Logga in
| 12 sidor teori |
| 17 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Två vektorer, v1 och v2, sägs vara parallella om de har samma riktning eller om de har motsatta riktningar.
Två vektorer, v1 och v2, sägs vara motsatta om de har samma längd men motsatta riktningar.
Betrakta följande par av vektorer.
Vektorerna har motsatt riktning. Detta innebär att de är parallella.
Eftersom vektorerna inte har samma längd, är de inte motsatta.
Skriv vektorerna u och v på koordinatform.
Använd rutnätet för att hitta den horisontella och den vertikala förskjutningen för varje vektor.
För att skriva vektorerna på koordinatform mäter vi förändringen i x- och y-led mellan start- och slutpunkterna. För v noterar vi att slutpunkten finns till vänster om startpunkten, vilket ger en negativ förändring i x-led.
Skillnaden är 4 längdenheter i x-led och 2 i y-led. Det innebär att koordinatformen för u är (4,2). Skillnaden i x-led är −3 längdenheter och 1 i y-led, så koordinatformen för v är (−3,1).
En vektor kan alltid delas upp i två eller flera delvektorer
som anger förändringar i olika riktningar. Dessa delvektorer kallas komposanter. Oftast delar man upp dem i en vågrät x-komposant och en lodrät y-komposant, vars längder ges av vektorns koordinater. I figuren har vektorn v=(6,4) delats upp i komposanterna vx=(6,0) och vy=(0,4).
Dela upp vektorn v i komposanter.
Använd rutnätet för att hitta den horisontella och den vertikala förskjutningen för varje vektor. Skriv en vektor för var och en av dessa förskjutningar.
Från startpunkt till slutpunkt ser vi att v ändras med 7 steg åt vänster och 8 steg ner i rutnätet vilket ger oss dess koordinatform: (−7,−8). Vi kan dela upp denna vektor i en vågrät x-komposant och en lodrät y-komposant som nedan.
Den vågräta komposanten visar hur vektorn ändrats i x-led, dvs. −7 steg så yx har koordinatformen (−7,0). På samma sätt visar den lodräta komposanten vektorns förändring i y-led, dvs. −8 steg så koordinatformen för vy blir (0,−8).
Längden av en vektor v brukar skrivas ∣v∣, vilket utläses normen eller absolutbeloppet av v. Längden på vågräta och lodräta vektorer kan avläsas direkt i koordinatsystemet, men mer generellt går det att använda Pythagoras sats för att beräkna längden.
Vad är längden av vektorerna u och v?
Använd formeln för en vektors längd.
Vi går igenom en vektor i taget.
Vektorn u är lodrät och längden av en sådan vektor kan bestämmas genom att räkna hur många rutor den sträcker sig. Vi ser att den löper fem rutor uppåt så längden av vektorn blir alltså 5 le.
a=4 och b=3
Beräkna potens
Addera termer
Beräkna rot
Längden på vektorn v är också 5 le.
Vad innebär det att vektorn u har vinkeln 45 ^(∘) mot horisontalplanet? Det betyder att vektorns x- och y-koordinat är samma. Hur vet vi det? Vi ritar upp en sådan vektor.
Vi bildar en rätvinklig triangel genom att dra en streckad linje från vektorns slutpunkt till horisontalplanet. Triangelns tredje vinkel blir då 45 ^(∘) och vi får därmed en triangel med två lika stora vinklar, dvs. en likbent triangel som i figuren nedan.
Kateterna blir alltså lika långa, och därför kommer x- och y- koordinaten i vektorns slutpunkt vara samma, exempelvis (1,1), (2,2) eller (562,562) beroende på hur lång vektorn är. Vi kan alltså likställa x- och y-koordinaten för u, vilket ger oss likheten a^2/3=b^2. Detta kan vi använda oss av när vi ska ta reda på v:s koordinater. v har koordinaterna (2a,b) och längden |v| =sqrt(13). Med hjälp av formeln för längden av en vektor kan vi ställa upp ekvationen: |v| = sqrt((2a)^2+b^2) ⇔ sqrt(13)= sqrt(4a^2+b^2). Men vi har redan ett uttryck för b^2, och genom att sätta in detta i ovanstående ekvation får vi endast variabeln a kvar som därmed kan lösas ut.
Nu vet vi att a= sqrt(3). För att ta reda på b sätter vi in detta i identieten a^23=b^2. Eftersom ekvationen innehåller a^2 kan vi sätta in a^2=3 direkt då (sqrt(3))^2=3.
a är alltså sqrt(3) och b=1. Sätter vi in dessa värden i koordinaterna för v=(2a,b) får vi att v=(2sqrt(3),1).
Två jetplan flyger på samma höjd. I nedanstående radarbild representerar vektorerna flygplanens hastighet. Flygtornet försöker kontakta piloterna och varna dem att de kommer krascha om inte någon ändrar kurs. Tyvärr har flygplanens radio slutat fungera och de kan inte kommunicera med flygtornet.
Flygplanen riskerar att krocka i punkt P nedan.
För att bestämma huruvida planen befinner sig i den röda pricken vid samma tidpunkt måste vi bestämma hastighet och avstånd.
Vi beräknar vektorernas längd (hastighet) genom att räkna antalet steg i x- och y-led som slutpunkten ligger från startpunkten och beräknar därefter deras längd.
Vektorn för plan A har koordinatformen (1,- 1). Sätter vi in dessa koordinater i formeln för att bestämma längden av en vektor kan vi beräkna hastigheten.
Plan A har farten sqrt(2). Vi kan inte bestämma hastigheten för plan B på samma sätt, eftersom vi inte vet skillnaden i y-led. Men vi kan använda definitionen för cosinus för att beräkna hypotenusan, som vi kallar c, i den rätvinkliga triangeln som bildas.
Då har vi uttryck för båda planens hastigheter.
Avståndet från flygplanet till den röda punkten kan vi beräkna med Pythagoras sats.
Vi sätter in kateterna i Pythagoras sats och löser ut hypotenusan. Observera att vi endast tar hänsyn till den positiva lösningen.
Kateter | a^2+b^2=c^2 | Lös ut c |
---|---|---|
a=3, b=6 | 3^2+6^2=c^2 | c=sqrt(45) |
a=3, b=- 3 | 3^2+(- 3)^2=c^2 | c=sqrt(18) |
Nu har vi både hastighet och sträcka och kan beräkna tiden då flygplanen är vid den röda punkten genom att dela sträckan med hastigheten: Plan A: t=sqrt(45)/3,35≈ 2 Plan B:t=sqrt(18)/sqrt(2)=3 Plan A är vid punkt P efter 2 tidsenheter och plan B är vid punkt P efter 3 tidsenheter. De kommer alltså inte att krascha så Ove har rätt.