Logga in
Den här lektionenen förklarar konceptet av logaritmer, dess regler och hur de används i ekvationer. Den belyser även betydelsen av 'lg' i matematiken och ger förståelse för hur ekvationer med logaritmer kan lösas. Med hjälp av denna kunskap, kan du effektivt tillämpa logaritmer i olika matematiska sammanhang, såsom exponentialekvationer. Förståelsen av logaritmer kan också underlätta lösningsprocessen för komplicerade matematiska problem.
Visa mindre Visa mer expand_more| | 6 sidor teori |
| | 24 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
En ekvation där variabeln sitter inuti en logaritm, t.ex. lg(x) = 17, kallas för en logaritmekvation. För att lösa logaritmekvationer algebraiskt sätts båda led som exponenter på logaritmens bas.
För att lösa logaritmekvationer använder man att tiologaritmer och tiopotenser tar ut varandra. Exempelvis kan ekvationer som har formen 5 * lg (x) + 2 = 12 lösas med metoden.
Lös ekvationen lg(4x) + 9 = 13.
Nu när logaritmtermen står ensam i vänsterledet sätter vi båda leden som exponenter på basen 10. Tiopotensen och logaritmen tar ut varandra, så det går att lösa ut termen 4x.
Nu behöver vi bara lösa ut x.
Med hjälp av inspektionsmetoden kan man lösa vissa exponentialekvationer med basen 10. Till exempel kan ekvationen 10^(4x)= 100 000 lösas på detta sätt.
Det ger ekvationen 4x=5 som kan lösas med balansmetoden.
Lös ekvationen 10^(2x)=0,01.
Skriv som potens
Likställ exponenter
.VL /2.=.HL /2.
Lös ekvationen 3^x=19 genom att använda definitionen a=10^(lg(a)). Svara exakt.
Vi skriver 3 och 19 som 10^(lg (3)) och 10^(lg (19)). Då kan vi använda potenslagarna för att flytta ner x.
För att komma vidare här likställer vi exponenterna, eftersom potenserna har samma bas.
Lös ekvationen 5 * (lg(x) )^2 = 125.
Vi börjar med att lösa ut lg(x). När man drar roten ur ( lg(x) )^2 är det viktigt att komma ihåg att det blir både en positiv och en negativ lösning i det andra ledet.
Vi delar upp detta i två fall till två olika logaritmekvationer, nämligen lg(x) = 5 och lg(x) = - 5. Vi löser dessa en i taget.
Vi löser den andra på motsvarande sätt.
Lösningarna till ekvationen är alltså x = 100 000 och x = 0,00001.
Lös ekvationen. Notera att x måste vara större än 0. log_x(25)=2
Ekvationen log_x(25)=2 har basen x, så vi sätter vänsterled och högerled som exponenter på basen x.
Eftersom en potens och logaritm med samma bas tar ut varandra kan vi skriva om vänsterledet som enbart 25.
Enligt beräkningen ovan finns det två möjliga värden på basen x, nämligen 5 och -5. Inom ramen för denna kurs behärskar vi dock endast positiva baser, så vi anger endast x=5 som lösning.
Den uppenbara magnituden av en stjärna är ett mått på stjärnans ljusstyrka som den framstår för observatörer på jorden. Den uppenbara magnituden M av den svagaste stjärnan som kan ses med ett teleskop är M=5 log D+2, där D är diametern (i millimeter) av teleskopets objektivlins. Vad är diametern av objektivlinsen på ett teleskop som kan avslöja stjärnor med en magnitud av 12?
Vi har fått ekvationen för att mäta den skenbara magnituden M för den svagaste stjärnan som kan ses med ett teleskop. Genom att likställa M med 12 kan vi lösa ut objektivets diameter, D.
För att lösa denna ekvation måste vi sätta uttrycket på vänster sida och höger sida som exponenter på logaritmens bas. Eftersom vi har att göra med en vanlig logaritm bör vi använda 10 som vår bas.
Objektivets diameter är 100 millimeter.