Logga in
| | 8 sidor teori |
| | 23 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Positiva tal är större än 0, medan negativa tal är mindre än 0. Om man lägger en termometer ned så får man en tallinje. På en tallinje är de negativa talen till vänster om 0, och de positiva talen till höger om 0.
Ju längre till vänster på tallinjen, desto mindre tal. Ju längre till höger, desto större tal. Detta kan användas för att jämföra tal med varandra. Tecknet > betyder är större än, och tecknet < betyder är mindre än. Tecknen kallas för olikhetstecken.
Större än & Mindre än > & <
Till exempel är talet 2 större än talet - 6, eftersom talet 2 ligger till höger om - 6, på tallinjen. Detta går att skriva med matematiska tecken som 2>-6. Här är några fler exempel.
| Med ord | Matematiskt |
|---|---|
| 2 är större än - 6. | 2 > - 6 |
| - 10 är mindre än 0. | - 10 < 0 |
| - 5 är större än - 8. | - 5 > - 8 |
Regeln när man adderar och subtraherar negativa tal är att om två lika tecken står bredvid varandra, t.ex. 5-(- 3), ger det plus och när två olika tecken står bredvid varandra, t.ex. 5+(- 3), ger det minus.
Om ett negativt tal adderas kan man skriva det som en subtraktion. Om man utgår ifrån uttrycket2-3 kan man skriva om det så att man får 2+(-3). Vad händer om man lägger till 0? Ingenting, då 0 inte förändrar värdet. Men 0 kan i sin tur skrivas som ett tal minus ett lika stort tal. Genom att använda detta kan man skriva om uttrycket
Add 0
Skriv 0 som (-3)-(-3)
Omarrangera termer
Differensen av två lika stora tal är 0 och detta gäller oavsett tal. I uttrycket -3-(-3) beräknas differensen mellan två lika stora tal, dvs. - 3 så det måste vara 0:
2+(-3) - 3-( -3)_0=2+(-3)Om ett negativt tal subtraheras kan man skriva om det som en addition. Titta på uttrycket 2-(-3). Om man lägger till 0 ändras inte värdet. Men 0 kan skrivas som ett tal minus ett lika stort tal. Detta kan användas för att skriva om uttrycket.
Differensen av två lika stora tal är 0 och detta gäller oavsett tal. I uttrycket -3-(-3) beräknas differensen mellan två lika stora tal, dvs. -3 så det måste vara 0:
2+3 - 3-( -3)_0=2+3När en positiv och en negativ faktor multipliceras blir produkten negativ. För att visa varför, kan man fråga sig vad multiplikation faktiskt betyder. Multiplikation visar upprepad addition. En multiplikation som 3(-2) kan alltså tolkas som (-2) adderat med sig själv 3 gånger:(-2)+(-2)+(-2). Förenklar man uttrycket kan man visa att regeln gäller.
a+(- b)=a-b
Bryt ut minustecken
a+a+a=3a
När två negativa faktorer multipliceras blir produkten positiv. Man kan visa varför om man utgår från att ett tal, t.ex. (-5), multiplicerat med 0 blir 0: (-5)* 0=0. 0 kan även skrivas som ett tal minus ett lika stort tal, t.ex. 3-3. Detta kan i sin tur skrivas som -3+3 genom att ändra ordningen på termerna. (-5)* (-3+3)=0 För att komma vidare ska (-5) multipliceras in i parentesen och enligt distributiva lagen multipliceras den med båda termer.
Multiplicera in (-5)
(- a)b = - ab
VL+5*3=HL+5*3
Regeln vid division med negativa tal är att om täljaren och nämnaren har lika tecken ger det en positiv produkt och om de har olika tecken ger det en negativ produkt.
Dela upp i faktorer
Stryk faktorer
Förenkla kvot
Om man delar en positiv täljare med en negativ nämnare kan minustecknet sättas framför bråket. Man kan visa varför det blir så för bråket 3/-2 genom att förlänga det med (-1).
Förläng med (-1)
- a(- b)=a* b
Omarrangera faktorer
Bryter man ut 1 i nämnaren kan man skriva uttrycket som en produkt av två bråk.
Dela upp i faktorer
Dela upp bråk
a/1=a
1* a=a
Räknaren gör skillnad på negativa tal och tal som subtraheras, och den använder två olika minustecken för att visa detta. För negativa tal används ett kortare minustecken, som man får genom att trycka på knappen (-), medan man använder det längre minustecknet, -, om man ska subtrahera tal.
Kom ihåg reglerna för beräkningar med negativa tal.
Börja med att förenkla nämnaren i den andra termen. -2* 2=-4 I -8/-2* 2=- 8/-4 har vi en division av ett positivt tal med ett negativt tal. Täljare och nämnare har olika tecken, så vi kan utnyttja regeln att olika tecken vid division ger en negativ produkt: -8/-4=-(-2). Negativen av ett negativt tal är ett positivt tal. -(-2)=2 Den tredje termen i uttrycket är multiplikationen av två negativa tal. Multiplikationen av två negativa tal ger ett positivt tal. (-3)(-2)=6 Nu kan vi beräkna uttrycket. cccc &- 5 &-8/-2*2&+(-3)*(-2)& [1em] &&⇓&& [1em] &- 5 &+2&+6&=3 Värdet av uttrycket är 3.
Vi kan beräkna medelvärdet av talen, genom att addera dem och sedan dividera med 2.
Återigen beräknar vi medelvärdet.
Talet -696,5 ligger precis mitt emellan.
Vi börjar med att förenkla nämnaren.
Nämnaren kan alltså förenklas till 5. Nu tittar vi på täljaren.
Kvoten är alltså lika med -5.
Linnéa har precis startat ett eget konto att sätta in sitt studiebidrag på. Dock har hon inte haft så bra koll på hur mycket pengar hon har använt, så hennes mamma får ingripa och sätta in 500 kr åt henne efter ett tag. För att inte upprepa samma misstag igen loggar hon in på sin bank och tittar på sitt kontoutdrag.
| Insättning/uttag | Saldo |
|---|---|
| 1 050 | 1 050 |
| - 550 | 500 |
| a | 150 |
| - 400 | b |
| c | - 450 |
| +500 | 50 |
Vi gör en beräkning i taget. Först ser vi att något ska subtraheras från 500 för att få 150. Skillnaden är alltså 150-500=- 350 kr. Därför ska det stå - 350 i den andra tomma cellen.
| Insättning/uttag | Saldo |
|---|---|
| +1 050 | 1 050 |
| - 550 | 500 |
| - 350 | 150 |
| - 400 | |
| - 450 | |
| +500 | 50 |
Vi tar nästa cell. Detta belopp får vi genom att utföra beräkningen 150-400 vilket är lika med - 250. Observera att Linnéa nu har ett negativt saldo på kontot, dvs. hon har en skuld på 250 kr.
| Belopp | Saldo |
|---|---|
| +1 050 | 1 050 |
| - 550 | 500 |
| - 350 | 150 |
| - 400 | - 250 |
| - 450 | |
| +500 | 50 |
Hon ökar nu på sin skuld till 450 kr. Vi beräknar skillnaden mellan - 450 och - 250: - 450-(- 250)=- 450+250=- 200. I sista cellen ska det alltså stå - 200.
| Belopp | Saldo |
|---|---|
| +1 050 | 1 050 |
| - 550 | 500 |
| - 350 | 150 |
| - 400 | - 250 |
| - 200 | - 450 |
| +500 | 50 |
Vilket tal ligger mittemellan de två talen?
Ett sätt att hitta mitten är att addera talen och dela på två. Det kommer från formeln för medelvärde.
Talet som finns mittemellan - 3 och 11 är 4.
Vi gör samma sak igen.
Mittentalet är - 48.
Vi gör samma sak för det sista paret tal.
Mittentalet är 45,5.
Vi går igenom ekvationerna en i taget.
21 är lika med 3 * 7. Multiplicerar vi två negativa tal får vi en positiv produkt så vi kan sätta in faktorerna (-3) och (-7). Eftersom -3 ligger längre till höger på tallinjen är det större än -7 så vi får ekvationen: (-3) * (-7)=21. Därför är a=-3 och b=-7.
Att differensen mellan två tal är -5 innebär att de ligger 5 steg ifrån varandra på tallinjen. En möjlighet är alltså att använda talen -1 och -6. Vi skulle även kunna använda -2 och -7, men -7 är redan använt. På samma sätt kan vi utesluta -3 och -8 eftersom vi använt -3. Här måste vi sätta det minsta talet först eftersom differensen är negativ: (-6)-(-1)=-6+1=-5. Därför är c=-6 och d=-1.
Nu har vi talen -2, -4, -5 och -8 kvar. Av dessa är det bara -2 och -5 som kan ge summan -7. Eftersom -2 är störst av dessa skriver vi (-2)+(-5)=-2-5=-7, Därför är e=-2 och f=-5.
Till sist har vi -4 och -8 kvar. Vi vet att .8 /4.=2 och att två negativa tal dividerade ger en positiv kvot. Vi sätter in - 8 och -4 i ekvationen så att vi får -8/-4=2. Därför är g=-8 och h=-4.
Vi vill representera förändringen i kalorier efter att vi joggat i 20 minuter. Vi vet att vi bränner 10 kalorier varje minut vi joggar. Detta betyder att förändringen i våra kalorier är - 10 per minut. Vi kan representera denna situation som ett uttryck. 20( - 10) Här multiplicerar vi ett positivt heltal med ett negativt. Kom ihåg att produkten av två heltal med olika tecken alltid är negativ. Låt oss utföra multiplikationen! 20( - 10)= - 200 Produkten av 20 och - 10 är - 200. Detta betyder att heltalet som representerar förändringen i våra kalorier är - 200.
Vi kan kontrollera vårt svar med hjälp av en tallinje, bara för att vara säkra. Att multiplicera 20 med - 10 är ekvivalent med att addera 20 kopior av - 10. Vi börjar med att rita en pil som representerar additionen av den första - 10.
Pilen som slutar vid - 10 representerar addition av - 10 en gång, eller multiplikation av - 10 med 1. I vårt fall vill vi multiplicera - 10 med 20. Låt oss markera detta på tallinjen!
Från diagrammet kan vi se att den sista pilen slutar vid - 200. Detta betyder att produkten av 20 och - 10 är - 200, så vårt svar var korrekt!
Du bränner 10 kalorier varje minut du joggar. Vilket heltal representerar förändringen i dina kalorier efter att du har joggat i 20 minuter?
Vi vill representera förändringen i kalorier efter att vi joggat i 20 minuter. Vi vet att vi bränner 10 kalorier varje minut vi joggar. Detta betyder att förändringen i våra kalorier är - 10 per minut. Vi kan representera denna situation som ett uttryck. 20( - 10) Här multiplicerar vi ett positivt heltal med ett negativt. Kom ihåg att produkten av två heltal med olika tecken alltid är negativ. Låt oss utföra multiplikationen! 20( - 10)= - 200 Produkten av 20 och - 10 är - 200. Detta betyder att heltalet som representerar förändringen i våra kalorier är - 200.
Vi kan kontrollera vårt svar med hjälp av en tallinje, bara för att vara säkra. Att multiplicera 20 med - 10 är ekvivalent med att addera 20 kopior av - 10. Vi börjar med att rita en pil som representerar additionen av den första - 10.
Pilen som slutar vid - 10 representerar addition av - 10 en gång, eller multiplikation av - 10 med 1. I vårt fall vill vi multiplicera - 10 med 20. Låt oss markera detta på tallinjen!
Från diagrammet kan vi se att den sista pilen slutar vid - 200. Detta betyder att produkten av 20 och - 10 är - 200, så vårt svar var korrekt!