Logga in
Den här lektionenen förklarar produktregeln, en viktig princip inom derivering. När två funktioner multipliceras ihop skapas en ny funktion. Denna nya funktion kan sedan deriveras med hjälp av produktregeln. Lektionenen går igenom hur man kan bevisa formeln för produktregeln med utgångspunkt i derivatans definition. Den visar också hur man kan använda produktregeln för att lösa olika typer av problem inom matematik. Detta är en viktig färdighet för alla som vill studera matematik på en högre nivå.
Visa mindre Visa mer expand_more| | 3 sidor teori |
| | 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Om två funktioner f(x) och g(x) multipliceras ihop skapas en ny funktion, f(x)* g(x). Exempelvis är y=sin(x)* e^(3x)
en produkt av funktionerna f(x)=sin(x) och g(x)=e^(3x).För att derivera funktioner som är produkter av andra funktioner använder man den så kallade produktregeln.
D(f(x) * g(x)) = f'(x) * g(x) + f(x) * g'(x)
Den säger att varje funktion ska multipliceras med derivatan av den andra funktionen och att dessa produkter ska adderas.
a = a+ f(x) * g(x + h)- f(x) * g(x + h)
Omarrangera termer
Dela upp bråk
Dela upp gränsvärde
Det första av dessa gränsvärden kan man nu skriva om och dela upp som produkten av två andra gränsvärden. Dessa kommer att motsvara första delen av produktregeln: f'(x)* g(x).
Bryt ut g(x + h)
a* b/c=a/c* b
Dela upp gränsvärde
Det första gränsvärdet är definitionen för derivatan av f(x) och kan alltså ersättas med f'(x). Det andra gränsvärdet är lika med g(x) eftersom g(x+h) går mot g(x) när h går mot 0. Detta ger D(f(x) * g(x)) = f'(x) * g(x) + lim _(h→ 0) f(x) * g(x + h) - f(x) * g(x)/h. Det andra gränsvärdet måste då motsvara den andra delen av produktregeln, f(x)* g'(x). För att visa detta börjar man med att bryta ut f(x) ur täljaren. Eftersom den funktionen inte påverkas av att h går mot 0 kan den placeras utanför gränsvärdet.
Bryt ut f(x)
lim _(x → a)( k * f(x) ) = k * lim _(x → a)f(x)
Det gränsvärde som finns kvar är definitionen för derivatan av g(x). Genom att byta ut gränsvärdet mot g'(x) får man till sist produktregeln: D(f(x) * g(x)) = f'(x) * g(x) + f(x) * g'(x).
Vi går igenom och tittar på hur Adrian och Robert skulle kunna ha tänkt när de deriverade f(x).
Adrian talade starkt för produktregeln och trodde att det var enda sättet att derivera funktionen. Då är det bäst att vi använder den.
Derivera funktion
D( f * g ) = D(f) * g + f * D(g)
Derivera term för term
D(a) = 0
D(ax) = a
D(x^n) = nx^(n-1)
Vi har nu ett uttryck för derivatan. Vi kan förenkla den lite genom att multiplicera ihop parenteserna i den första termen och multiplicera in tvåan i den andra.
Multiplicera parenteser
Multiplicera in 2
Multiplicera faktorer
Addera och subtrahera termerna
Adrian bör alltså ha fått följande derivata: f'(x) = 6x^2 + 64x - 110.
Robert verkade väldigt övertygad om att det går att derivera funktionen utan produktregeln. Då måste man dock multiplicera ihop de två parenteserna i funktionsuttrycket först.
Multiplicera parenteser
Multiplicera faktorer
Addera och subtrahera termerna
Nu har vi ett vanligt polynom som går bra att derivera utan att behöva använda produktregeln.
Derivera funktion
D(a) = 0
D(ax) = a
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
Robert får alltså precis samma derivata som Adrian: f'(x) = 6x^2 + 64x^2 - 110.
Figurerna visar kurvorna y=p(x) och y=q(x) samt tangenterna till dessa för x = 2.
Låt r(x)=p(x)* q(x) och bestäm r'(2).
Vi ska bestämma värdet på derivatan till r(x) när x=2. Vi börjar därför med att derivera r(x) och använder produktregeln eftersom funktionen är en produkt.
Vi sätter in x=2 i derivatan och får då r'(2)=p'(2)* q(2) + p(2)* q'(2). För att kunna beräkna r'(2) måste vi bestämma värdet på de fyra faktorerna i högerledet. Vi startar med p(2) och q(2). Dessa är funktionsvärden som vi direkt kan läsa av i våra grafer.
Vi avläser att p(2)=3 och q(2)=- 1. Sätter vi in detta i derivatan får vi
r'(2)=p'(2)* (- 1) + 3* q'(2).
Termen p'(2) är värdet på derivatan av funktionen p(x) då x=2. Detta värde kan vi bestämma genom att beräkna lutningen på den utritade tangenten till p(x) i x=2.
Vi avläser två punkter på tangenten, (0, - 1) och (3, 5), och beräknar sedan lutningen med k-formeln.
Vi finner alltså att p'(2)=2. Vi sätter in detta i uttrycket för derivatan, vilket ger r'(2)=2* (- 1) + 3* q'(2). Nu bestämmer vi värdet på q'(2) på samma sätt som vi bestämde p'(2), men använder tangenten till q(x) i x=2 istället.
Vi använder punkterna, (- 1,0) och (2,- 1), när vi beräknar tangentens lutning.
Med detta värde insatt i derivatan får vi r'(2)=2* (- 1) + 3* ( - 1/3 ). Till sist förenklar vi derivatan.
Vi kan konstatera att r'(2)=-3.
Höjden y km är en funktion av sträckan x km. Sambandet mellan y och x ges av y=0,5e^(- x^2), 0≤ x≤ 2,5.
Lutningen för skidbacken får vi genom att derivera exponentialfunktionen.
Vi sätter in x=0,8km i derivatan för att få den sökta lutningen.
Backens lutning är alltså cirka - 0,4, vilket ibland skrivs som - 40 %.
Hur brant en backe är kan här tolkas som hur stor den negativa lutningen är. Vi ska alltså ställa upp en ekvation som kan ge oss det x-värde då derivatan är som minst. Vi börjar med att bestämma funktionens derivata.
När vi nu har ett uttryck för derivatan ska vi hitta dess minsta värde. Det gör vi genom att derivera derivatan och sätta det resulterande uttrycket till 0, precis som när vi vanligtvis söker extrempunkter.
Vi sätter detta uttryck lika med 0 för att få en ekvation som kan användas för att bestämma var backen är som brantast. Vi får då ekvationen 2a^2x^2 * e^(- ax^2) - a * e^(- ax^2) = 0. Notera att det som fås vid lösning av den här ekvationen är det eller de x-värden då derivatans derivata är 0. Det krävs alltså vidare undersökning av varje lösning för att avgöra ifall den motsvarar den brantaste delen av backen.
För att bestämma det sökta värdet på a använder vi oss av ekvationen vi bestämde i föregående deluppgift. Vi sätter in x = 1 i ekvationen och löser den med hjälp av nollproduktmetoden.
Eftersom e upphöjt till något reellt tal alltid är positivt kan potensen e^(- a) aldrig kan anta värdet 0. Vi behöver alltså endast undersöka när innehållet i parentesen antar värdet 0 för att hitta alla lösningar.
I uppgiftslydelsen står det att a är en positiv konstant, alltså kan vi förkasta lösningen a = 0. Vi får då att backen är som brantast för x = 1km om a=0,5.
Bestäm k'(1) givet att k(x)=f(x)g(x)h(x), där f(x)=x^2, g(x)=e^(x^6) och h(x)=ln (x).
Vi börjar med att sätta in funktionerna, så att vi får ett explicit uttryck för k(x). k(x) = f(x)g(x)h(x) = x^2 * e^(x^6) * lnx Det är alltså för denna funktion vi ska beräkna derivatans värde då x=1 och eftersom vi har en produkt av funktioner vill vi använda produktregeln. Funktionen har dock tre faktorer, inte två, men om vi tänker oss att två av faktorerna utgör en funktion kan vi ändå använda produktregeln: k(x) = x^2 * ( e^(x^6) * lnx ). Vi deriverar nu funktionen.
Vi behöver nu använda produktregeln igen för att färdigställa deriveringen.
Vi har nu till slut hittat ett uttryck för derivatan och kan sätta in x = 1 för att beräkna det sökta värdet. Notera att vi har faktorn lnx på två ställen och att den naturliga logaritmen av 1 är 0, vilket underlättar beräkningen.
Den sökta derivatan k'(1) har alltså värdet e.
Hilda har gjort ett problem åt sina vänner Fredrik och Greta. Hon berättar att hon har en hemlig funktion h(x) som är produkten av f(x) och g(x). Utan att Greta får höra viskar hon till Fredrik och avslöjar värdena
f(4), f'(4) och g'(4),
och viskar sedan värdena
f(4), g(4) och g'(4)
till Greta så att inte Fredrik hör. Beräkna h'(4) och viska svaret till mig
säger Hilda till sina vänner. Efter en stunds funderande säger Greta att hon inte kan. Fredrik däremot viskar något till Hilda. Rätt
jublar Hilda. Stolt över sitt problem säger hon till Greta:
''vad vet du nu om f(x) i punkten (4, f(4))? ''
Vad tror du Greta svarade?
Innan vi tar oss an frågan Greta fick undersöker vi först hur Fredrik kunde veta värdet h'(4), för att få reda på mer om funktionerna. Vi kan utgå från att alla tre kan derivera h(x) med produktregeln: h'(x) = f'(x)* g(x) + f(x)* g'(x). De värden Fredrik fick veta markerar vi med rött: h'(4) = f'(4) * g(4) + f(4) * g'(4). Om Fredrik även hade fått veta g(4) hade han självklart kunnat beräkna h'(4), men eftersom han inte fick det beräknade han h'(4) oberoende av värdet g'(4). Enda möjligheten är då att f'(4) =0, eftersom om f'(4) ≠ 0 skulle faktorn g(4) ha bidragit till h'(4). Nu vet vi, precis som Fredrik och Hilda, att h'(4) = f(4) * g'(4). För Gretas del så sa hon att hon inte kunde beräkna h'(4) med den blå informationen hon fått: h'(4) = f'(4) * g(4) + f(4) * g'(4). Men efter att Hilda ropat "rätt" på Fredriks viskning fick hon ny information, att Fredrik visste h'(4). Hon skulle därför kunna göra samma resonemang som vi gjort och också lista ut att f'(4) måste vara 0. Med denna insikt skulle hon kunna svara på Hildas avslutande fråga om f(x) och punkten (4,f(4)):