2a
Kurs 2a Visa detaljer
3. Linjära funktioner
Fortsätt till nästa lektion
Lektion
Övningar
Tester
Kapitel 2
3. 

Linjära funktioner

Linjära funktioner beskriver en rät linje i ett koordinatsystem och skrivs ofta på formen y=kx+m. Här representerar k lutningen av linjen, och m är det y-värde där linjen skär y-axeln. Lutningen, även kallad riktningskoefficient, kan vara positiv (linjen lutar uppåt) eller negativ (linjen lutar nedåt). Om k är 0, blir linjen horisontell. Lutningen kan beräknas genom att dividera skillnaden i y-värde mellan två punkter på linjen med skillnaden mellan x-värdena. Denna skillnad betecknas ofta med den grekiska bokstaven delta. Linjära funktioner är ett viktigt verktyg inom matematiken och används i många olika sammanhang, från ekonomi till fysik.
Visa mer expand_more
Begrepp Modellering Problemlösning Procedur Resonemang och Kommunikation
Inställningar & verktyg för lektion
7 sidor teori
28 Uppgifter - Nivå 1 - 3
Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet.
Linjära funktioner
Sida av 7
Koncept

Räta linjens ekvation

En funktion som beskriver en rät linje i ett koordinatsystem kallas linjär och skrivs oftast på så kallad form.

och -värdet är konstanter som beskriver linjens egenskaper.
Koncept

värde

För en rät linje anger konstanten lutningen för linjen, alltså antalet steg linjen rör sig i led när man går steg åt höger i led. Denna lutning kallas oftast bara för värde eller ibland riktningskoefficient. Ett positivt värde betyder att linjen lutar uppåt medan ett negativt värde innebär att den lutar nedåt. Om är har linjen ingen lutning och blir då horisontell.

Formeln för att beräkna värdet för en linje kan skrivas på två sätt.

är den grekiska bokstaven delta och brukar beteckna skillnad, så enligt formeln beräknar man skillnaden i värde mellan två punkter på linjen, och och dividerar med skillnaden mellan värdena. Vilka punkter som används spelar ingen roll, så länge de båda ligger på linjen.
Drar man i punkterna kan man se att värdet för linjen är konstant även om skillnaden i och led förändras.

Exempel

Bestäm en linjes lutning från en graf

fullscreen

Bestäm linjens lutning i koordinatsystemet grafiskt.

Visa Lösning expand_more

I koordinatsystemet är steg längs -axeln lika stort som steg längs -axeln. Därför kan vi bestämma linjens lutning genom att räkna antalet steg man måste gå i -led för varje steg man går i -led.

Man går alltså steg uppåt vilket betyder att linjens lutning är

Exempel

Bestäm en linjes lutning med två punkter

fullscreen

Vad är lutningen för linjen som går genom punkterna och

Visa Lösning expand_more

Lutningen på en linje ges av -värdet och detta kan beräknas med -formeln, dvs. genom att dividera skillnaden i -led med skillnaden i -led. Vi sätter in punkternas koordinater i formeln. Det spelar ingen roll i vilken ordning de sätts in så länge den är samma i täljaren och nämnaren.

Linjen har lutningen .


Koncept

-värde

För en rät linje skriven på form, kan konstanten tolkas som ett mått på linjens förskjutning i led från origo. Det läses av som det värde där linjen skär axeln.

Metod

Bestämma räta linjens ekvation algebraiskt

Man kan bestämma ekvationen för en linje om man vet att linjen går genom två punkter, t.ex.
1
Bestäm -värdet
expand_more

Linjens -värde kan bestämmas med -formeln. Man kan exempelvis låta vara punkt och vara punkt 2.

Därefter sätter man in koordinaterna i -formeln.
2
Bestäm -värdet
expand_more
När man har bestämt -värdet sätter man in det i -formen. I det här fallet får man
Med hjälp av en av de kända punkterna, t.ex. kan man nu bestämma Man sätter alltså in punktens koordinater och löser ut
3
Bestäm linjens ekvation
expand_more
Nu vet man både - och -värdet, och då kan man ställa upp linjens ekvation. I det här fallet blir den
Linjära funktioner
Övningar