Logga in
Utforska den fascinerande världen av absolutbelopp inom matematik. Denna lektion förklarar vad absolutbeloppet av ett tal är och hur det fungerar. Absolutbeloppet av ett tal är dess positiva värde. För ett positivt tal påverkar absolutbeloppet ingenting, men för ett negativt tal byts tecknet och talet blir positivt. Lektionenen förklarar vidare hur absolutbeloppet av en differens anger avståndet mellan två tal. Detta är ett ovärderligt verktyg för alla som är intresserade av att förstå och tillämpa konceptet absolutbelopp inom matematik.
| | 9 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Absolutbeloppet av ett tal a är det positiva värdet av a, och skrivs |a|. Om a är positivt påverkar absolutbeloppet ingenting, men för ett negativt a byts tecknet och talet blir positivt. För 3 och -3 gäller därför |3|=|-3|=3.
Den formella definitionen av absolutbeloppet av a är uppdelad i två fall – det första då a är positivt eller 0 och det andra då a är negativt. |a|= a, a≥ 0 - a, a<0
Minustecknet i det andra fallet kan tolkas som ett teckenbyte. Gör man det inser man att:
Använd definitionen |a|= a, a≥ 0 - a, a<0 för att beräkna |5,5| och |- 9|.
Bestäm |3x-7| när x=2.
x= 2
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
|-1|=1
Uttryckets värde är alltså 1 när x=2.
Ibland definieras absolutbeloppet av ett tal a som kvadratroten ur a i kvadrat.
|a|=sqrt(a^2)
Man kan förstå denna definition genom att sätta in det negativa talet -4: sqrt((-4)^2)=sqrt(16)=4.
Minustecknetförsvinnereftersom kvadraten av ett tal alltid är positivt. Sedan återfås det positiva talet när man drar kvadratroten ur. Motsvarande händer om a är positivt, fast då finns det inte något minustecken som försvinner. Uttrycket sqrt(a^2) ger alltså alltid samma resultat som att ta absolutbeloppet av a.
Man kan tolka absolutbeloppet av ett tal som avståndet mellan 0 och det talet på en tallinje. Till exempel är |3| avståndet mellan 0 och 3, och |-3| är avståndet mellan 0 och -3.
Absolutbeloppet av en differens, som |a-b|, anger avståndet mellan talen a och b.
Exempelvis är |5-7| avståndet mellan 5 och 7. Eftersom även |7-5| är avståndet mellan samma tal gäller det att
|a-b|=|b-a|.Lös absolutbeloppsekvationen |x+3|=2.
Detta betyder att lösningarna till ekvationen är -5 och -1.
Verifiera denna lösning genom att sätta in den i den ursprungliga ekvationen.
För det andra fallet, eftersom x+3 är negativt, kan dess absolutbelopp erhållas genom att multiplicera x+3 med -1.
|x+3|= -(x+3)
Multiplicera in -1
VL+3=HL+3
Addera termerna
VL * -1=HL* -1
Denna lösning behöver också verifieras.
Eftersom ett absolutbelopp aldrig är negativt kommer grafer till funktioner på formen y=|f(x)| alltid ligga ovanför x-axeln. Exempelvis består grafen till y = |x| av två delar som båda ligger ovanför x-axeln och som möts i origo.
För att beräkna absolutbeloppet av ett tal eller ett uttryck på räknaren använder man kommandot abs. Det hittar man genom att trycka på MATH och sedan på högerknappen för att visa menyn NUM.
Genom att välja det första alternativet, abs, sätts det in tillsammans med en startparentes. Det man skriver inom denna parentes är det som absolutbeloppet beräknas för.
Lös ekvationen |x+7|=5.
Absolutbelopp är positiva även om det som står innanför absolutbeloppstecknen är negativt. Det betyder att det går att få 5 i högerledet på ekvationen på två sätt: antingen är det som står innanför absolutbeloppet i vänsterledet lika med 5 eller - 5. Det ger oss två ekvationer: x+7=5 och x+7=-5. Löser vi dem så får vi två möjliga värden på x. x+7=5& ⇔ x=-2 x+7=-5& ⇔ x=-12 Ekvationen har alltså två lösningar: x=-2 och x=-12.
Vilken av kurvorna visar grafen till funktionen f(x)=sqrt(|x|)? Motivera.
Vi tittar dels på vilka funktionsvärden man kan få ut och vilka x-värden man kan sätta in.
I en funktion får man ett y-värde för varje x man kan sätta in. I graf B kan man läsa av två funktionsvärden för varje x. Det betyder att den inte kan beskriva en funktion. Vidare är kvadratroten ur något alltid positivt, så f(x) bör aldrig ge några negativa funktionsvärden. Därför kan vi också utesluta graf C.
Graf A och D ser likadana ut till höger om y-axeln. D har även punkter till vänster om den medan A inte har det. Kan man sätta in negativa x i f(x)? Vi testar med x=-4.
Vi fick ett reellt värde, så man kan alltså sätta in negativa värden i funktionen, vilket betyder att man ska få punkter till vänster om y-axeln också. Absolutbeloppet gör ju att det som hamnar under rottecknet alltid är positivt, och därmed definierat. Grafen som beskriver f(x) måste alltså vara D.
Lös uppgiften utan att använda räknare.
Graferna skär varandra i de x-värden som löser ekvationen
|x^3|=x^2. Vi löser denna ekvation genom att resonera oss fram. Om det som står innanför absolutbeloppet är positivt kan ekvationen skrivas som x^3=x^2. Vi börjar med att lösa denna med nollproduktmetoden.
Då har vi hittat två skärningspunkter, x=0 och x=1. Eftersom vi vet att en av kurvorna är en andragradskurva och vi ser att skärningspunkten i andra kvadranten är på samma höjd i y-led kan vi, pga. symmetri, dra slutsatsen att den sista skärningspunkten är (-1,1).
Vi kan utnyttja att vi vet skärningspunkterna för att lista ut vilken graf som är vilken. Vi kan exempelvis utgå ifrån skärningspunkten (1,1).
Om vi bestämmer y-värdena för funktionerna f(x)=x^2 och g(x)=|x^3| för exempelvis x=0,5, så vet vi att den röda grafen ligger ovanför den blå där. Det innebär alltså att den funktion som ger det största y-värdet motsvaras av den röda grafen och den som ger det minsta motsvaras av den blå.
&f(0,5)=0,5^2= 0,25
&g(0,5)=|0,5^3|=|0,125|= 0,125
Funktionen f(x)=x^2 motsvaras alltså av den röda grafen och g(x)=|x^3| motsvaras av den blå.
Grafen till funktionen x^3 ser ut som vi har ritat ut den nedan.
Vad händer när man sätter absolutbeloppstecken på x^3? Jo, alla negativa y-värden blir positiva. Det betyder att grafens vänstra del speglar sig i x-axeln. Därför ser denna graf ut lite som en andragradskurva.
Grafen visar funktionen y=|g(x)|.
Bestäm g(x) om du vet att funktion skär y-axeln i (0,-4).
Absolutbeloppet gör att när g(x) är negativt byter funktionsvärdet tecken och blir positivt. Från koordinatsystemet ser vi att grafen "studsar" på x-axeln vid x=4. Detta betyder att g(x) måste vara negativt och har speglats i x-axeln antingen när x är mindre än 4 eller när x är större än 4. Vi får alltså två separata fall som vi undersöker ett i taget.
Om vi antar att g(x) är negativt för x mindre än 4 betyder det att absolutbeloppet har speglat grafen i x-axeln för alla x-värden under 4. Om vi speglar dessa punkter igen kommer vi att få grafen för den funktion som måste finnas innanför beloppstecknen.
g(x) måste alltså vara den räta linjen ovan. Den skär y-axeln i (0,- 4) vilket betyder att m-värdet är - 4. Man kan också se att linjen ökar med ett steg i y-led för varje steg i x-led, vilket innebär att k-värdet för linjen är 1. Sätter vi in detta i formeln för en rät linje får vi g(x)=x-4.
Om g(x) istället är negativt när x > 4 innebär det att den räta linjen speglas i x-axeln för dessa x-värden. På samma sätt som tidigare speglar vi tillbaka
alla punkter på grafen som har ett x större än 4. Då får vi en graf som motsvarar g(x).
Vi bestämmer linjens funktion på samma sätt som tidigare, dvs. genom att läsa av lutningen och m-värdet. Grafen skär y-axeln vid 4, vilket alltså är m-värdet, och grafen sjunker med ett steg i y-led för varje steg i x-led, så k-värdet måste vara - 1. Det ger g(x) = - x + 4.
Eftersom funktionen ska skära y-axeln i (0,-4) så vet vi att funktionen är g(x) = x - 4
När man räknar med absolutbelopp gäller regeln |x|*|y|=|x* y|. Gäller detta för alla reella x och y?
Vi skriver om |x| och |y| som kvadratrötter med definitionen av absolutbelopp som |a| = sqrt(a^2). Sedan kan vi skriva om uttrycket med hjälp av räkneregler för kvadratrötter.
|x|* |y| kan alltså skrivas om till |x* y|.