Logga in
| 5 sidor teori |
| 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Inom matematiken är logik läran om hur man drar korrekta slutsatser givet vissa premisser. Matematiska bevis är typexempel på hur logik tillämpas — här är varje steg tydligt och välmotiverat, bl.a. genom användning av korrekta definitioner och påståenden. Dessa kan vara axiom, dvs. grundläggande matematiska sanningar, eller bevisade satser. För att föra resonemang på ett kompakt sätt används logiksymboler.
Symbol | Innebörd | Exempel |
---|---|---|
⇒ | Implikation | P1: Figuren är en kvadrat P2: Figuren är en fyrhörning P1 ⇒ P2 |
⇔ | Ekvivalens | P1: Figuren är en kvadrat P3: Figuren har fyra rätvinkliga hörn och lika långa sidor P1 ⇔ P3 |
¬ | Negation | P1: Figuren är en kvadrat ¬P1: Figuren är inte en kvadrat |
⊥ | Motsägelse | P4: Figuren har 4 hörn P5: Figuren är en triangel (P4 och P5) ⇒⊥ |
Masumi och Povilas ska ha ett bevis-battle, och Masumi har bestämt sig för att visa att 1 är lika med 2. Povilas blir inte särskilt imponerad och kontrar med att han kan visa att a2 är ett jämnt tal om a är ett jämnt tal. Här är deras bevis.
Har de gjort rätt?
Så här långt är alltså det matematiska resonemanget korrekt. Från rad 4 till rad 5 händer dock något ogiltigt: Masumi dividerar båda led med (a−b). Detta kanske inte verkar konstigt vid första anblick men eftersom a och b är samma tal dividerar Masumi med 0 när hon dividerar med (a−b). Nolldivision är inte tillåtet så detta steg är inte giltigt!
Stegen som kommer efteråt är rätt men det spelar ingen roll: Om ett steg i beviset är fel är hela beviset fel. Vi kan alltså konstatera att Masumis bevis inte stämmer.
Detta kallas för ett direkt bevis. Ibland kan det dock vara enklare att gå åt det motsatta hållet och använda ett så kallat indirekt bevis. Då visar man istället implikationen ¬Q ⇒¬P, alltså att
För exemplet ovan visar man då att om produkten a⋅b är jämn måste minst ett av talen a och b vara jämnt. Detta är ekvivalent med ett direkt bevis och visar alltså precis samma sak.
Sedan visar man att detta leder till en motsägelse, t.ex. att 1=2 eller att jämna tal både är och inte är delbara med 2. Så länge resonemanget som leder fram till motsägelsen är korrekt kan man dra slutsatsen att ¬R är falskt, vilket betyder att det ursprungliga påståendet R måste vara sant. För implikationer på formen P⇒Q, kan motsatsen
Tula säger att ett heltal är jämnt om dess kvadrat är jämn. Visa detta med ett indirekt bevis.
VL2=HL2
Utveckla med första kvadreringsregeln
Förenkla potens & produkt
(ab)c=acbc
Bevis | Strategi | Tillämpning |
---|---|---|
Direkt | P⇒Q | Anta att a och b är udda och visa att a⋅b är udda |
Indirekt | ¬Q⇒¬P | Anta att produkten a⋅b är jämn och visa att minst en av a och b måste vara jämn |
Motsägelse | P och ¬Q ⇒⊥ | Anta att a och b är udda samt att produkten a⋅b är jämn och visa att detta leder till en motsägelse |
Vi ska visa satsen n^3+5 udda ⇒ n jämnt, där $n$ är ett heltal. För att göra detta med ett motsägelsebevis antar vi att n^3+5 är udda och att n är udda. Det betyder att de kan skrivas som &n^3+5 = 2m+1 och &n=2k+1, där k och m är heltal. Vi sätter in uttrycket för n i n^3+5 för att se om vi får en motsägelse utifrån premisserna.
Nu har vi ett uttryck för n^3+5, och vi konstaterade tidigare att det även kan skrivas som 2m+1, där m är ett heltal. Vi sätter uttrycken lika med varandra och undersöker om vi kan hitta ett samband mellan k och m.
De tre första termerna är produkter av heltal så de är heltal. Hela summan består alltså av fyra heltal och 0.5. När man summerar heltal får man alltid ett heltal. Det betyder att m=Ett heltal+0.5. Den sista termen, 0.5, är inte ett heltal. När man adderar ett heltal med ett icke-heltal får man inte ett heltal. Men m är ju, per definition, ett heltal. Ett tal kan inte både vara ett heltal och ett icke-heltal samtidigt, så vi har fått en motsägelse. Det betyder att antagandet att n är udda måste vara falskt. Heltalet n är därför jämnt.
Vi skall visa att sqrt(2) är ett irrationellt tal med ett så kallat motsägelsebevis. Det betyder att vi antar motsatsen till det vi vill bevisa, alltså att
är vi sedan försöker bestämma detta rationella tal kommer vi att få en motsägelse. Alla rationella tal kan skrivas som ab, där a och b är heltal utan gemensamma faktorer. Vi antar alltså att vi kan skriva sqrt(2) som ab. Vi löser sedan ut a och kvadrera båda leden.
I högerledet har vi produkten 2b^2. Denna produkt måste vara jämn eftersom en av faktorerna är 2. Det betyder att även a^2 är jämnt eftersom de är lika med varandra. Om a^2 är ett jämnt tal måste även a vara jämnt (vi visar varför i "Extra" nedan), dvs. man kan skriva det som a=2k, där k är ett heltal. Vi sätter in det i vår ekvation och löser ut b^2.
Vi kan alltså skriva b^2 som 2k^2. Det innebär att b^2 är ett jämnt tal och då är även b ett jämnt tal. Vi har nu kommit fram till att både a och b är jämna tal, dvs. de innehåller båda faktorn 2. Men i början antog vi ju att de inte har några gemensamma faktorer. Det betyder att vi har fått en motsägelse så antagandet att sqrt(2) är rationellt är felaktigt. Därför är sqrt(2) irrationellt.
Hur kan vi bevisa att om a^2 är jämnt så är även a jämnt? Vi låter s vara ett udda heltal. Det betyder att 2 inte kan vara en faktor i s, eftersom det då hade varit ett jämnt tal. Kvadraten av s blir
s^2=s* s.
Eftersom s inte innehåller faktorn 2 gör inte s* s det heller — vi har ju inte lagt till några nya faktorer. Detta betyder att s^2 måste vara udda. Alla udda tals kvadrater är alltså också udda. Om a^2 är jämnt så kan inte a vara udda. a är alltså jämnt.