Logga in
| 6 sidor teori |
| 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Både sinus och cosinus har perioden 360∘. Betyder det att även tangens har det? Svaret är faktiskt nej, och det kan man se genom att undersöka en vinkel som är 180∘ större än v.
sin(v+180∘)=−sin(v)
cos(v+180∘)=−cos(v)
-b-a=ba
cos(v)sin(v)=tan(v)
Lös tangensekvationen tan(v+6π)=−3. Svara i radianer.
VL−6π=HL−6π
Förläng 3π med 2
Subtrahera bråk
Förkorta med 3
I enhetscirkeln kan man göra direkta avläsningar av sin(v) och cos(v) som koordinater. Motsvarande tolkning av tan(v) är dock lite krångligare. Man utgår då från definitionen av tangens i en rätvinklig triangel.
tan(v)=Na¨rliggande katetMotsta˚ende katet
För en vinkel i enhetscirkelns första kvadrant kan man alltid rita in en rätvinklig triangel med bas x och höjd y. Enligt definitionen ges då tangensvärdet av tan(v)=xy.
Nu kan man förlänga vinkelstrecket tills det skär linjen x=1 och låta det utgöra hypotenusan i en ny rätvinklig triangel.
Vilka vinklar kan skapa denna skärningspunkt? Vi ritar en rät linje som går genom origo och (1,3). Då ser vi att det finns två vinklar på första varvet som kan ge tangensvärdet 3.
Det finns en vinkel i första kvadranten och en i tredje. Påstående 1 är alltså sant.
Vilka vinklar ger upphov till denna skärningspunkt?
Det finns två vinklar: en i den andra och en i den fjärde kvadranten, men ingen i den tredje. Det andra påståendet måste därför vara falskt.
Vi vet att cot(v) = cos(v)sin(v) och att cot(v) = 14 vilket vi kan skriva ihop till cos(v)sin(v) = 14. Vi skriver om uttrycket till sin(v)cos(v) eftersom det är ett uttryck för tangens.
Tangens räknas ut med motstående katet delat på närliggande katet och om tan(v) = 4 så kan vi skriva uttrycket som tan(v) = Motstående katet/Närliggande katet=4/1. Tangensvärdet för vinkeln kan alltså beräknas med en triangel där motstående katet är 4 och den närliggande är 1. Vi ritar upp enhetscirkeln med en triangel i första kvadranten.
sin(v) och cos(v) kan beräknas med triangelns sidlängder: sin(v)=Motstående katet/Hypotenusa, cos(v)=Närliggande katet/Hypotenusa. Uttrycken använder triangelns hypotenusa som vi inte har än, men den kan vi räkna ut med Pythagoras sats.
Eftersom en längd inte kan vara negativ kommer hypotenusan att vara sqrt(17). Då kan formlerna ovan användas för att ge sinus- och cosinusvärdena sin(v) = 4/sqrt(17), cos(v) = 1/sqrt(17).
u och w beskriver varsin spänning, och vi vill veta när de är lika. Därför sätter vi dem lika med varandra, och försöker sedan lösa ut tiden t.
För att räkna ut tiden vill vi lösa ut t och samlar därför uttrycken som innehåller t på samma sida.
I vänsterledet har vi nu sinus delat på cosinus som vi kan byta ut mot tangens om de har samma argument. Notera att bråket i cosinusuttrycket är större än perioden 2π:
cos(15 000t+7π/3) = cos(15 000t+π/3+6π/3).
Eftersom en period inte påverkar värdet av trigonometriska funktioner kan vi ta bort 6π3=2π, och då har båda uttryck samma argument. Nu kan vi göra en omskrivning med tangens och lösa ut t.
Kretsarna kommer alltså ha samma spänning 1.35 * 10^(-5) sekunder efter att strömmen slagits på, och sedan igen i ett upprepande mönster med en period på 2.09 *10^(-4) sekunder.