Absolutbelopp

När man tar absolutbeloppet av ett tal blir resultatet alltid positivt. Är talet som står innanför absolutbeloppet positivt förändras det inte och om det är negativt byts tecknet så att talet blir positivt. - 7 är negativt så |- 7| = 7.

På samma sätt som tidigare undersöker vi vad som står innanför absolutbeloppet. 19 är positivt så absolutbeloppet kommer inte att ändra någonting. Vi får därför |19| = 19.

Återigen undersöker vi tecknet på talet innanför absolutbeloppet och den här gången är det negativt, så vi byter tecken och får |- 1,25| = 1,25.

Vi beräknar uttrycket genom att först förenkla det som står innanför absolutbeloppet så långt det går. När vi sedan beräknar själva absolutbeloppet kommer vi ihåg att byta tecken om det förenklade uttrycket är negativt och att inte göra något om det är positivt.

Vi gör på samma sätt som tidigare och förenklar uttrycket så långt som möjligt innan vi beräknar absolutbeloppet.

Vi gör samma sak igen.

Vi börjar med att förenkla uttrycket innanför absolutbeloppet så långt det går. När vi sedan beräknar absolutbeloppet kommer vi ihåg att byta tecken om det förenklade uttrycket är negativt.

Vi förkortar bråket och beräknar sedan absolutbeloppet. Kom håg att om man delar ett positivt tal med ett negativt tal så blir kvoten negativ.

Vi multiplicerar faktorerna och beräknar sedan absolutbeloppet. Kom håg att om man multiplicerar två negativa tal så blir produkten positiv.

Absolutbeloppet av en differens, som |x_1-x_2|, kan tolkas som avståndet mellan talen x_1 och x_2 på tallinjen. Här representerar x_1 och x_2 talen -4 respektive 1 så vi kan bestämma |-4-1| genom att räkna hur många steg det är mellan -4 och 1 på tallinjen.

Eftersom det är 5 steg mellan -4 och 1 kan vi konstatera att |x_1-x_2|=|-4-1|=5.

Vi börjar med att beräkna absolutbeloppen. |- 8| innehåller ett negativt tal, så det byter tecken, medan |2| har ett positivt tal, så det förändras inte.

Vi gör på samma sätt igen och börjar med att beräkna absolutbeloppen.

Vi beräknar uttrycket på samma sätt som tidigare genom att bestämma absolutbeloppen först och sedan förenkla termerna.

Vi börjar med att bestämma absolutbeloppen och lägger sedan ihop de värden vi får.

Vi börjar igen med att bestämma absolutbeloppen och förenklar sedan termerna.

Vi gör på samma sätt igen.

Vi sätter först in x=2 i uttrycket innanför absolutbeloppet och förenklar det så långt det går. När vi sedan beräknar absolutbeloppet byter vi tecken om det förenklade uttrycket är negativt.

Återigen sätter vi in x=2 i uttrycket och förenklar innan vi beräknar absolutbeloppet.

Eftersom x har ett minustecken framför sig får vi ett negativt tal när vi sätter in x=2. Ett negativt tal upphöjt till 3 är fortfarande negativt efter att potensen beräknats eftersom det negativa talet har multiplicerats med sig självt ett udda antal gånger.

Vi sätter in a=5 i uttrycket och förenklar. Vi avslutar med att beräkna absolutbeloppet, och vi kommer då ihåg att byta tecken om argumentet är negativt.

Vi sätter in a=-9 i uttrycket och förenklar på samma sätt som tidigare.

Vi sätter in a=- 1 i uttrycket och förenklar.