| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Lutningen i en punkt har så stor användning inom matematiken att det fått ett eget namn: derivata. Derivatan för en funktion i en viss punkt är k-värdet för den tangent som kan ritas genom den punkten. För en rät linje är derivatan samma i alla punkter eftersom lutningen är konstant, men om funktionens lutning varierar kommer även derivatan att göra det.
Detta betyder att derivatan är
Ju brantare kurvan är desto större blir värdet för derivatan, med positiva värden för positiva lutningar och negativa värden för negativa lutningar.
I figuren visas grafen till funktionen f(x).
Derivatan i punkten där x=−5 är positiv. Fyll i derivatans tecken för de givna x-värdena i tabellen.
x | Derivatans tecken |
---|---|
−5 | + |
−2.5 | |
0 | |
3 | |
6 |
Vi tittar på punkterna från vänster till höger.
Punkten där x=−2.5 är ett lokalt maximum där grafen varken lutar uppåt eller nedåt. Det innebär att derivatan är 0 där, dvs. att f′(−2.5)=0. För x=0 är lutningen negativ, och då är även derivatan negativ.
x | Derivatans tecken |
---|---|
−5 | + |
−2.5 | 0 |
0 | − |
3 | |
6 |
Vi tittar på de två sista punkterna. För x=3 lutar grafen uppåt, så f′(3) är positiv, och för x=6 lutar grafen nedåt. Därför är f′(6) negativ.
x | Derivatans tecken |
---|---|
−5 | + |
−2.5 | 0 |
0 | − |
3 | + |
6 | − |
Ett sätt att uppskatta derivatan i en graf är att rita en tangent genom den punkt man är intresserad av och bestämma linjens lutning. Denna metod kan exempelvis användas för att uppskatta värdet av f′(−2) med hjälp av figuren.
Börja med att rita en tangent och bestäm dess lutning i tangeringspunkten. I exemplet är det f′(−2) som ska bestämmas, dvs. derivatan där x=−2.
Grafen till funktionen f(x) har ritats ut tillsammans med två tangenter.
BestämDerivatans värde är grafens lutning i den punkten, så f′(−4) är lutningen när x=−4. Det finns dock redan en tangent i tangeringspunkten (−4,4), så vi behöver inte rita ut något.
För att bestämma tangentens lutning behöver vi två punkter på den. Vi känner redan till en, och tangenten går genom flera andra punkter. Vi väljer (−1,−2).
Vi sätter in punkterna i formeln för att räkna ut en linjes riktningskoefficient:För f′(0) tittar vi på grafen när x=0. Det finns ingen tangent utritad för det x-värdet, men punkten (0,0) är ett lokalt minimum där kurvans lutning är lika med 0. I det här fallet kan man också se x-axeln som tangenten.
Derivatan när x=0 är alltså 0, dvs. f′(0)=0.
Vid x=2 finns det en tangent utritad till grafen. För varje steg framåt går den 1 steg uppåt. Det betyder att tangentens lutning är 1.
Derivatan blir därför f′(2)=1.