Logga in
| 3 sidor teori |
| 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Multiplicera parenteser
Multiplicera faktorer
i2=−1
Multiplicera faktorer
Multiplicera parenteser
Multiplicera faktorer
i2=−1
Multiplicera faktorer
Addera och subtrahera termer
Utveckla med konjugatregeln
(ab)c=acbc
Beräkna potens
i2=−1
Multiplicera faktorer
Addera termer
Skriv uttrycket på så enkel form som möjligt.
Vi börjar med att förlänga bråken med nämnarnas komplexkonjugat. Vi får då reella nämnare vid förenkling.
Vi fortsätter genom att förenkla bråken och adderar dem sedan.
Uttrycket kan alltså förenklas till 2.
Vi förenklar det här uttrycket på samma sätt som i förra deluppgiften.
Nu när nämnarna är reella tal fortsätter vi genom att förenkla och sedan addera bråken.
Uttrycket är alltså 4 när det skrivs på enklast form.
Givet att z=3+3i och w=7−2i, beräkna följande.
Vi ska beräkna imaginärdelen av zw. För att göra det multiplicerar vi först z och w. Vi kan sedan läsa av produktens imaginärdel.
Vi vet nu att produkten zw är 27 + 15i, och imaginärdelen kan läsas av som
Im(zw) = Im(27 + 15i) = 15.
Vi ska beräkna realdelen av w^2. Precis som i förra deluppgiften beräknar vi först w^2.
Vi vet nu att potensen w^2 har värdet 45 - 28i, vilket innebär att när vi nu beräknar Re(w^2) får vi
Re(w^2) = Re(45-28i) = 45.
Vi ska bestämma imaginärdelen av zz. Vi beräknar först zz för att sedan avgöra vad produktens imaginärdel är. Kom ihåg att z är komplexkonjugatet till z, alltså z = 3 - 3i.
Vi vet nu att produkten zz har värdet 18, vilket är helt reellt. Imaginärdelen blir alltså
Im(zz) = Im(18) = 0.
Lös ekvationen.
Genom att sätta in z = a+bi i ekvationen kan den förenklas.
För att likheten ska gälla måste båda led ha samma realdel och imaginärdel. Därför kan ekvationen delas upp i två mindre.
Vi vet nu att för det komplexa talet z = a + bi är a = 23 och b = 3. Alltså löser z = 23 + 3i ekvationen.
Precis som i förra deluppgiften kan uttrycken förenklas genom att sätta in talet z = a+bi.
Realdelen av ett komplext uttryck är alla termer som saknar ett i, medan imaginärdelen är alla termer som har ett i — fast utan själva i:et.
Precis som i förra deluppgiften kan ekvationen nu delas upp i två mindre.
Vi kommer fram till att a = - 1 och b = 0, alltså z = - 1, löser ekvationen.
Avgör om påståendet är sant eller falskt för alla komplexa tal z.
Eftersom vi ska avgöra påståendets giltighet för alla komplexa tal z utgår vi från att z generellt kan skrivas a + bi. Vi gör ersättningarna z = a + bi och z = a - bi och förenklar.
Vi har nu kommit fram till att VL = HL oavsett värden på a och b. Påståendet är alltså sant.
Vi avgör påståendets giltighet på samma sätt som i föregående deluppgift.
Denna likhet gäller bara då b = 0, dvs. för enbart reella tal. Dessa tillhör visserligen de komplexa talen, men utgör ju inte samtliga. Påståendet är därför falskt.
Vi börjar med att göra samma ersättningar som tidigare.
Nu ser vi att z + z är ekvivalent med 2a. Och eftersom a per definition är ett reellt tal måste även 2a vara det. Påståendet är alltså sant.