Logga in
Denna lektion ger en omfattande förståelse för konceptet kvadratkomplettering, en teknik som används för att lösa andragradsekvationer. Den förklarar vad kvadratkomplettering innebär och hur metoden kan tillämpas för att effektivt lösa ekvationer. Lektionenen är utformad för att hjälpa studenter, lärare och alla som är intresserade av matematik att bättre förstå detta koncept. Den ger praktiska exempel på hur denna teknik används i verkliga scenarier, vilket gör det lättare att greppa detta komplexa matematiska koncept.
| | 5 sidor teori |
| | 20 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Kvadratkomplettering är ett generellt sätt att lösa andragradsekvationer som innehåller en x^2-, x- och konstantterm, exempelvis 3x^2 + 18x - 21 = 0. Syftet med metoden är att skriva om ekvationen på formen (x+a)^2=b, där a och b är konstanter. Man kan då dra kvadratroten ur båda led och sedan lösa ut x.
halva koefficienten framför x, i kvadratoch det är detta som är själva kvadratkompletteringen.
Dela upp i faktorer
a^2+2ab+b^2=(a+b)^2
Beräkna potens
Addera termerna
sqrt(VL)=sqrt(HL)
Beräkna rot
VL-2=HL-2
Ange lösningar
Andragradsekvationen har alltså lösningarna x=-7 och x=1.
Kvadratkomplettering kan även motiveras geometriskt med hjälp av areor.
Den tidigare relationen innebär att 3x^2+ 18x-21 &= 3(x+3)^2- 27-21 &= 3(x+3)^2-48. Detta leder till samma resultat.
Kvadratkomplettering är en metod som används för att skriva om ett andragaduttryck såsom x^2 + bx till formen (x + k)^2 - k^2. Värdet på k är hälften av b, vilket leder till följande samband. x^2+bx = (x+b/2)^2 - (b/2)^2 Processen att kvadratkomplettera kan visualiseras med hjälp av algebra-brickor. Beroende på värdet av b bör två fall övervägas.
Betrakta uttrycket x^2 + 4x. Detta uttryck kan representeras med en x^2-bricka och fyra x-brickor.
Dessa brickor kommer att omarrangeras med avsikt att skapa en kvadrat. Eftersom det finns fyra x-brickor kan två av dem roteras och placeras under x^2-brickan och de andra två kan placeras till höger om den.
Tillägget av fyra 1-brickor kommer att komplettera kvadraten
och ett uttryck kan skrivas med hjälp av alla brickorna.
Observera att arean av kvadraten som bildas är (x+2)^2. Denna area är lika med uttrycket som representerar brickorna. (x+2)^2 = x^2 + 4x + 4 Slutligen kan det ursprungliga uttrycket skrivas som arean av kvadraten minus antalet tillagda brickor. x^2 + 4x = (x+2)^2 - 4 ⇓ x^2 + 4x = (x+2)^2 - 2^2
Betrakta uttrycket x^2 + 5x. Detta uttryck kan representeras med en x^2-bricka och fem x-brickor.
Dessa brickor kommer att omarrangeras med avsikt att skapa en kvadrat. Följande steg kommer att vidtas:
Tillägget av fyra 1-brickor, fyra 12-brickor och en 14-bricka kommer att komplettera kvadraten
och ett uttryck kan skrivas med hjälp av alla brickorna.
Observera att arean av den bildade kvadraten är (x+ 52)^2. Denna area är lika med uttrycket som representerar brickorna. (x+5/2)^2 = x^2 + 5x + 25/4 Slutligen kan det ursprungliga uttrycket skrivas som arean av kvadraten minus antalet tillagda brickor. x^2 + 5x = (x+5/2)^2 - 25/4 ⇓ x^2 + 5x = (x+5/2)^2 - (5/2)^2
Tänk på att samma teknik fungerar för negativa värden på b men, i detta fall, kommer uttrycket inuti x-brickorna att vara - x. Uttryck av formen ax^2 + bx kan också skrivas om med denna teknik.Använd metoden kvadratkomplettering för att bestämma värdet på c. Avrunda till 2 decimaler om det behövs.
Lös ekvationen med kvadratkomplettering. x^2 + 8x - 33 = 0
Kvadratkomplettera: p= 8
Beräkna kvot
Beräkna potens
Addera termerna
Nu kan vi skriva vänsterledet som en kvadrat genom att använda första kvadreringsregeln baklänges.
Dela upp i faktorer
Faktorisera med första kvadreringsregeln
sqrt(VL)=sqrt(HL)
Beräkna rot
VL-4=HL-4
Ange lösningar
Vi flyttar först över konstanttermen till högerledet: x^2+5x-5=0 ⇔ x^2+5x=5. Koefficienten framför x är 5, vilket betyder att vi lägger till ( 52)^2 på båda sidor.
De exakta lösningarna är alltså x=-2,5-sqrt(11,25) och x=-2,5+sqrt(11,25) som avrundas till x ≈ -5,85 respektive x ≈ 0,85.
Vi flyttar först över konstanten så att den står i högerledet och sedan delar vi med 3 på båda sidor för att x^2-termen ska få koefficienten 1.
När vi kvadratkompletterar lägger vi till ( -102)^2 på båda sidor.
De exakta lösningarna är x=5-sqrt(13) och x=5+sqrt(13), som avrundas till x≈1,39 respektive x≈8,61.
Vi fortsätter på samma sätt och flyttar över konstanttermen till högerledet och dividerar båda sidor med 8.
Koefficienten framför x är 6 så vi lägger till ( 62)^2 på båda sidor när vi kvadratkompletterar.
Vi kom fram till de exakta rötterna y=-3-sqrt(19) och y=-3+sqrt(19) som avrundas till y≈-7,36 respektive y≈1,36.
Här har vi ingen ekvation så vi kan inte lägga till ( p2)^2 på båda sidor. Däremot kan vi lägga till och samtidigt dra ifrån det utan att förändra uttryckets värde eftersom vi då totalt har lagt till 0. Alltså på samma sätt som 5 = 5+1-1, eftersom vi då lägger till och drar bort 1 samtidigt.
Vi kan alltså skriva om uttrycket som (x+6)^2+14.
Vi kan också lösa uppgiften genom att dela upp den befintliga konstanten 50 i 36+14, ifall vi direkt ser att det är 36 som behövs för att vi ska kunna skriva om uttrycket med första kvadreringsreglen.
Vi tänker på motsvarande sätt här, vi lägger till och drar ifrån ( p2)^2. Här är p=-24.
Lös ekvationen 4x^2-42=2x(x-3)-2x med kvadratkomplettering.
Innan vi kvadratkompletterar måste vi skriva om ekvationen på formen x^2+px=c. Vi börjar med att multiplicera in 2x i parentesen.
Nu kan vi använda oss av den vanliga metoden för kvadratkomplettering. Koefficienten framför x är 4, vilket innebär att vi ska addera 2^2 till båda led.
Nu kan vi skriva vänsterledet som en kvadrat genom att använda första kvadreringsregeln baklänges.
Koefficienten framför x är 13. Vi ska alltså lägga till hälften av det, i kvadrat när vi kvadratkompletterar.
Vi förenklar högerledet innan vi drar kvadratroten ur båda led.
Nu står det - 109 framför x och vi använder det för att kvadratkomplettera.
Vi förenklar högerledet innan vi drar kvadratroten ur båda led.
Den totala arean av trädgården och det kvadratiska huset är 21m^2.
Använd figuren för att ställa upp en ekvation för husets och trädgårdens gemensamma area.
Eftersom huset är kvadratiskt och har sidlängd x kan vi uttrycka arean som x^2. Trädgårdens area är istället 4x, eftersom ena sidan är 4 och andra är x.
Vi vet också att summan av husets och trädgårdens area är 21m^2, vilket ger ekvationen x^2+4x=21.
Fullfölj frasen.
|
Om x^2+y^2=2 x y , då måste y vara . |
När vi ordnar om ekvationen kan vi se den fullständiga kvadraten.
En kvadrat av ett tal kan bara vara 0 när talet är 0.
Vi fann att om x^2+y^2=2xy så är y=x. Det rätta svaret är x.
Om x^2+y^2=2 x y , då måste y vara x.
Den rektangulära vykort har en area av 40 cm^2. Vad är värdet av x till närmaste tiondel av en centimeter?
Den rektangulära vykort har en area på 40 cm^2. Arean av en rektangel är dess bredd gånger dess längd. Låt oss skriva arean av den. Area = Bredd * Längd ⇕ 40 = ( x+1) * ( x+2) Låt oss tillämpa den distributiva lagen.
Vi får en andragradsekvation. Vi kommer att lösa den genom att kvadratkomplettera. I ett andragradsuttryck är b den linjära koefficienten. För ekvationen ovan har vi att b=3. Låt oss nu beräkna ( b/2 )^2.
Därefter kommer vi att addera ( b/2 )^2=9/4 till båda sidor av vår ekvation. Sedan faktoriserar vi trinomet på vänster sida och löser ekvationen.
Lösningarna för denna ekvation är x=- 3/2± sqrt(161)/2. Låt oss separera dem i de positiva och negativa fallen.
| x=- 3/2± sqrt(161)/2 | |
|---|---|
| x_1=- 3/2+ sqrt(161)/2 | x_2=- 3/2- sqrt(161)/2 |
| x_1 ≈ 4,8 | x_2≈ - 7,8 |
Den enda rimliga lösningen är 4,8 eftersom längder inte kan vara negativa. Värdet på x är 4,8cm.
Lös x^2=(6 sqrt(2)) x+7 genom att fullborda kvadraten.
Vi kommer att lösa den givna andragradsekvationen genom att kvadratkomplettera. x^2=(6sqrt(2))x+7 Låt oss först gruppera termerna med variabeln x på ena sidan av ekvationen och alla konstanttermer på den andra sidan. x^2=(6sqrt(2))x+7 ⇕ x^2 - (6sqrt(2))x = 7 I ett andragradsuttryck är b den linjära koefficienten. För den erhållna ekvationen har vi att b=6sqrt(2). Låt oss nu beräkna ( b/2 )^2.
Därefter kommer vi att addera ( b/2 )^2=( 3sqrt(2) )^2 till båda sidor av vår ekvation. x^2 - 2(3sqrt(2))x + (3sqrt(2))^2 = 7 + (3sqrt(2))^2 Nu kommer vi att faktorisera uttrycket på vänster sida som en fullständig kvadrattriom. Sedan löser vi den resulterande ekvationen för x.
Både x= 3sqrt(2) + 5 och x= 3sqrt(2) -5 är lösningar till ekvationen.