Logga in
| 6 sidor teori |
| 19 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Om man logaritmerar en potens kan den skrivas om genom att flytta ner exponenten.
Tiologaritmen av 10 är 1 eftersom lg(10) är det tal man ska höja upp 10 till för att det ska bli 10:
101=10⇔lg(10)=1.
Tiologaritmen av 1 är 0 eftersom lg(1) är det tal man ska höja upp 10 till för att det ska bli 1. Alla tal (förutom 0) upphöjt till 0 är 1 och därför är
100=1⇔lg(1)=0.
Skriv om 32 som en potens med basen 2 och använd sedan logaritmlagen för potenser.
någontinggånger lg(2) kan vi lösa ekvationen utan att faktiskt behöva räkna ut någon logaritm. Vi skriver om 32 som 25 och använder därefter logaritmlagen för potenser.
Skriv som potens
lg(ab)=b⋅lg(a)
VL/lg(2)=HL/lg(2)
Omarrangera ekvation
Use the law of logarithms for powers and the special cases for common logarithms to solve the equation.
Leonard och Sheldon har löst samma ekvation på två olika sätt och fått olika svar. Leonard har fått svaret x=3 och Sheldon fick x=2.
Om vi tittar på de båda lösningarna ser vi att de skiljer sig åt redan på andra raden. Båda har flyttat upp 2:an som exponent, men Leonard har satt den på hela logaritmen och Sheldon har satt den på argumentet inne i logaritmen. Om vi jämför med logaritmlagen alg(b)=lg(a^b), ser vi att det är Sheldon som har gjort den korrekta förflyttningen. Sheldon har alltså gjort rätt.
Talet 125 kan skrivas som en potens med basen 5 eftersom 5 * 5 * 5 =125. Till att börja med skriver vi alltså om 125 till 5^3 och sedan använder vi logaritregeln lg(a^b)= b*lg(a). Vi kan då lösa ut lg(5).
Förenkla uttrycket så det står på formen lg(ab).
Vi skriver om den vänstra termen i täljaren med logaritmlagen för potenser, b*lg(a)=lg(a^b). Sedan förenklar vi så långt som möjligt.
Vi vill få täljaren att likna nämnaren, för att se om vi kan stryka några gemensamma faktorer. Vi kommer ihåg att (lg(sqrt(x)))^3 är samma sak som lg(sqrt(x)) multiplicerat med sig självt tre gånger, dvs. (lg(sqrt(x)))^3=lg(sqrt(x))*lg(sqrt(x))*lg(sqrt(x)). Sedan skriver vi om sqrt(x) som potensen x^(0,5) och fortsätter förenkla.
Vi kan nu se att det i både täljare och nämnare finns två faktorer lg(x), Dessa kan därför förkortas bort.
Förenklingen ger resultatet lg(x^(0,5)).
Vi börjar med att förenkla logaritmerna i vänsterledet. Genom att först beräkna lg(100) och sedan använda logaritmlagen b* lg(a)=lg(a^b) kan vi slå ihop dessa till en logaritm.
Eftersom vi har en logaritm i vänsterledet och en i högerledet måste deras argument vara lika stora. Vi likställer alltså logaritmernas argument.
x=144 löser ekvationen.
Beräkna utan räknare.
Vi börjar inifrån med att bestämma exponenten lg(100 000) till 5, eftersom 5 är det tal 10 ska upphöjas till för att få 100 000. Sedan kan man använda definitionen för tiologaritmen för omskrivningen lg(10^5)=5, och därefter är vi nästan framme.
Detta var alltså bara ett krångligare sätt att skriva 1.
För att få ett enklare uttryck beräknar vi alla tiologaritmer i täljare och nämnare samt förenklar dessa.
Genom att beräkna specialfallen och övriga logaritmer förenklas uttrycket ner till något mer hanterbart.
Uttrycket är alltså lika med 7,6.