Logga in
| 3 sidor teori |
| 19 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ur definitionen av logaritmer följer några räkneregler som underlättar vid beräkningar.
Om man logaritmerar en potens kan den skrivas om genom att flytta ner exponenten. Man kan visa det med potenslagar.
a=10lg(a)
(ab)c=ab⋅c
lg(10a)=a
Omarrangera faktorer
Tiologaritmen av 10 är 1 eftersom lg(10) är det tal man ska höja upp 10 till för att det ska bli 10:
Tiologaritmen av 1 är 0 eftersom lg(1) är det tal man ska höja upp 10 till för att det ska bli 1. Alla tal (förutom 0) upphöjt till 0 är 1 och därför är
Skriv som potens
lg(ab)=b⋅lg(a)
VL/lg(2)=HL/lg(2)
Omarrangera ekvation
Med hjälp av logaritmlagen lyckades vi bli av med alla logaritmer utan att behöva räkna ut dem och kom fram till svaret x=5.
Leonard och Sheldon har löst samma ekvation på två olika sätt och fått olika svar. Leonard har fått svaret x=3 och Sheldon fick x=2.
Om vi tittar på de båda lösningarna ser vi att de skiljer sig åt redan på andra raden. Båda har flyttat upp 2:an som exponent, men Leonard har satt den på hela logaritmen och Sheldon har satt den på argumentet inne i logaritmen. Om vi jämför med logaritmlagen alg(b)=lg(a^b), ser vi att det är Sheldon som har gjort den korrekta förflyttningen. Sheldon har alltså gjort rätt.
Talet 125 kan skrivas som en potens med basen 5 eftersom 5 * 5 * 5 =125. Till att börja med skriver vi alltså om 125 till 5^3 och sedan använder vi logaritregeln lg(a^b)= b*lg(a). Vi kan då lösa ut lg(5).
Förenkla uttrycket så det står på formen lg(ab).
Vi skriver om den vänstra termen i täljaren med logaritmlagen för potenser, b*lg(a)=lg(a^b). Sedan förenklar vi så långt som möjligt.
Vi vill få täljaren att likna nämnaren, för att se om vi kan stryka några gemensamma faktorer. Vi kommer ihåg att (lg(sqrt(x)))^3 är samma sak som lg(sqrt(x)) multiplicerat med sig självt tre gånger, dvs.
(lg(sqrt(x)))^3=lg(sqrt(x))*lg(sqrt(x))*lg(sqrt(x)).
Sedan skriver vi om sqrt(x) som potensen x^(0.5) och fortsätter förenkla.
Vi kan nu se att det i både täljare och nämnare finns två faktorer lg(x). Dessa kan därför förkortas bort.
Förenklingen ger resultatet lg(x^(0.5)).
Vi börjar med att förenkla logaritmerna i vänsterledet. Genom att först beräkna lg(100) och sedan använda logaritmlagen b* lg(a)=lg(a^b) kan vi slå ihop dessa till en logaritm.
Eftersom vi har en logaritm i vänsterledet och en i högerledet måste deras argument vara lika stora. Vi likställer alltså logaritmernas argument.
x=144 löser ekvationen.
Beräkna utan räknare.
Vi börjar inifrån med att bestämma exponenten lg(100 000) till 5, eftersom 5 är det tal 10 ska upphöjas till för att få 100 000. Sedan kan man använda definitionen för tiologaritmen för omskrivningen lg(10^5)=5, och därefter är vi nästan framme.
Detta var alltså bara ett krångligare sätt att skriva 1.
För att få ett enklare uttryck beräknar vi alla tiologaritmer i täljare och nämnare samt förenklar dessa.
Genom att beräkna specialfallen och övriga logaritmer förenklas uttrycket ner till något mer hanterbart.
Uttrycket är alltså lika med 7.6.