Logga in
| | 8 sidor teori |
| | 21 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Några vanliga sätt att representera funktioner är funktionsuttryck (formler), värdetabeller och grafer. Vad man använder beror på vilka egenskaper hos funktionen man är intresserad av.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Ett funktionsuttryck är ett sätt att beskriva en funktion. Det anger en omvandlingsregel eller formel som talar om hur funktionsvärdet beror av olika x-värden. Exempelvis är y=x+3
ett funktionsuttryck som med ord kan beskrivasaddera 3 till x-värdet.
En graf är ett sätt att beskriva en funktion i ett koordinatsystem. Grafen byggs upp av en mängd punkter som illustrerar funktionen. Klicka på vilken punkt som helst på grafen för att se dess koordinater.
En värdetabell är ett diagram som hjälper till att organisera och visualisera information. Den används ofta för att visa relationen mellan två variabler.
| x | y |
|---|---|
| 0 | 0 |
| 1 | 3 |
| 2 | 6 |
| 3 | 9 |
| 4 | 12 |
| 5 | 15 |
2y-värdet
6.Detta representeras vanligtvis med notation (2,6).
Räknaren har ett inbyggt verktyg för att generera en värdetabell utifrån ett funktionsuttryck. Det kan vara tidsbesparande eftersom det krävs många beräkningar att göra det för hand.
Skissa grafen till funktionen y=x^2-1 genom att göra en värdetabell.
| x | x^2-1 | y | Punkt |
|---|---|---|---|
| -2 | ( -2)^2-1 | 3 | (-2,3) |
| -1 | ( -1)^2-1 | 0 | (-1,0) |
| 0 | 0^2-1 | -1 | (0,-1) |
| 1 | 1^2-1 | 0 | (1,0) |
| 2 | 2^2-1 | 3 | (2,3) |
Nu ritar vi upp ett koordinatsystem och prickar in punkterna vi tog fram i tabellen.
Till sist sammanbinder vi punkterna med en kurva.
För att bestämma en funktion utifrån en graf måste man först veta vilken typ av funktion det är. I koordinatsystemet har grafen till en exponentialfunktion ritats.
För att bestämma funktionsuttrycket behöver man minst lika många punkter som antalet konstanter i funktionens allmänna form.
Grafen går exempelvis igenom (1,1), och (2,3).
(I): Förenkla potens
(I): .VL /a.=.HL /a.
(I): Omarrangera ekvation
(II): C= 1/a
(II): Multiplicera faktorer
(II): Förenkla kvot
(II): Omarrangera ekvation
(I): a= 3
Vilken andragradsfunktion beskriver grafen?
Vi ser att y-värdet är 4 så c=4, vilket ger y=ax^2+bx+4. Det finns nu två okända konstanter kvar, så vi behöver ytterligare två punkter för att bestämma dem. Vi väljer två där x- och y-koordinaterna är lätta att läsa av.
Två punkter på kurvan är (2,8) och (6,4), och sätter vi in dessa i funktionsuttrycket bildas två ekvationer. Punkten (2,8) betyder att när man sätter in x=2 är y=8. Det ger ekvationen a* 2^2+b*2+4=8. På samma sätt får man ekvationen a* 6^2+b*6+4=4 genom att sätta in den andra punktens koordinater. Dessa två ekvationer bildar ett ekvationssystem som man kan lösa med exempelvis additionsmetoden.
Beräkna potens & produkt
(I): VL * (-3)=HL* (-3)
(I): Addera (II)
(I): Förenkla termerna
(I): VL+8=HL+8
(I): .VL /24.=.HL /24.
Nu sätter vi in värdet på a i den andra ekvationen.
(II): a= -0,5
(II):a(- b)=- a * b
(II): Förenkla termerna
(II):VL+14=HL+14
(II): .VL /6.=.HL /6.
a är -0,5 och b är 3. Sedan tidigare vet vi också att c=4. Detta ger funktionen y=-0,5 x^2+3x+4.
Vilka av följande punkter ligger på linjen till y=- 2x+5? Kontrollera din lösning genom att skapa en värdetabell på räknare.
Varje punkt (x,y) består av en x-koordinat och en y-koordinat. Om y=f(x) är en funktion av x, så kommer därför alla punkter som ligger på grafen till funktionen att vara på formen (x,f(x)). Här är funktionen den räta linjen y=-2x+5. Vi kan alltså undersöka huruvida punkterna ligger på linjen genom att sätta in x-koordinaten i funktionen och se om y-koordinaten blir densamma som i punkten. De x-koordinater som finns är: x=-2, x=-1, x=0, x=1, x=2, x=3 och x=4. Vi skapar en värdetabell genom att sätta in dessa en efter en i funktionen och beräknar y. Kom ihåg att när man multiplicerar två negativa tal får man ett positivt tal.
| x | - 2x+5 | y |
|---|---|---|
| - 2 | - 2( - 2)+5 | 9 |
| - 1 | - 2 ( - 1)+5 | 7 |
| 0 | - 2 * 0+5 | 5 |
| 1 | - 2 * 1+5 | 3 |
| 2 | -2 * 2+5 | 1 |
| 3 | -2 * 3+5 | -1 |
| 4 | -2 * 4+5 | -3 |
Värdetabellen blir alltså som nedan.
| x | y |
|---|---|
| -2 | 9 |
| -1 | 7 |
| 0 | 5 |
| 1 | 3 |
| 2 | 1 |
| 3 | -1 |
| 4 | -3 |
Av alternativen är det alltså endast punkterna (-2,9), (-1,7), (0,5), (1,3) och (2,1) som ligger på linjen.
Tryck på knappen Y= för att skriva in funktionen y=-2x+5 som vi vill skapa en värdetabell för.
Innan vi genererar värdetabellen behöver vi ange vilka x-värden som ska vara med i tabellen. y-värdena beräknas sedan utifrån dessa x-värden. Vi trycker då på TBLSET (2ND + WINDOW) och anger x-värdet -2 som startvärde (TblStart) samt avståndet 1 (ΔTbl), vilket säger att avståndet mellan varje x-värde vara 1.
Nu trycker vi på TABLE (2ND + GRAPH) för att generera värdetabellen.
Även om denna tabell visar två extra x- och y-värden ser vi att de värden vi beräknade fram är korrekta.
Du har funktionen y=5x^2-7. Vilka av följande punkter ligger på dess graf? Lös uppgiften genom att ställa upp en värdetabell. A& (0,-7) B& (-1,4) C& (1,-2) D& (3,38) E& (4,15) F& (2,13)
En värdetabell visar koordinaterna för ett antal punkter som grafen till en funktion går genom. Vi vet vilka x-värden som ska ingå i värdetabellen och genom att sätta in dessa i funktionen kan vi beräkna motsvarande y-värden.
| x | 5x^2-7 | y |
|---|---|---|
| 0 | 5* 0^2-7 | -7 |
| 1 | 5* 1^2-7 | -2 |
| 2 | 5* 2^2-7 | 13 |
| 3 | 5* 3^2-7 | 38 |
Själva värdetabellen består bara av x- och y-kolumnerna.
| x | y |
|---|---|
| 0 | - 7 |
| 1 | -2 |
| 2 | 13 |
| 3 | 38 |
Det är alltså punkterna A, C, D och F som ligger på grafen.
Skissa för hand grafen till den funktion som beskrivs av värdetabellen.
| x | y |
|---|---|
| -4 | 0 |
| -2 | 1 |
| 0 | 2 |
| 2 | 3 |
Från värdetabellen kan vi avläsa punkterna (-4,0), (-2,1), (0,2) och (2,3). Vi markerar dessa i ett koordinatsystem.
Till sist skissar vi grafen genom att sammanbinda punkterna.
Skapa en värdetabell för värdena x=-5, -3, 0, 3, 5 för funktionen som visas i koordinatsystemet.
En värdetabell visar koordinaterna för ett antal punkter som grafen till en funktion går genom. Vi känner till x-koordinaterna för de punkter som ska ingå och kan börja med att skriva dem som vänsterkolumnen i en tabell.
| x | y |
|---|---|
| -5 | |
| -3 | |
| 0 | |
| 3 | |
| 5 |
Motsvarande y-koordinater läser vi av i koordinatsystemet. Vi kan t.ex. se att x=-5 motsvarar y=5.
Vi gör på samma sätt för övriga x-värden och fyller successivt i y-kolumnen för att få en komplett värdetabell.
| x | y |
|---|---|
| -5 | 5 |
| -3 | 3 |
| 0 | 0 |
| 3 | 3 |
| 5 | 5 |
Skissa grafen till funktionen y=2x^2-4 genom att göra en värdetabell.
Vi sätter in några valfria x-värden i funktionen och beräknar motsvarande y-värden. För att inte missa intressant information väljer vi både negativa och positiva x. Vi redovisar allt i en värdetabell.
| x | 2x^2+4 | y | Punkt |
|---|---|---|---|
| -2 | 2*( -2)^2-4 | 4 | (-2,4) |
| -1 | 2*( -1)^2-4 | -2 | (-1,-2) |
| 0 | 2* 0^2-4 | -4 | (0,-4) |
| 1 | 2* 1^2-4 | -2 | (1,-2) |
| 2 | 2* 2^2-4 | 4 | (2,4) |
Nu ritar vi ett koordinatsystem och prickar in punkterna från tabellen.
Till sist sammanbinder vi punkterna med en kurva.
I koordinatsystemet visas graferna till två linjära funktioner och två andragradsfunktioner.
Para ihop graferna med rätt funktion. & f(x)=2x^2+4x+1 & g(x)=- x^2+7x-10 & h(x)=2x-1 & p(x)=0,5x-1
Vi ser att A och C är räta linjer, och alltså måste höra ihop med h(x) och p(x). Vi kollar på k-värdet för att skilja dem åt. Linje C har brantast lutning, vilket motsvarar ett högre k-värde, så &Ahör ihop medp(x)och &Chör ihop medh(x). För att avgöra hur B och D ska paras ihop med f(x) och g(x) kan vi kolla på x^2-termernas tecken. Vi ser att den är positiv för f(x), vilket betyder att grafen ser ut som en glad mun, så Bhör ihop medf(x). Funktionen g(x) har istället en negativ x^2-term, så Dhör ihop medg(x).
En andragradsfunktion skrivs generellt på formen y=ax^2+bx+c, men vi får veta att våra funktioner är på formen y=ax^2+c. Värdet på konstanttermen c innebär dock fortfarande samma sak, dvs. där grafen skär y-axeln. För den blå grafen f(x) är därför c=2 och för g(x) är c=- 1.
Eftersom c=2 vet vi redan att funktionsuttrycket kommer se ut så här: f(x)=ax^2+2. Vi kan även avgöra att a ska vara positivt eftersom vi har en "glad" graf. Men för att bestämma det exakta värde på a använder vi metoden för att hitta funktionsuttrycket utifrån graf. Vi har alltså en okänd konstant, a, så vi behöver avläsa en punkt på grafen, t.ex. punkten (1,4).
Punkten (1,4) innebär att då x=1 är y=4. Vi sätter in detta i funktionsuttrycket.
Nu vet vi även att a=2. Det ger oss funktionsuttrycket f(x)=2x^2+2.
Tidigare kom vi fram till att c=-1 för g(x). Den röda grafen skrivs på formen:
g(x)=ax^2-1.
För att bestämma a läser vi av en punkt på samma sätt som i förra deluppgiften.
Vi sätter in punkten (2,-3) i funktionsuttrycket.
Nu vet vi även att a=- 0,5. Funktionsuttrycket är alltså g(x)=-0,5x^2-1.
En exponentialfunktion skrivs på formen y=C * a^x, där C är startvärdet, dvs. där grafen skär y-axeln. För den blå grafen f(x) är därför C=4 och för g(x) är C=16.
Vi använder metoden för att bestämma en funktion utifrån dess graf. Eftersom startvärdet är C=4 måste uttrycket vara på formen f(x)=4 * a^x, där vi saknar förändringsfaktorn a. Vi har alltså en okänd konstant, och enligt metoden behöver vi då en punkt. Vi läser av t.ex. punkten (1,6).
Punkten (1,6) innebär att då x=1 är y=6. Vi sätter in detta i funktionsuttrycket.
Nu vet vi även att a=1,5. Det ger oss funktionsuttrycket f(x)=4 * 1,5^x.
Vi använder metoden för att bestämma en funktion utifrån dess graf igen. I föregående deluppgift kom vi fram till att C=16 för g(x), vilket betyder att den röda grafen skrivs på formen:
g(x)=16 * a^x.
För att bestämma a läser vi av en punkt på samma sätt som i förra deluppgiften.
Vi sätter Punkten (1,12) i funktionsuttrycket.
Nu vet vi även att a=0,75. Funktionsuttrycket är alltså g(x)=16 * 0,75^x.