Logga in
| 6 sidor teori |
| 30 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
En andragradsekvation är en ekvation där det finns en x2-term men inga termer av högre grad.
Villkor: a=0
Solve the following simple quadratic equations by taking square roots. If necessary, round the solutions to two decimal places.
Faktorisera ekvationens vänstra sida. Sätt sedan varje faktor lika med noll och lös för variabeln med hjälp av nollproduktmetoden.
Använd nollproduktmetoden
(II): VL−7=HL−7
(II): VL/2=HL/2
Lös ekvationen utan räknare.
Vi börjar med att flytta över 81. Vi kommer då dra kvadratroten ur ett positivt tal.
Ekvationen har alltså två reella lösningar: x=9 och x= - 9.
Vår x^2-term står ensam i vänsterledet, så för att lösa ekvationen ska vi dra kvadratroten ur båda led. Men då måste vi dra kvadratroten ur det negativa talet -121. Eftersom det inte finns något reellt tal vars kvadrat blir negativ säger vi att ekvationen saknar reella lösningar.
När vi löser ut x^2 får vi
x^2= - 1.
Precis som i förra deluppgiften är detta en ekvation som saknar reella rötter, eftersom vi måste dra kvadratroten ur ett negativt tal för att lösa den.
Vi löser ut x^2 och undersöker om vi får ett positivt eller negativt tal som vi ska dra roten ur.
Denna ekvation har de reella lösningarna x=± 10.
Lös ekvationen.
Faktorn 2x finns i båda termer i vänsterledet så vi kan bryta ut den och sedan använda nollproduktmetoden.
Här kan vi bryta ut ett x innan vi använder nollproduktmetoden.
Först flyttar vi över den ena termen så att ett av leden blir 0. Sedan kan vi använda nollproduktmetoden som vanligt.
Bestäm x. Svara exakt.
Triangeln är rätvinklig, vilket betyder att Pythagoras sats gäller. Den brukar skrivas a^2+b^2=c^2, där a och b är kateterna och c är hypotenusan. Vi använder katetlängerna 6x och 8x samt hypotenusan 40 le.
Eftersom längder måste vara positiva kan vi utesluta den negativa roten. Det betyder att x=4, vilket ger sidlängderna 6x=6*4=24 le. och 8x=8*4=32 le.
Lös ekvationen och svara exakt.
Vi har en produkt som är lika med 0. Det betyder att vi kan använda nollproduktmetoden.
Vi gör på samma sätt. Någon av faktorerna måste vara 0.
Här finns tre faktorer i produkten, men metoden är densamma. Den enda skillnaden är att ekvationen får tre rötter.
En rektangel har mått enligt figuren nedan.
Bestäm x om...
Omkretsen av en rektangel beräknas genom att summera dess sidlängder. Rektangeln har två sidor som är (4x - 2)cm respektive (2x - 3)cm. Det ger omkretsen O = 2(4x - 2) + 2(2x - 3). Nu sätter vi in O=38, och löser ekvationen.
Arean av en rektangel bestäms genom att multiplicera sidlängderna. Vi får därför A = (4x - 2)(2x - 3). Eftersom arean är 6cm^2 sätter vi vänsterledet lika med det och löser ut x.
Nu har vi fått en andragradsekvation. Båda termer i vänsterledet innehåller x, så vi kan bryta ut det och sedan använda nollproduktmetoden.
En cirkels area beräknas med A=π r^2, där r är radien. Vi sätter in A=30 och löser ut r.
Cirkelns radie är alltså ungefär 3,09cm.
Vi kallar den kortare sidan för x. Den andra sidan, som är tre gånger längre, måste då vara 3x.
Arean, som är lika med 363cm^2, beräknas genom att multiplicera sidlängderna. Vi använder det för att bestämma x.
Eftersom längder måste vara positiva kan vi utesluta den negativa roten, så x är lika med 11. Den längsta sidan i rektangeln är 3x så den är 3x=3*11=33cm.
Ragnar är belåten med sig själv eftersom han tror sig ha löst en ekvation med nollproduktmetoden.
Nollproduktmetoden bygger på principen att om en produkt är lika med 0 så måste minst en av faktorerna också vara 0. Men i Ragnars ekvation är produkten lika med 1 och inte 0- (x+4)(x-7)= 1. Ragnar har alltså använt en metod som inte är giltig i den här situationen. För att lösa uppgiften hade han behövt multiplicera ihop parenteserna och använda pq-formeln. Hade vänsterledet istället varit lika med 0 hade Ragnars lösningar varit korrekta.
Ge ett exempel på en andragradsekvation som har följande rötter.
Att testa oss fram till en ekvation skulle ta lång tid, så istället utnyttjar vi nollproduktmetoden. Den används oftast för att hitta de värden på x som gör att produkten blir 0 för en viss ekvation, men vi kan också skapa faktorer som blir noll för givna x och som vi kan multiplicera för att bilda en ekvation med specifika nollställen. Ekvationerna x-2=0 och x-9=0 blir 0 om x=2 respektive x=9, dvs. vi har skapat två faktorer med de lösningar vi vill ha. Genom att multiplicera dessa och sätta produkten till 0 har vi skapat en ekvation med de sökta lösningarna.
Vi tänker på motsvarande sätt här, men nu måste ena ekvationen få en negativ lösning. Vi vill ha två separata ekvationer med lösningarna x=-12 och x=8, vi kan välja t.ex. x+12=0 och x-8=0. Den sökta andragradsekvationen blir alltså (x+12)(x-8)=0, för om vi skulle sätta in x=-12 blir första parentesen noll vilket gör att hela vänsterledet blir 0. Och på motsvarande sätt blir vänsterledet noll om x=8.
För att ena lösningen ska bli x=11 kan vi använda oss av x-11=0. Vad ska vi då skriva i första parentesen för att den ska bli 0 om x=0?
( )(x-11)=0
Enklast är helt enkelt att välja att sätta in x. Sätter vi in x=0 i den blir den ju 0. Vår sökta andragradsekvation blir alltså
x(x-11)=0.
Här ska vi hitta på en ekvation som ger dubbelroten x=5. Det får vi genom att sätta in uttrycket x-5 i båda parenteserna. Då får vi
(x-5)(x-5)=0 ⇔ (x-5)^2=0.
Lös andragradsekvationen.
Vi kan se på ekvationen som någonting i kvadrat
är lika med 16:
( )^2=16.
Därför drar vi kvadratroten ur båda led för att bli av med kvadraten.
Vi får nu två fall. Ena lösningen får vi genom att beräkna 3+4 och den andra blir 3-4.
Även här drar vi kvadratroten ur båda led för att få bort kvadraten. Därefter beräknar vi de två lösningarna var för sig.
Vi gör på motsvarande sätt här. På slutet måste vi också dividera med 2.