Logga in
| 5 sidor teori |
| 12 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
De komplexa talen innehåller bl.a. alla reella tal — de har imaginärdelen 0 och består därför bara av en realdel. Dessa tal brukar representeras på en tallinje.
Genom att låta den horisontella och vertikala axeln i ett koordinatsystem representera reella respektive imaginära värden får man det komplexa talplanet. En punkt i detta plan beskriver då ett komplext tal, där real- och imaginärdelen kan läsas av som punktens koordinater på reella respektive imaginära axeln.
Talen z och w har markerats i det komplexa talplanet.
Bestäm talet u=z+w och markera det i talplanet.
Vi börjar med att bestämma talen z och w på formen a+bi genom att läsa av respektive tals real- och imaginärdel på axlarna.
Komplexa tal kan alltså beskrivas som punkter i det komplexa talplanet. Men de kan också beskrivas av vektorer som utgår från origo och "pekar på" punkterna.
Dessa vektorer definieras av sin längd och riktning, som i detta sammanhang brukar kallas absolutbelopp och argument.
För ett komplext tal, z, får begreppet en liknande innebörd: avståndet mellan punkten z och origo.
Det komplexa talets absolutbelopp är alltså längden på den motsvarande vektorn, och därför kan absolutbeloppet av ett komplext tal beräknas med formeln för en vektors längd.
∣a+bi∣=a2+b2
Man väljer ofta att argumentet ska ligga mellan −π och π, men det är inte ovanligt att använda intervallet 0≤v<2π.
Bestäm absolutbelopp och argument för det komplexa talet z. Avrunda till en decimal.
Absolutbeloppet kan vi beräkna om vi känner till talets real- och imaginärdel. Vi börjar därför med att läsa av dem.
∣a+bi∣=a2+b2
Beräkna potens
Addera termer
Slå in på räknare
Avrunda till 1 decimal(er)
Absolutbeloppet är alltså ungefär 4.3. Argumentet, som vi kan kalla v, är vinkeln från den positiva reella axeln till vektorn som pekar på z.
För att bestämma v kan vi börja med att bestämma dess sidovinkel. Vi kan kalla den u.
u är en vinkel i en rätvinklig triangel med katetlängderna 3.5 och 2.5. Vi använder därför arctan för att beräkna den.
Sätt in uttryck
arctan(VL)=arctan(HL)
Slå in på räknare
Avrunda till 1 decimal(er)
I figuren är åtta olika områden i det komplexa talplanet markerade med A,B,C,D,E,F,G och H. Cirkeln är en enhetscirkel med centrum i origo. Cirkeln och koordinataxlarna ingår inte i något av de markerade områdena. Bestäm i vilket eller vilka områden talet z1 kan ligga i om z ligger i B.
Talet z är ett komplext tal och kan därför skrivas på formen z=a+bi. Talet z ligger i område B, där både real- och imaginärdel är positiva tal. Vi vet också att område B ligger utanför enhetscirkeln. Eftersom enhetscirkelns radie är 1 innebär detta att avståndet till en punkt i område B från origo är större än 1.
Absolutbeloppet |z| kan också skrivas sqrt(a^2 + b^2), så sammanfattningsvis vet vi följande om talet z = a+bi. a > 0 b > 0 |z| = sqrt(a^2 + b^2) > 1 Nu är det dags att undersöka talet 1z. Vi skriver först om det till rektangulär form genom att förlänga bråket med komplexkonjugatet z = a-bi.
Nu har vi skrivit om 1z och kan läsa av dess real- och imaginärdel. Re(1/z)= aa^2+b^2, Im(1/z)=-b/a^2+b^2 Vi har sedan tidigare villkor för a och b, vilket låter oss tolka uttrycken ovan lite närmare. a, b och a^2 + b^2 är endast positiva tal, vilket innebär att båda kvoter är positiva. Imaginärdelen har dock ett minustecken framför bråket, så vi kan utläsa att Re(1/z)>0, Im(1/z)<0. Det här betyder att talet 1z kommer att ligga i den fjärde kvadranten.
Nu behöver vi undersöka avståndet till 1z för att se om något av områdena F eller H kan uteslutas. För att beräkna absolutbeloppet använder vi den rektangulära formen av 1z vi hittade tidigare.
Nu har vi ett uttryck för | 1z|. Vi vet sedan tidigare att sqrt(a^2+b^2)>1, och när talet 1 delas på något större än 1 måste kvoten bli mindre än 1: |1/z|=1/sqrt(a^2+b^2) < 1. Absolutbeloppet av 1z måste alltså vara mindre än 1, vilket innebär att talet hamnar inuti enhetscirkeln. Eftersom talet också ligger i fjärde kvadranten måste det hamna i område F.
För vilka punkter z gäller följande?
Absolutbeloppet av ett uttryck på formen |z-w| är avståndet mellan punkterna z och w i det komplexa talplanet. I vårt fall är w=1 respektive w=i. Det första talet får koordinaterna (1,0) eftersom Im(w)=0 och det andra talet får koordinaterna (0,1) eftersom Re(w)=0. Vi markerar dem i det komplexa talplanet.
Det betyder alltså att avståndet från z ska vara lika långt till w_1 som w_2 eftersom |z-1|=|z-i|. Ett exempel är att z ligger i origo, då är både avståndet till w_1 och w_2 lika med 1. Ett annat är z= 1 + i då avståndet också är 1.
Finns det några fler punkter där avståndet är lika långt? Drar vi en linje genom de blå punkterna kommer alla punkter på linjen att ha lika långt avstånd till w_1 som w_2.
Den räta linjen som bildas är alla punktet där realdelen och imaginärdelen är lika stora, dvs. Re(z)=Im(z). Det betyder att alla punkter där Re(z)=Im(z) uppfyller likheten |z-1|=|z-i|.
Vi ska återigen hitta punkter där avståndet till z är lika stort. I vänsterledet har vi |z+3i| vilket alltså inte står på formeln |z-w|. Därför vill vi börja med att skriva om det på formen |z-w| vilket vi gör genom att använda a=-(- a).
|z+3i| ⇔ |z-(- 3)i|
Nu har vi båda leden på formen |z-w| och får att w = -3i repsektive w = 5i. Talen får koordinaterna (0,- 3) respektive (0,5). Vi markerar dem i det komplexa talplanet.
Eftersom z ska ligga lika långt från w_1 och w_2 kommer z=i att vara en punkt som uppfyller likheten |z+3i|=|z-5i| och avståndet är då 4. Det gäller även för alla andra punkter där Im(z)=1.
Det betyder alltså att om Im(z)=1 kommer |z+3i|=|z-5i| stämma oavsett var Re(z) är.