Logga in
| 9 sidor teori |
| 28 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
En linjär funktion är en funktion vars graf är en icke-vertikal linje.
För en rät linje anger konstanten k lutningen för linjen, alltså antalet steg linjen rör sig i y-led när man går 1 steg åt höger i x-led. Denna lutning kallas oftast bara för k-värde eller ibland riktningskoefficient. Ett positivt k-värde betyder att linjen lutar uppåt medan ett negativt k-värde innebär att den lutar nedåt. Om k är 0 har linjen ingen lutning och blir då horisontell.
Formeln för att beräkna k-värdet för en linje kan skrivas på två sätt.
k=ΔxΔyellerk=x2−x1y2−y1
Bestäm linjens lutning i koordinatsystemet grafiskt.
Hitta den horisontella och vertikala förflyttningen mellan två punkter på linjen.
I koordinatsystemet är 1 steg längs x-axeln lika stort som 1 steg längs y-axeln. Därför kan vi bestämma linjens lutning genom att räkna antalet steg man måste gå i y-led för varje steg man går i x-led.
Man går alltså 3 steg uppåt vilket betyder att linjens lutning är k=3.
Använd formeln för lutning.
Sätt in (4,5) & (2,1)
Subtrahera termer
Beräkna kvot
Hitta lutningen för en linje som går genom de givna punkterna med hjälp av formeln för lutning.
För en rät linje skriven på k-form, kan konstanten m tolkas som ett mått på linjens förskjutning i y-led från origo. Det läses av som det y-värde där linjen skär y-axeln.
Sätt in (7,19) & (2,−1)
a−(−b)=a+b
Addera och subtrahera termer
Beräkna kvot
x=7 och y=19
Multiplicera faktorer
Omarrangera ekvation
VL−28=HL−28
Skriv ekvationerna på k-form.
Vi skriver ekvationen så att den står på formen y = kx + m.
På k-form skrivs ekvationen y = x + 3. Observera att när k = 1 brukar man inte skriva ut denna koefficient framför x-termen. Skulle vi ändå skriva ut k-värdet blir ekvationen y = 1x + 3.
Vi gör samma sak igen och löser ut y.
I koordinatsystemet har en punkt som ligger på linjen till funktionen y=8x+m markerats. Bestäm koordinaterna för denna punkt. a är en konstant.
I koordinatsystemet kan vi läsa av punktens koordinater som (4, 4a). Punktens x-koordinat är alltså känd, medan y-koordinaten beror på den okända konstanten a. Vi läser även av linjens skärningspunkt med x-axeln i (1,0).
Vi kan beräkna konstanten a genom att använda formeln för att beräkna k-värdet. Från grafen vet vi lutningen på en linje som går genom punkten (4, 4a) och den linjen är y = 8x + m. Linjens lutning är alltså k = 8. Genom att sätta in de markerade punkterna i k-formeln och likställa med 8 kan vi lösa ut a.
Vi skulle egentligen beräkna värdet på a. Men syftet var ju att beräkna 4a så det finns ingen anledning att lösa ut a i VL. Punktens koordinater är alltså (4, 24).
Eftersom vi vet att linjen skär x-axeln i punkten (1, 0) kan vi använda denna punkt till att beräkna linjens konstantterm. Vet vi värdet av denna term kan vi därefter beräkna den sökta punktens y-koordinat. Vi sätter in punkten (1, 0) i funktionen och löser ut m.
Linjens ekvation är alltså y = 8x - 8. Vi sätter in den sökta punktens x-koordinat i denna ekvation och beräknar y-koordinaten.
Den sökta punkten är alltså (4, 24).
Vi bestämmer linjens ekvation genom att sätta in punkten (-3,6) i y = 3x + m och löser sedan ut m.
Linjens ekvation är alltså y = 3x + 15. Genom att sätta in koordinaterna från punkten (2b,b) kan vi bestämma b.
Svaret är alltså att b=-3.
Linjen skär y-axeln då x = 0. Sätter vi in x = 0 i ekvationen kan vi lösa ut det motsvarande y-värdet.
Skärningspunkten mellan linjen och y-axeln är (0,m).
Linjen skär x-axeln då y = 0. Sätter vi in y = 0 i ekvationen kan vi lösa ut det motsvarande x-värdet.
Skärningspunkten mellan linjen och x-axeln är (- mk,0).
Vi utgår från en rät linje på k-form, y = kx + m. Vi söker villkor för k och m. m är ju y-värdet där linjen skär y-axeln, så om linjen ska skära den positiva delen av y-axeln så måste m anta ett positivt värde, dvs. m > 0. Vad gäller för k-värdet? För att linjen även ska skära den positiva delen av x-axeln måste linjens lutning k vara negativ, vilket vi kan se i koordinatsystemet nedan. Om k=0 kommer linjen aldrig att skära x-axeln, och för positiva k-värden kommer linjen att skära den negativa delen av x-axeln.
Alltså måste k < 0 och m > 0 gälla, d.v.s. alternativ B och C är rätt.
I tabellen visas koordinaterna för fyra olika punkter som alla ligger på samma räta linje.
Punkt | x | y |
---|---|---|
Nr 1 | z−9 | h+1 |
Nr 2 | 2+a | 3+b |
Nr 3 | u+2 | 8−b |
Nr 4 | 4+a | 9+b |
Värdetabellen beskriver punkterna &(z-9, h+1) &(2+a, 3+b) &(u+2, 8-b) &(4+a, 9+b). För att bestämma lutningen behöver vi känna till två punkter på linjen och sätta in dessa i k-formeln: k=y_2-y_1/x_2-x_1. Men punkterna innehåller okända värden som vi vill bli av med på något sätt, t.ex. genom förkortning eller genom att de tar ut varandra, så att vi får ett numeriskt uttryck. Undersöker vi punkterna ser vi att två av dem har lika många a och b i både x- och y-koordinaterna. &(z-9, h+1) &(2 + a, 3 + b) &(u+2, 8-b) &(4 + a, 9 + b). När de sätts in i k-formeln kommer de okända värdena att ta ut varandra i täljare och nämnare.
Lutningen är alltså k=3.
Än så länge vet vi att linjen kan skrivas
y=3x+m. Att ta reda på linjens skärning med y-axeln är detsamma som att bestämma m-värdet. För att göra detta sätter vi in den givna punkten och provar att lösa ut m.
De okända värdena tog återigen ut varandra och gav oss m-värdet -3, vilket betyder att linjen skär y-axeln i punkten (0,-3).
Om en lodrät linje kan skrivas på formen y = kx + m, måste vi ju kunna bestämma k-värdet. Vi antar att det finns en lodrät linje vid x-koordinaten a och på denna linje väljer vi ut två punkter (a, y_1) och (a, y_2). Eftersom linjen är lodrät kommer alla x-koordinater på den att vara a.
k-värdet för en linje kan räknas ut med formeln k = Δ y/Δ x = x_2 - x_1/y_2 - y_1. Vi sätter in punkterna (a, y_1) och (a, y_2) och förenklar.
Att dividera med noll är otillåtet, vilket innebär att det inte finns något k-värde som kan beskriva linjen. Det finns alltså inget sätt att skriva en lodrät linjes ekvation på k-form. Man använder istället formen x=a, där a är linjens x-koordinat.