Logga in
| 7 sidor teori |
| 9 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Skala är ett mått på hur mycket man har förminskat eller förstorat. När man talar om skala menar man oftast längdskala, men det finns även area- och volymskala.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
En längdskala anger förhållandet mellan längden på en avbildning av ett objekt och objektets verkliga längd. Den kan definieras på följande sätt.
La¨ngdskalefaktor=Motsvarande la¨ngd i verklighetenLa¨ngd i avbildning
Om längdskalan t.ex. är 41 innebär det alltså att avbildningen är en fjärdedel så lång som det verkliga objektet.
Man kan även avgöra hur arean eller volymen i en avbildning förhåller sig till arean eller volymen av det verkliga objektet. Då talar man istället om areaskala respektive volymskala. De definieras på liknande sätt som längdskala.
Areaskalefaktor=Motsvarande area i verklighetenArea i avbildning
Volymskalefaktor=Motsvarande volym i verklighetenVolym i avbildning
Ett vanligt sätt att ange längd-, area- eller volymskala är genom att använda ett kolon. Följande majblomma, som i verkligheten är 4 cm hög, är t.ex. avbildad i längdskalan 1:4 vilket betyder samma sak som 41. Skalan utläses ett till fyra och betyder att 1 cm på bilden motsvarar 4 cm i verkligheten.
Generellt gäller det att längden i avbildningen anges till vänster om kolonet och motsvarande längd i verkligheten till höger om kolonet.
Avbildning:Verklighet
Även för area- och volymskala anges värdena för avbildningen till vänster om kolonet och de verkliga värdena till höger. Om talet till vänster är lägre än det till höger är avbildningen en förminskning medan det är en förstoring om om det vänstra talet är större än det högra.
Det är också möjligt att hitta längdskalefaktorn genom att känna till antingen areaskalefaktorn eller volymskalefaktorn med hjälp av följande relationer.
Nike är konstnär och har utmanat sig själv genom att rita av sitt bostadsområde under en helikoptertur.
Hennes fru är matematiker och har kommit fram till att längdskalan mellan Nikes avbildning och verkligheten är 1:3000. Vad är längden på den kortaste sidan av fotbollsplanen?Skalafaktorn 1:3000 betyder att 1 centimeter i ritningen motsvarar 3000 centimeter i verkligheten.
Dividera längden i bilden med dess verkliga längd.
Sätt in värden
Slå in på räknare
Två figurer och deras area visas i följande applet. Använd den givna informationen för att hitta längdskalefaktorn från figuren till höger till figuren till vänster. Avrunda svaret till två decimaler.
Appletet visar två kroppar och deras volymer. Använd den givna informationen för att hitta längdskalefaktorn från kroppen till höger till kroppen till vänster. Avrunda svaret till två decimaler.
Denna lektion diskuterade skalafaktorer och hur de kan användas i olika scenarier. Den vanligaste skalafaktorn är längdskalafaktorn, som relaterar måttet på en sida av ett objekt till ett annat objekt som är likt det.
Motsvarar detta en förminskning eller en förstoring?
När man uttrycker en skala med hjälp av kolon gäller det att längden i avbildningen anges till vänster om kolonet och motsvarande längd i verkligheten till höger om kolonet. Vi kan alltså tolka skalan 1:40 som att 1 le. (t.ex. cm) i avbildningen motsvarar 40 le. i verkligheten. Skalan representerar alltså en förminskning.
Skalan 5:1 betyder att 5 le. i avbildningen motsvarar 1 le. i verkligheten. Avbildningen är då en förstoring.
Skalan 3:4 representerar en förminskning, eftersom talet till vänster om kolonet är lägre är talet till höger. Mer specifikt motsvarar den en avbildning där 3 le. på bilden motsvarar 4 le. i verkligheten.
Ash har fotograferat följande snöflinga. Vilken bredd har den i verkligheten?
Skalan 10:1 betyder att 10 mm på bilden motsvarar 1 mm i verkligheten. Avbildningen är alltså en tio gångers förstoring av verkligheten. Vi ser att snöflingan är 30 mm i avbildningen vilket måste innebära att den är 30/10=3mm i verkligheten.
Dragi har en avbildning av kvarteret där han bor. I bilden har han mätt att den kortaste vägen mellan korsningarna Idrottsgatan/Klipparstigen och Yxgatan/Marmeladstigen är 7,5 cm. Hur lång är den kortaste vägen mellan dessa korsningar i verkligheten? Svara i meter.
Vi börjar med att identifiera vilka korsningar det är vi ska beräkna avståndet mellan. Det finns två olika sätt att ta sig mellan dem. Den kortaste av dessa, som går via Marmeladstigen och Klipparstigen, är markerad med rött.
Dragi har mätt att denna sträcka är 7,5 cm i bilden och vi använder den angivna skalan för att bestämma motsvarande sträcka i verkligheten. Skalan 1:1 400 innebär att 1 cm på bilden motsvarar 1 400 cm i verkligheten, så 7,5 cm motsvarar 7,5*1 400=10 500cm. Vi ska svara i meter så vi dividerar med 100 eftersom det går 100 cm på 1 m. 10 500/100=105 I verkligheten är den kortaste vägen mellan korsningarna Idrottsgatan/Klipparstigen och Yxgatan/Marmeladstigen alltså 105 m.
Ett företag har tryckt upp tröjor med sin logotyp.
Vi söker längdskalan: Längdskala=Längd på avbildning/Motsvarande längd i verkligheten. Trycket är 18 cm brett och originalet är 3 cm så vi delar de med varandra.
Trycket är 6 alltså gånger längre i verkligheten.
Bilden visar Elicias vardagsrumsgolv.
Vi börjar med att beräkna hur långa de okända sidorna i avbildningen är. Vi kallar dem x och y.
Vi kan se att följande samband gäller.&x+2=5 &y+2=6 Vi löser nu ut variablerna för att bestämma längderna på de okända sidorna. &x+2=5 ⇔ x=3 &y+2=6 ⇔ y=4 Nu känner vi till alla sidlängder.
Omkretsen i avbildningen är alltså 6+3+2+2+4+5=22cm. Nu använder vi skalan för att avgöra hur lång omkretsen är i verkligheten. Skalan är 1:100 vilket innebär att 1 cm i bilden motsvarar 100 cm i verkligheten. En omkrets på 22 cm i bilden motsvarar alltså en omkrets på 22*100=2 200cm i verkligheten. Till sist omvandlar vi till meter genom att dividera med 100, eftersom det går 100 cm på 1 m. Det ger oss att den faktiska omkretsen på Elicias vardagsrum är 2 200/100=22m. Vi hade också kunnat lösa uppgiften genom att först bestämma varje sidas faktiska längd med hjälp av skalan och därefter beräknat omkretsen.
För att bestämma arean delar vi upp rummet i två rektanglar.
Skalan 1:100 ger att de markerade sidornas faktiska längder är 3 m, 2 m, 4 m och 5 m. Vi bestämmer arean av respektive rektangel genom att multiplicera dess bredd och längd. Liten rektangel:3*2=6m^2 Stor rektangel:5*4=20m^2 Vi adderar nu areorna för att få vardagsrummets totala area: 6+20=26m^2.