Logga in
| 9 sidor teori |
| 20 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
System kan innehålla många olika typer av ekvationer och kan lösas grafiskt eller algebraiskt.
Ekvationssystem kan klassificeras utifrån deras algebraiska egenskaper, särskilt vilka typer av ekvationer som ingår. Följande är några av de vanligaste typerna.
Typ av System | Beskrivning | Exempel |
---|---|---|
Linjärt system | Innehåller endast linjära ekvationer. | {x+2y=82x−3y=1
|
Linjärt-kvadratiskt system | Inkluderar linjära och kvadratiska ekvationer. | {y=3x+1x2+y2=25
|
Kvadratiskt system | Består enbart av andragradsekvationer. | {x2+y2=16y=x2−4
|
Icke-linjärt system | Innehåller minst en icke-linjär ekvation. | {sinx+y=1x2+y2=4
|
Kom ihåg att linjär-kvadratiska system och kvadratiska system också är icke-linjära system.
I koordinatsystemet visas två räta linjer.
Vad är skärningspunkten mellan båda linjerna?
Eftersom ekvationerna i ekvationssystemet är samma som de i figuren bestämmer vi lösningen till ekvationssystemet genom att läsa av linjernas skärningspunkt.
Man kan antingen rita funktionerna för hand eller med en grafritande räknare.
Nu kan man läsa av skärningspunkten.
För att räknaren ska kunna tolka ekvationerna som linjer måste man först skriva om dem på k-form, alltså på formen y=kx+m. Detta gör man genom att lösa ut y ur ekvationerna, vilket ger funktionerna för två räta linjer.
Dessa funktioner skriver man nu in på räknaren. På en TI-räknare görs detta genom att först trycka på Y= och sedan skriva in funktionsuttrycken på raderna Y1, Y2 osv. För att skriva x använder man X,T,θ,n.
När funktionerna skrivits in trycker man på GRAPH för att rita ut dem i ett koordinatsystem.
För att ändra de x- och y-värden som koordinatsystemet ritas mellan kan man trycka på WINDOW, där det finns inställningar för hur koordinatsystemet ska visas.
Man kan nu använda räknaren för att hitta skärningspunkten mellan de två utritade graferna. Verktyget som gör detta hittar man genom att först trycka på CALC
(2ND+TRACE) och sedan välja 5:intersect
i listan.
När man har valt 5:intersect
visas de uppritade graferna igen och man kan nu välja mellan vilka av dem som skärningspunkten ska bestämmas.
När två linjer ritas på samma koordinatsystem, finns det tre möjliga scenarier: linjerna är parallella, de korsar varandra en gång, eller så ligger de på varandra. Eftersom lösningen till ett system är den punkt där linjerna som representerar ekvationerna korsar varandra, kan ett system av två linjära ekvationer ha noll, en eller oändligt många lösningar.
Om linjerna är parallella, korsar de inte varandra. Detta innebär att ekvationssystemet inte har någon lösning.
I det här fallet har linjerna samma lutning och olika y-intercept. Här är ett exempel på ett sådant system.
Om linjerna korsar varandra exakt en gång, har ekvationssystemet en lösning. Skärningspunkten är systemets lösning.
Om linjerna skär varandra i oändligt många punkter — linjerna ligger ovanpå varandra — har systemet av ekvationer oändligt många lösningar.
Sammanfattning | |||
---|---|---|---|
Linjernas egenskaper | Kännetecken | Exempelsystem | Antal lösningar |
Parallella | Samma lutning Olika y-intercept |
{y=5x−6y=5x+1 | 0 |
Korsar en gång | Olika lutningar | {y=x+2y=3x+1 | 1 |
Sammanfaller | Samma lutning Samma y-intercept |
{y=4x+22y=8x+4 | Oändligt många |
Vilka är k- och m-värdena för två parallella linjer?
Om ekvationssystemet ska ha oändligt antal lösningar måste linjerna sammanfalla, dvs. vara identiska. Då måste linjernas k- och m-värden vara lika. Vi kan sätta k till 2, men linjerna har olika m-värden så de kan inte sammanfalla.
Oavsett k-värde kommer ekvationssystemet alltså aldrig ha oändligt antal lösningar.
Bestäm antalet lösningar för det givna ekvationssystemet.
Lös ekvationssystemet grafiskt utan räknare.
Att göra en grafisk lösning till ett ekvationssystem innebär att vi ritar ekvationernas grafer för hand eller med en grafritande räknare, och läser av x- och y-koordinaten vid skärningspunkten.
Det här ekvationssystemet har alltså lösningen x=4 y=8.
Vi använder samma metod här, vi ritar upp linjerna och avläser x- och y-koordinaten vid skärningspunkten.
Ekvationssystemets lösning är x=-1 y=5.
Linjerna i detta ekvationssystem är inte skrivna på k-form. För att rita upp dem måste vi först skriva om dem så att vi kan avläsa k- och m-värde.
Nu kan vi rita linjerna och läsa av lösningen.
Vi ser att lösningen är x=-2 y=-4.
Lös ekvationssystemet grafiskt med räknare.
Vi börjar med att skriva om ekvationerna så att de står på k-form.
Nu kan vi rita upp graferna på räknaren.
Lösningen till ekvationssystemet ges av skärningspunkten mellan graferna. För att bestämma den använder vi verktyget intersect.
Efter det väljer man första och andra kurvan och sedan sätter man markören ungefär vid skärningspunkten och trycker på ENTER.
Linjerna skär varandra när x=2 och y=1, så ekvationssystemets lösning är x=2 y=1.
På samma sätt som i förra deluppgiften skriver vi om ekvationerna så att de står på k-form.
Linjerna har samma lutning men olika m-värden. Det betyder att de är parallella och kommer inte att skära varandra. Ekvationssystemet saknar därför lösningar. Om man ändå skulle försöka lösa detta på räknaren kommer man att få ett felmeddelande.
Graferna till två ekvationer är ritade i koordinatsystemet.
Vi identifierar två punkter som ligger på linjen i koordinatsystemet.
Vi sätter in dessa punkter i k-formeln och beräknar.
Den okända linjen har lutningen k=- 1. Vi kan även läsa av att den skär y-axeln i y=10, så dess ekvation är y=- x+10.
Ekvationssystemets lösning är där linjerna skär varandra. Om vi tittar i koordinatsystemet ser vi att linjerna skär varandra i punkten (8,2).
Lösningen till ekvationssystemet är alltså x=8 y=2.
Betrakta figuren.
Vi bestämmer linjernas k- och m-värden för att ta fram de räta linjernas ekvationer.
Den röda linjen har m-värdet 6 och ökar med 2 steg i y-led för varje steg i x-led, så k-värdet är 2. Den blå linjen har m-värdet 1 och minskar med 3 steg för varje steg i x-led, dvs. k-värdet är - 3. Ett ekvationssystem som beskriver linjerna är alltså y=2x+6 y=-3 x+1.
Först löser vi ekvationssystemet. Sedan prövar vi lösningen.
Ekvationssystemets lösning är x- respektive y-värdet där graferna skär varandra.
Lösningen är alltså x=- 1 y=4. vi går nu vidare och prövar denna.
Vad betyder egentligen vår lösning? Jo, att om vi sätter in x=-1 och y=4 i båda ekvationerna i ekvationssystemet ska båda likheterna gälla. Vi testar.
Lösningen stämmer. Just i det här fallet blev det 4=4 i båda ekvationerna, men så måste det inte alltid bli. Det kan bli två olika likheter, det viktiga är att båda är sanna.
Ett linjärt ekvationssystem består av två ekvationer. I koordinatsystemet finns grafen till den ena ekvationen ritad.
Ange ekvationssystemet som nu finns avbildat i koordinatsystemet.
Att ekvationssystemet har lösningen x=2 y=4 innebär att linjerna som ingår i systemet skär varandra i punkten (2, 4). Vi utgår därifrån när vi ska rita grafen till den andra ekvationen. Eftersom den har lutningen k=0.5 kommer den att öka med 0.5 steg i y-led för varje steg vi går i x-led. Det motsvarar 1 steg i y-led för 2 steg i x-led, vilket kan vara lättare att markera än halva steg.
Vi drar nu en linje genom punkterna för att rita grafen till den andra ekvationen.
Nu ska vi ange ekvationssystemet som finns avbildat i koordinatsystemet. Vi vet redan att den ena ekvationen är y=- x+6. Den andra har k-värdet 0.5 och dess m-värde får vi genom att läsa av y-värdet där den skär y-axeln: 3. Ekvationen är alltså y=0.5x+3.
Det innebär att koordinatsystemet visar ekvationssystemet y=- x+6 y=0.5x+3.
Koordinatsystemet visar en rät linje L och en punkt P som ligger på linjen.
Ange ekvationen för den räta linjen L.
För att bestämma ekvationen för den räta linjen behöver vi bestämma dess k- och m-värde. m-värdet är det y-värde där linjen skär y-axeln och k-värdet är lutningen.
Vi ser att linjen skär y-axeln där y är 2, så m=2. Vi ser också att man går 1 steg uppåt för varje steg man går i x-led. Det betyder att linjens k-värde är 1. Linjens ekvation är alltså y=1* x +2 ⇔ y=x+2.
Vi kan pröva om en av punkterna utgör en lösning till första ekvationssystemet genom att sätta in x- och y-värdena i ekvationssystemet, och undersöka om ekvationernas vänster- och högerled blir lika stora. Blir de det har vi hittat en lösning. Vi prövar första punkten.
Likheten stämmer för den andra ekvationen men inte den första. En lösning till ett ekvationssystem gör att alla likheter är uppfyllda. Alltså kan (8,4) inte vara en lösning. Vi prövar andra lösningen, dvs. (4,6).
Likheten gäller för båda ekvationer när vi sätter in (4,6) så detta är en lösning till ekvationssystemet. Vi fortsätter med B och prövar med den första punkten.
Nu ser vi att (8,4) är lösning till det andra ekvationssystemet vilket betyder att (1,- 3) måste vara lösning till C. Vi prövar dock för säkerhets skull.
Ja, det stämmer.
Avgör hur många lösningar ekvationssystemet har.
Linjerna som beskrivs i ekvationssystemet har samma lutning men olika m-värden. De är alltså parallella och kommer aldrig att skära varandra. Det innebär att ekvationssystemet saknar lösningar som vi ser i nedanstående graf.
Linjerna y=- x+9 och y=5x har olika lutningar så de är inte parallell. Icke-parallella linjer skär varandra en gång, så ekvationssystemet har en lösning.
De räta linjerna y=-3x-13 och y=3x+13 har olika k-värden och kommer därför att skära varandra en gång. Ekvationssystemet kommer alltså ha en lösning.
Vi kan pröva om x- och y-värdena utgör en lösning genom att sätta in dem i ekvationssystemet och undersöka om ekvationernas vänster- och högerled blir lika stora. Blir de det har vi hittat en lösning.
Likheten stämmer för den första ekvationen men inte den andra. En lösning till ett ekvationssystem gör att alla likheter är uppfyllda, alltså kan x = 5 och y = - 2 inte vara en lösning.
Vi gör samma sak med x = 2 och y = 4.
Eftersom likheten gäller för båda ekvationer när x = 2 och y = 4 måste det vara en lösning till ekvationssystemet.