Logga in
| 12 sidor teori |
| 17 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En vinkel är en plan figur som bildas av två strålar som har samma startpunkt. Denna gemensamma punkt kallas för vinkelspetsen och strålarna är vinkelben.
Det finns olika sätt att beteckna en vinkel och ofta använder man symbolen ∧
framför namnet. Ett sätt att namnge en vinkel är att använda punkten som utgör vinkelspetsen. Ett annat sätt är att använda alla tre punkter som används för att beskriva vinkeln. I detta fall skrivs punkten som utgör vinkelspetsen alltid i mitten av namnet, men däremot används inte alltid symbolen ∧. Utöver dessa sätt så kan vinklar ibland namnges med gemena latinska och grekiska.
Notation | |
---|---|
Vinkelspets | ∧B |
Vinkelspets och en punkt på varje stråle | ∧ABC eller ∧CBA |
Vinkelspets och en punkt på varje stråle, utan ∧ | ABC eller CBA |
Grekiska bokstäver | T.ex. ∧α eller ∧β eller ∧θ |
Ibland används symbolen ∠
i stället för ∧ för att beteckna vinklar. Värdet av en vinkel är antalet grader mellan vinkelbenen. Det kan mätas med hjälp av en gradskiva.
En vinkel kan dela in ett plan i två delar.
insida.
utsida.
Det finns flera olika typer av vinklar beroende på deras mått.
När tiden går bildar visarna på en klocka olika vinklar. Dela in de angivna vinklarna i rätt kategorier genom att uppskatta deras storlekar.
Det finns flera typer av vinklar som bildas av en transversal.
Linjerna L1 och L2 är parallella. Bestäm storleken på vinklarna a, b, c och d med hjälp av de kända vinklarna i figuren.
Hitta de okända vinkelmåtten genom att avgöra om de är sidovinklar, vertikalvinklar, likbelägna vinklar eller alternatvinklar till vinklarna med givna mått.
Tänk på varje vinkel en i taget.
Eftersom vinkel a befinner sig på motsatt sida om skärningspunkten mellan två linjer är den vertikalvinkel till vinkeln som är 60∘.
Vertikalvinklar är alltid lika stora, så a=60∘.
Vinkelparet c och a bildas båda av den vänstra linjen som skär L1 och L2. De är därför likbelägna vinklar, och eftersom L1 och L2 är parallella är dessa lika stora. Då måste c=60∘.
Slutligen ser vi att vinkel d och 49∘ också bildas av en linje som skär linjerna L1 och L2, men dessa står på varsin sida om skärningslinjen. Därför är de alternatvinklar vid parallella linjer och därför lika stora. Vinkel d är då 49∘.
För var och en av de givna vinklarna, beräkna värdet av x.
Typer av trianglar | |
---|---|
Vinklar | Sidlängder |
Spetsvinklig triangel | Likbent triangel |
Rätvinklig triangel | Liksidig triangel |
Trubbvinklig triangel |
Summan av måtten på de inre vinklarna i en polygon med n hörn ges av följande formel.
(n−2)180∘
I beviset kommer en pentagon att övervägas. Dock är beviset giltigt för vilken polygon som helst.
För vilken femhörning som helst kan två icke-korsande diagonaler dras för att dela femhörningen i tre trianglar. I fallet med en godtycklig polygon med n hörn kan n−3 icke-korsande diagonaler dras för att dela polygonen i n−2 trianglar.
P=(n−2)180∘
Bestäm det saknade vinkelmåttet. Här är polygonerna, där alla sidor är lika långa, regelbundna polygoner. Avrunda svaret till närmaste heltal om det behövs.
En regelbunden månghörning har lika stora vinklar. Eftersom vinkelsumman i en femhörning är 540^(∘) blir varje vinkel 540^(∘)5=108^(∘).
Vi drar en bisektris från ett av hörnen. Den delar då den vinkeln i två lika stora delar.
Eftersom varje vinkel i femhörningen är 108^(∘) delas vinkeln i två 54^(∘)-vinklar. Bisektrisen delar också femhörningen i två fyrhörningar. Vi tittar på den högra.
Vinkelsumman i en fyrhörning är 360^(∘). Vi känner till tre av vinklarna, vilket betyder att vi kan beräkna den fjärde: 360^(∘)-108^(∘)-108^(∘)-54^(∘)=90^(∘). Den sista vinkeln i fyrhörningen är alltså 90^(∘), dvs. den är rät.
Sträckorna AB och DE är parallella. Bestäm vinkeln v.
Vi förlänger sträckorna BC och DE så att de möts. Då bildas en ny vinkel.
De gröna vinklarna är alternatvinklar och eftersom AB och DE är parallella måste de vara lika stora: 30^(∘). Det bildas även en sidovinkel till den röda vinkeln. Summan av dem är 180^(∘) så den blir 180^(∘)-130^(∘)=50^(∘).
Vinkelsumman i en triangel är 180^(∘), så den sista vinkeln i triangeln är 180^(∘)-30^(∘)-50^(∘)=100^(∘). Den är sidovinkel till v.
Det betyder att v=180^(∘)-100^(∘)=80^(∘).
L1 och L2 är parallella. Bestäm vinklarna v och x.
Vinkeln v är likbelägen med den nedre högra vinkeln i triangeln. Eftersom L_1 och L_2 är parallella är de vinklarna lika stora.
Den blå och gula vinkeln är sidovinklar så summan av dem är 180^(∘): v+x+10^(∘)=180^(∘). Den nedre vänstra vinkeln i triangeln är 180^(∘)-x eftersom den och den gröna vinkeln är sidovinklar.
Nu har vi uttryck för alla vinklar i triangeln. Om man summerar dem blir vinkelsumman 180^(∘): v+70^(∘)+180^(∘)-x=180^(∘). Nu har vi två samband mellan v och x. Det ger oss ett ekvationssystem: v+x+10^(∘)=180^(∘) v+70^(∘)+180^(∘)-x=180^(∘). Vi löser det med t.ex. substitutionsmetoden.
Vinklarna är alltså x=120^(∘) och v=50^(∘).
Sidorna i en fyrhörning har förlängts vid hörnen. Bestäm summan av de gröna vinklarna.
Vi kallar de gröna vinklarna för a, b, c och d.
Paren av gröna och blå vinklar är sidovinklar så summan av varje par är 180^(∘). Det betyder att vi kan ta fram uttryck för de blå vinklarna.
De blå vinklarna är vinklar i en fyrhörning. Det betyder att summan av dem är 360^(∘).
Summan av a, b, c och d, dvs. de gröna vinklarna, är 360^(∘).
Beräkna summan av de markerade vinklarna.
Vi börjar med att namnge vinklarna vars summa vi vill beräkna, t.ex. a-f. Vi döper dessutom de återstående vinklarna i trianglarna till x, y och z. Dessa är vertikalvinklar till de tre vinklarna i den mittersta triangeln, vilket innebär att de också blir x, y och z.
De tre yttre trianglarna har vinkelsumman 3*180^(∘)=540^(∘), eftersom varje triangel har vinkelsumman 180^(∘). Vinkelsumman för de gröna trianglarna (a-f) blir 540^(∘)-(x+y+z). Men x, y och z är ju vinklarna i den mittersta triangeln så summan av dem är 180^(∘).
Summan av de gröna vinklarna är alltså 360^(∘).