För att hitta n ska vi komma ihåg generaliseringarna om att vara ett rationellt tal för en kvadratrot av ett tal.
Därför måste vi ha perfekta kvadrater inuti kvadratrötterna i de givna uttrycken. För att göra detta kommer vi att försöka hitta n som gör båda uttrycken till perfekta kvadrater. När vi tittar på det första uttrycket kan vi se att talet inuti kvadratroten ligger nära 81, vilket är en perfekt kvadrat. 81=9* 9 Härifrån måste vi hitta värdet på n som gör uttrycket inuti kvadratroten 81.
Därefter ska vi testa om vi kan få en perfekt kvadrat genom att använda detta värde på n i det andra uttrycket.
Vi fann att för n=5 är det andra uttrycket också en perfekt kvadrat. sqrt(76+ 5) &⇒ sqrt(81)=9 [0.5em] sqrt(2( 5)+26) &⇒ sqrt(36)=6 Följaktligen är det minsta värdet på n som gör varje tal rationellt 5.