Logga in
| 10 sidor teori |
| 19 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Minispelare aktiv
En värdetabell är ett diagram som hjälper till att organisera och visualisera information. Den används ofta för att visa relationen mellan två variabler.
x | y |
---|---|
0 | 0 |
1 | 3 |
2 | 6 |
3 | 9 |
4 | 12 |
5 | 15 |
2y-värdet
6.Detta representeras vanligtvis med notation (2,6).
Räknaren har ett inbyggt verktyg för att generera en värdetabell utifrån ett funktionsuttryck. Det kan vara tidsbesparande eftersom det krävs många beräkningar att göra det för hand. Precis som när man ritar en graf på räknaren börjar man med att trycka på Y= och skriva in funktionsuttrycket.
Därefter trycker man på TABLE (2nd + GRAPH). Då genereras automatiskt en värdetabell för några olika x-värden. Har man skrivit in ett annat funktionsuttryck på Y2 kommer y-värdena för den funktionen att visas i kolumnen längst till höger.
Om man vill ändra de x-värden som syns i tabellen trycker man på TBLSET (2nd + WINDOW). Där kan man ange vilket x-värde tabellen ska börja på (TblStart) och hur stort avståndet ska vara mellan värdena (ΔTbl). Avståndet anger skillnaden mellan varje x-värde.
Genom att trycka på TABLE igen uppdateras tabellen.
En graf är ett sätt att beskriva en funktion i ett koordinatsystem. Grafen byggs upp av en mängd punkter som illustrerar funktionen.
För att göra en värdetabell sätter vi in några valfria x-värden och beräknar motsvarande funktionsvärden. För att inte missa intressant information väljer vi några negativa och några positiva x-värden.
x | x2−1 | y | Punkt |
---|---|---|---|
−2 | (−2)2−1 | 3 | (−2,3) |
−1 | (−1)2−1 | 0 | (−1,0) |
0 | 02−1 | −1 | (0,−1) |
1 | 12−1 | 0 | (1,0) |
2 | 22−1 | 3 | (2,3) |
Nu ritar vi upp ett koordinatsystem och prickar in punkterna vi tog fram i tabellen.
Till sist sammanbinder vi punkterna med en kurva.
Rita funktionernas grafer för hand, t.ex. med hjälp av värdetabell, eller på grafräknare.
Lösningen till ekvationen 1.5x=5.0625 får man genom att läsa av x-värdet för den punkt där graferna skär varandra.
Graferna skär varandra där x=4, vilket alltså är lösningen på ekvationen. På många grafräknare finns det inbyggda verktyg för att hitta skärningspunkten.
För att ändra de x- och y-värden som koordinatsystemet ritas mellan kan man trycka på WINDOW, där det finns inställningar för hur koordinatsystemet ska visas.
När man har valt 5:intersect visas de graferna igen och man kan nu välja mellan vilka av dem som skärningspunkten ska bestämmas.
Tryck sedan på knappen GRAPH för att rita ut funktionerna i ett koordinatsystem. För att ändra de x- och y-värden som koordinatsystemet ritas mellan kan du trycka på WINDOW, där finns inställningar för hur koordinatsystemet visas.
Nu vill vi hitta skärningspunkten mellan graferna, och gör det genom att först trycka på 2nd + TRACE och sedan "5:intersect".
Nu visas graferna igen och vi väljer vilken som ska utgöra "first curve" och "second curve" (spelar ingen roll hur vi väljer). Till sist gissar vi var skärningspunkten finns med ENTER.
Nu skrivs skärningspunktens x- och y-värde ut och x löser ekvationen. Lösningen till vår ekvation är alltså x=4.
Vi börjar med att skriva in vänster- och högerled som funktioner på grafritaren.
Nu trycker vi på GRAPH för att graferna till funktionerna ska ritas ut.
Lösningen till olikheten är de x där vänsterledet är större än högerledet, dvs. när x^2-1 (glad mun) är större än - x^2+3 (ledsen mun). Det händer på två intervall: till vänster respektive till höger om de röda streckade linjerna.
Gränserna för dessa intervall är där graferna skär varandra. Använd räknarens inbyggda verktyg för att hitta skärningspunkterna.
Avläsning i koordinatsystemet ger x-värdena ~ 1.4 och ~-1.4. Olikheten uppfylls alltså när x är mindre än cirka -1.4 och större än ~ 1.4. Vi kan skriva det som x≲ -1.4 och x≳ 1.4. Svaret är alltså C och H.
Betrakta följande graf.
Jack säger att detta är en linjär funktion. Rose säger att det inte är det. Hur kan de ha resonerat, och vem kan ha rätt?
Grafen ser onekligen ut att vara linjär, men vi vet inte hur stor del av den vi faktiskt ser. Det skulle kunna vara mellan x-värdena -0.1 och 0.1 eller mellan -1000 och 1000. Vi har heller ingen aning om hur mycket vi kan behöva zooma in eller ut för att se hur grafen beter sig.
I just det här fallet ser vi bara en liten del. Grafen nedan är samma som ovan, men ritad i ett större fönster. Nu ser vi att det inte är en rät linje.
Man ska alltså vara försiktig med att dra generella slutsatser om en funktion om man enbart ser en graf. Fönstret som den är ritad i är ju begränsat och utan funktionsuttrycket vet vi inte hur den beter sig på andra intervall.
Jack har antagligen dragit en slutsats genom att enbart titta på grafen, medan Rose är medveten om att man inte ser hela. Jack kan ha rätt, men det är inte säkert.
Betrakta grafen till y=f(x).
Vi börjar med att markera det område i koordinatsystemet som uppfyller olikheten. 4 < y < 10 betyder alla y större and 4 men mindre än 10, eller alla y mellan 4 och 10. Eftersom 4 och 10 inte ingår intervallet, gör vi gränserna streckade.
Nu kan vi läsa av vilka delar av kurvan som uppfyller olikheten. Det är de delar som är innanför det markerade området.
De x som uppfyller olikheten kan vi nu läsa av på x-axeln.
Olikheten uppfylls alltså när x är mellan -3 och -2, samt mellan 3 och 4. Det kan vi skriva som -3 < x < -2 och 3 < x < 4.
I koordinatsystemet är grafen till funktionen y=−x3+8x+1 ritad.
Vi vill nu titta på det eller de intervall där y-värdet på - x^3+7x+1 ligger mellan -4 och 7. Vi markerar det i koordinatsystemet.
Vi undersöker varje heltalsvärde för x ett i taget genom att följa grafen. Första vi läser av är x=-3, som ligger innanför intervallet. Vi markerar den som röd. Nästa, x=-2, ligger på y=- 7 och alltså utanför intervallet så vi gör den vit. Fortsätter vi på detta sätt hittar vi att x=- 3, x=0 och eventuellt x=3 finns i intervallet, sista är lite svår att se.
Vi testar att sätta in det i uttrycket och beräknar funktionsvärdet.
När x är 3 är alltså funktionens värde -2, dvs. innanför intervallet. Lösningarna är alltså x=-3, x=0 och x=3. Vi har fått reda på att det bara finns tre lösningar så vi har nu hittat alla.
Vi börjar med att rita graferna till funktionerna med hjälp av en grafritare. Vi trycker då på Y= och skriver in de tre aktuella funktionerna.
Vi ritar dem genom att trycka på GRAPH.
För att lättare kunna förklara vilka områden som motsvarar olikheterna ritar vi av graferna i olika färger.
Titta nu på den första olikheten x^2-x+0.75<2x+2. Vänsterledet är h(x) och högerledet är f(x). Lösningen till den är de x där h(x) är mindre än f(x) dvs. när den gröna kurvan befinner sig under den blå.
Den andra olikheten, -0.5+2.5>x^2-x+0.75, beskriver de x där g(x) är större än h(x), dvs. när den röda linjen befinner sig ovanför den gröna kurvan.
Det intervall som överlappas av båda områdena uppfyller båda olikheterna. Vi ritar in det tillsammans med kurvorna och därmed är vi klara.