9. Matematisk bevisföring
Lektion
Uppgifter
Tester
Kapitel 4
9. 

Matematisk bevisföring

Matematisk bevisföring är en central del av matematiken, som hjälper oss att dra korrekta slutsatser baserat på vissa premisser. Denna lektion fokuserar på att förklara koncept som motsatt påstående, matematiska bevis, och negation i matematik på ett lättförståeligt sätt. Den tar upp olika typer av bevis, inklusive direkta och indirekta bevis, och hur de används för att tolka påståenden. Den förklarar också hur man kan använda logiksymboler för att föra resonemang på ett kompakt sätt. Denna lektion är utmärkt för dem som vill förstå matematisk bevisföring och dess tillämpningar.

Visa mer expand_more
7 sidor teori
18 Uppgifter - Nivå 1 - 3
Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet.
Matematisk bevisföring
Sida av 7

Inom matematiken handlar logik om att dra korrekta slutsatser utifrån vissa premisser. Matematiska bevis bygger på logik, där varje steg ska vara tydligt och välmotiverat. Stegen kan till exempel bygga på definitioner, axiom eller redan bevisade satser. För att skriva resonemang kortare används logiksymboler.

I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:

  • Logik
  • Bevismetoder
  • Jämförelse av bevis

Rekommenderat att repetera innan du börjar med det här avsnittet:

Koncept

Logik

Logik är ett brett ämne, och inom matematiken är det läran om hur man drar korrekta slutsatser givet vissa premisser. Exempelvis är matematiska bevis uppbyggda av logiska resonemang. För att kunna föra matematiska resonemang skriftligt på ett kompakt sätt används logiska symboler.

I tabellen visas ett urval.

Symbol Innebörd Exempel
⇒ Implikation P_1: Figuren är en kvadrat
P_2: Figuren är en fyrhörning
P_1 ⇒ P_2
⇔ Ekvivalens P_1: Figuren är en kvadrat
P_3: Figuren har fyra rätvinkliga hörn
och lika långa sidor
P_1 ⇔ P_3
¬ Negation P_1: Figuren är en kvadrat
¬P_1: Figuren är inte en kvadrat
⊥ Motsägelse P_4: Figuren har 4 hörn
P_5: Figuren är en triangel
(P_4 och P_5) ⇒⊥
Exempel

Stämmer bevisen?

Masumi och Povilas ska ha ett bevis-battle, och Masumi har bestämt sig för att visa att 1 är lika med 2. Povilas blir inte särskilt imponerad och kontrar med att han kan visa att a^2 är ett jämnt tal om a är ett jämnt tal. Här är deras bevis.

Fil:Matematisk bevisföring Kurs 4 Stämmer bevisen 0301.webp
Fil:Matematisk bevisföring Kurs 4 Stämmer bevisen 0301.webp

Har de gjort rätt?

Ledtråd

Kontrollera noggrant om varje steg verkligen följer från det föregående under alla tillåtna operationer, särskilt när man manipulerar uttryck som kan vara noll.

Lösning

Vi undersöker ett bevis i taget.

Masumis bevi

Masumi påstår sig ha bevisat att 1=2. Detta verkar inte särskilt troligt, så hon har nog gjort fel någonstans. Vi undersöker ett steg i taget. På första raden anger hon att

a=b,

så a och b är alltså samma tal. På andra och tredje raden multiplicerar hon med a respektive subtraherar med b^2. Detta går bra eftersom man alltid kan multiplicera och subtrahera båda led med vilket tal som helst utan att göra likheten ogiltig.

a^2=ab

a^2-b^2=ab-b^2

Hon väljer sedan att utveckla vänsterledet med konjugatregeln samt bryta ut b ur högerledet. Detta går också bra — det är ju bara omskrivningar.

(a-b)(a+b)=b(a-b)

Så här långt är resonemanget korrekt. Men från rad 4 till rad 5 sker ett ogiltigt steg: Masumi dividerar båda leden med (a-b). Eftersom a=b gäller att (a-b)=0. Då dividerar hon alltså med 0. Nolldivision är inte tillåtet så detta steg är inte giltigt!

(a-b)(a+b)&=b(a-b) & ⇓ a+b&=b

Stegen som kommer efteråt är rätt men det spelar ingen roll: Om ett steg i beviset är fel är hela beviset fel. Vi kan alltså konstatera att Masumis bevis inte stämmer.

Povilas bevis

Povilas verkar ha utgått från att jämna tal är delbara med 2 och brukar skrivas på formen

a=2n,

där n är ett heltal. Han har dock inte definierat vad n står för i sitt bevis, vilket han borde ha gjort. Stegen därefter är inga konstigheter: Båda led upphöjs till 2 och högerledet utvecklas med potenslagarna. Han påstår sedan att

2n^2är ett heltal.

Detta är sant om n är ett heltal, eftersom produkten av flera heltal också är ett heltal. Han borde dock ha motiverat detta tydligare eftersom man inte bara kan gissa att det är på det sättet. Han skriver till sist om 2n^2 som m, vilket är klokt eftersom det då är lätt att se att högerledet är ett jämnt tal:

a^2=2m.

Povilas bevis är alltså korrekt om man antar att n är ett heltal. I bevis är det dock viktigt att ange vad okända står för, annars blir beviset oanvändbart. Han skulle därför kunna förbättra sitt bevis så här.

Nyttbevis.svg

Koncept

Bevismetoder

Många bevis går ut på att visa att ett påstående, P, leder till ett annat påstående, Q. Man kan t.ex. visa att

&P: Talenaochbär udda & leder till &Q: Produktena* bär udda,

för två heltal a och b. Detta kan skrivas som implikationen P ⇒ Q, som säger att om talen a och b är udda så är produkten a * b udda. Det finns många olika bevismetoder och beroende på hur man har valt att formulera sitt problem kan en viss metod vara mer eller mindre lämplig.

Begrepp

Direkt och indirekt bevis
Det mest intuitiva är antagligen att följa implikationen P ⇒ Q och utgå från att P är sant och visa att Q följer av det. Detta kallas för ett direkt bevis.

Ibland kan det dock vara enklare att gå åt det motsatta hållet och använda ett så kallat indirekt bevis. Då visar man istället implikationen ¬ Q ⇒¬ P, alltså att utgå från att Q inte är sant och visa att P då inte heller kan vara det.

För exemplet ovan visar man då att om produkten a * b är jämn måste minst ett av talen a och b vara jämnt. Detta är ekvivalent med ett direkt bevis och visar alltså precis samma sak.

För att visa att ett antagande eller ett påstående är falskt räcker det att man hittar ett motexempel, alltså ett exempel då det inte stämmer.

Begrepp

Motsägelsebevis
En tredje bevismetod är motsägelsebevis. Man antar då motsatsen till det man vill bevisa och visar att detta leder till en motsägelse. Om man t.ex. vill bevisa påståendet

R: Kvadraten av ett jämnt tal är delbar med 4 skulle man anta motsatsen

¬ R: Kvadraten av ett jämnt tal är inte delbar med 4.

Detta leder till en motsägelse, till exempel att 1=2 eller att jämna tal både är och inte är delbara med 2. Om resonemanget fram till motsägelsen är korrekt kan man dra slutsatsen att ¬ R är falskt, alltså att R är sant.

¬(P ⇒ Q) skrivas som P och ¬ Q.

Då antar man alltså att både påståendet P och motsatsen till påståendet Q är sanna och undersöker sedan eventuella motsägelser som detta leder till. För påståendena P och Q ovan skulle man då anta att talen a och b är udda samt att produkten a* b är jämn.
Exempel

Visa påståendet med ett indirekt bevis

Tula säger att ett heltal är jämnt om dess kvadrat är jämn. Visa detta med ett indirekt bevis.

Svar

Se lösning.

Ledtråd

Antag motsatsen till det du vill visa och undersök vad det säger om heltalets form och dess kvadrat.

Lösning

Vi börjar med att formulera det Tula säger matematiskt och kallar heltalet för a. Tula säger då att om a^2 är jämnt så är a är jämnt:

a^2 jämnt ⇒ a jämnt.

Vi ska visa detta med ett indirekt bevis och negerar därför båda påståendena och byter plats på dem.

¬(a jämnt) ⇒ ¬ (a^2 jämnt)

Negationen till att a är jämnt är att det är udda och negationen till att a^2 är jämnt är att det är udda. Detta betyder att vi ska visa att

a udda ⇒ a^2 udda.

Detta påstående är helt ekvivalent med det som Tula säger. Eftersom jämna tal är delbara med 2 kan de skrivas som 2k, där k är ett heltal. Udda tal kan skrivas som 2k+1. Vi låter a = 2k+1 och kvadrerar det.

a=2k+1
a^2=(2k+1)^2
a^2=(2k)^2+2*2k* 1+1^2
a^2=(2k)^2+4k+1
a^2=4k^2+4k+1

De två första termerna innehåller båda faktorn 2. Vi bryter ut den.

a^2=4k^2+4k+1
a^2=2*2k^2+2*2k+1
a^2=2(2k^2+2k)+1

Uttrycket 2k är ett jämnt tal — det har vi redan konstaterat. 2k^2 är en produkt av heltal eftersom k är ett heltal, och när man multiplicerar heltal får man ett heltal. 2k^2+2k är alltså en summa av heltal vilket betyder att det också är ett heltal. Vi kan kalla det m.



a^2=2(2k^2+2k)+1=2m+1.

Eftersom m är ett heltal betyder det att 2m är jämnt, enligt definitionen av jämna tal. Efter ett jämnt tal kommer alltid ett udda tal så 2m+1 är udda. Detta innebär alltså att a^2 är udda.

Q.E.D.

Extra

Kommentar
I beviset antas att både summan av heltal och produkten av heltal är heltal. Detta är en egenskap hos heltalen som kallas slutenhet och som under vissa omständigheter anses vara ett axiom. Det brukar därför vara tillåtet att anta detta utan bevis.
Förklaring

Jämförelse av bevis

Till sist sammanfattas de olika bevistyperna och hur de tolkas för påståendena

&P: Talen a och b är udda &Q: Produkten a* b är udda,

där a och b är heltal. Tabellen visar vilken strategi som används i respektive metod, samt hur de tillämpas.

Bevis Strategi Tillämpning
Direkt P ⇒ Q Anta att a och b är udda och visa att a* b är udda
Indirekt ¬ Q ⇒ ¬ P Anta att produkten a* b är jämn och visa att minst en av a och b måste vara jämn
Motsägelse P och ¬ Q ⇒ ⊥ Anta att a och b är udda samt att produkten a* b är jämn och visa att detta leder till en motsägelse
Exempel

Motsägelsebevis: Tecken för reella tal i en produkt

Låt x, y och z vara reella tal sådana att xyz = 24.

Påstående: Minst ett av talen måste vara positivt.

Visa med ett motsägelsebevis att påståendet är sant.

Svar

Se lösning.

Ledtråd

Anta motsatsen och fundera på vilken tecken (positiv/negativ/noll) produkten xyz får när alla tre talen inte är positiva.

Lösning

Vi ska med ett motsägelsebevis visa att minst ett av talen x, y, z måste vara positivt. Anta, för motsägelse, att inget av talen är positivt. Det betyder att vart och ett av x, y, z är antingen negativt eller noll, så

x ≤ 0, y ≤ 0, z ≤ 0.

Om något av talen är lika med noll är produkten xyz också noll. Men den givna ekvationen säger att

xyz = 24 ≠ 0,

så inget av talen kan vara noll. Alltså är alla tre talen strikt negativa.

x < 0, y < 0, z < 0

Produkten av tre negativa tal är negativ, eftersom tecknet på en produkt bestäms av antalet negativa faktorer, och tre är udda. Alltså är

xyz < 0.

Detta motsäger den givna ekvationen xyz = 24 > 0. Antagandet att inget av talen är positivt måste alltså vara falskt. Minst ett av talen x, y, z måste därför vara positivt, vilket var det vi skulle visa.

Q.E.D.

Matematisk bevisföring
Uppgifter
Redigera lektion
≥
>
■2
■▢
e▢
7
8
9
×
÷■1​
=
=
√▢​
▢​√
∫▢▢​
4
5
6
+
−
≤
<
log
ln
log▢​
1
2
3
()
∣
sin
cos
tan
0
.
π
x
y