Logga in
Rotationskroppar är former som skapas genom att rotera en kurva kring en axel. Detta koncept används i matematik för att förstå och skapa olika tredimensionella former som cylindrar, koner och klot. Genom att låta en graf rotera kring x- eller y-axeln kan man skapa olika rotationskroppar. Till exempel kan en rät linje som roterar kring y-axeln skapa en kon. Det går också att använda andra funktioner som sinuskurvor. Metoden för att skissa en rotationskropp i ett koordinatsystem innefattar att spegla kurvan i axeln som den roteras kring och sedan binda ihop kurvorna med ellipser för att skapa en känsla av djup. Detta kan användas för att visualisera och beräkna volymen av komplexa former.
| | 6 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Om man låter en kurva rotera kring en axel kallas den form som innesluts av kurvan för rotationskropp.
Exempelvis kan man skapa en cylinder genom att låta en del av en vertikal linje rotera kring en annan.
Andra rotationskoppar är t.ex. koner och klot. Om kurvan som roteras är en graf till en funktion kan man skapa rotationskroppar genom att låta grafen rotera kring x- eller y-axeln. Roteras en rät linje kring y-axeln kan man skapa en kon.
Men man kan även skapa andra former. Genom att välja andra gränser för området och en annan rät linje kan man t.ex. få en avhuggen kon.
Det går också bra att använda andra funktioner, exempelvis en sinuskurva.
För att skissa en rotationskropp i ett koordinatsystem kan man spegla kurvan i axeln som den roteras kring. Man kan exempelvis göra det för att skissa kroppen som bildas då grafen till y = 0,5x roteras kring x-axeln på intervallet 1 ≤ x ≤ 3.
Vilken form bildas när grafen till f(x) roterar kring x-axeln? Bestäm även volymen. Avrunda svaret till en decimal.
Nu kan vi identifiera att formen är ett klot.
Volymen kan då bestämmas med formeln
V=4π r^3/3,
där r är klotets radie.
Vi läser av att halvcirkelns, och även klotets, diameter är 7. Radien är hälften av detta, dvs. 3,5.
r= 3,5
Slå in på räknare
Avrunda till 11tiondelar 12hundradelar 13tusendelar 14tiotusendelar 15hundratusendelar 16miljontedelar 17hundramiljontedelar 18miljardtedelar
Figuren som bildas är alltså ett klot med volymen 179,6 ve.
Eftersom grafer till funktioner kan se ut lite hur som helst har inte alla rotationskroppar en form vars volym kan beräknas med en given formel.
Titta t.ex. på grafen till f(x) = 4 - x^2.
Om man låter den rotera kring y-axeln ovanför x-axeln får man något som kan liknas vid en rundad kon.
På liknande sätt som man kan uppskatta arean under en kurva med hjälp av rektanglar kan man approximera den här volymen som flera cylindrar staplade på varandra.
Genom att beräkna summan av volymerna för var och en av dessa cylindrar får man en hyfsad uppskattning av rotationskroppens volym. I det här fallet har man valt cylindrarnas höjd till 1. Man kan välja radien på lite olika sätt varav ett är att läsa av x-värdet för funktionen vid cylinders halva höjd. Man skulle också kunna låta cylindrarnas topp eller botten nudda grafen.
Genom att skapa fler cylindrar med lägre höjd får man en ännu bättre approximation av rotationskroppen.
Dra reglaget
Grafen till
y = 5 - x^2, 0≤ y ≤ 5
roteras kring y-axeln.
Approximera volymen av rotationskroppen med hjälp av cylindrar (skivor) med höjden 1 enhet.
Rita cylindrar där deras nedre kanter ligger på grafen. Beräkna den approximativa volymen i exakt form.
Rita cylindrar där deras övre kanter ligger på grafen. Beräkna den approximativa volymen i exakt form.
Beräkna radien för varje skiva från kurvan y = 5 - x^2 genom att lösa ut x vid den nedre kanten av varje intervall. Beräkna sedan volymen av varje skiva med V = π r^2 h.
Fortsätt på samma sätt men placera skivornas övre kanter på grafen istället.
Eftersom kurvan roterar kring y-axeln byggs soliden upp av horisontella cirkulära skivor. Vi placerar skivorna så att deras nedre kanter ligger på grafen, vilket ger 5 skivor var och en med höjden h = 1.
Från diagrammet ser vi att radien för varje skiva är det horisontella avståndet från y-axeln till kurvan vid skivans nedre kant. Vi hittar detta genom att lösa y = 5 - x^2 för x.
y = 5 - x^2 ⇒ r = sqrt(5 - y)
Vi använder y-värdet vid den nedre kanten av varje intervall för att beräkna radien och sedan volymen V = π r^2 h.
| y-intervall | Nedre kant y | r = sqrt(5 - y) | r^2 | V = π r^2 |
|---|---|---|---|---|
| 0 ≤ y ≤ 1 | 0 | sqrt(5 - 0)= sqrt(5) | 5 | 5π |
| 1 ≤ y ≤ 2 | 1 | sqrt(5 - 1) = sqrt(4) = 2 | 4 | 4π |
| 2 ≤ y ≤ 3 | 2 | sqrt(5 - 2) = sqrt(3) | 3 | 3π |
| 3 ≤ y ≤ 4 | 3 | sqrt(5 - 3) = sqrt(2) | 2 | 2π |
| 4 ≤ y ≤ 5 | 4 | sqrt(5 - 4) = sqrt(1) = 1 | 1 | π |
Den sammanlagda volymen är
V = 5π + 4π + 3π + 2π + π ve. = 15π ve.
Vi fortsätter på samma sätt men placerar nu skivornas övre kanter på grafen istället.
Den översta skivan skulle ha y = 5, vilket ger r = sqrt(5 - 5) = 0 och därmed noll volym, så vi betraktar bara 4 skivor. Vi använder y-värdet vid den övre kanten av varje intervall för att beräkna radien och volymen.
| y-intervall | Övre kant y | r = sqrt(5 - y) | r^2 | V = π r^2 |
|---|---|---|---|---|
| 0 ≤ y ≤ 1 | 1 | 2 | 4 | 4π |
| 1 ≤ y ≤ 2 | 2 | sqrt(3) | 3 | 3π |
| 2 ≤ y ≤ 3 | 3 | sqrt(2) | 2 | 2π |
| 3 ≤ y ≤ 4 | 4 | 1 | 1 | π |
Den sammanlagda volymen är
V = 4π + 3π + 2π + π ve.= 10π ve.
Vilken kropp bildas när grafen till y= x i intervallet 0 ≤ x ≤ 4 roteras kring x-axeln?
Vi identifierar soliden genom att följa stegen för att skissa en rotationskropp. Vi börjar med att skissa grafen till y = x.
Vi speglar grafen i x-axeln över intervallet 0 ≤ x ≤ 4, vilket ger oss linjen y = - x och bildar rotationskroppens nedre begränsning.
Ritar vi ellipser mellan de två kurvorna på olika positioner längs x-axeln ser vi att varje tvärsnitt är en cirkel vars radie växer linjärt från 0 vid x = 0 till 4 vid x = 4.
En solid med cirkulära tvärsnitt vars radie ökar linjärt från en punkt är en kon. Den bildade kroppen är alltså en kon med spetsen i origo, basradien r = 4 och höjden h = 4.
Grafen till y=3 mellan x = 0 och x = 5 roteras kring x-axeln. Beräkna kroppens exakta volym.
Vi identifierar soliden genom att följa stegen för att skissa en rotationskropp. Vi börjar med att skissa grafen till y = 3.
Vi speglar grafen i x-axeln över intervallet 0 ≤ x ≤ 5, vilket ger oss linjen y = -3 och bildar rotationskroppens nedre begränsning.
Ritar vi ellipser mellan de två kurvorna ser vi att varje tvärsnitt är en cirkel med konstant radien r = 3.
En solid med cirkulära tvärsnitt av konstant radie är en cylinder.
Den bildade kroppen är en cylinder med radien r = 3 och höjden h = 5. Vi beräknar den exakta volymen med formeln V = π r^2 h.
Den exakta volymen av kroppen är 45πve
För att skissa rotationskroppen som bildas börjar vi med att rita funktionen. Det är en rät linje där y-värdet alltid är 6.
Nästa steg blir att spegla funktionen kring rotationsaxeln, i det här fallet x-axeln. Speglingen ger funktionen y=-6, som ska ritas upp mellan gränserna x=1 och x=6.
För att bilda rotationskroppen binder vi ihop linjerna med ellipser.
Kroppen vi får är en cylinder. Vi fyller i den för att göra den tydligare.
För att räkna ut volymen av figuren använder vi alltså formeln för volymen av en cylinder: V = π r^2h. Radien r är avståndet från x-axeln till linjen y=6, dvs. r=6. Eftersom det är en liggande cylinder kommer höjden att vara avståndet mellan gränserna x=1 och x=6, alltså h=5. Vi beräknar nu volymen av figuren.
Rotationskroppen som bildas är alltså en cylinder med volymen 180πve.
Vi skissar rotationskroppen på samma sätt som i förra deluppgiften. Först speglar vi funktionen i x-axeln och får y = 3. Vi ritar upp funktionen y=-3 och speglingen y=3 mellan gränserna x=1 och x=6.
Vi binder ihop funktionen och speglingen med ellipser.
För att tydligare se figuren kan vi färglägga den och en cylinder träder fram.
Volymen beräknas nu med formeln: V=π r^2h. Radien för den här cylindern är 3, eftersom avståndet från x-axeln till y = - 3 är just 3. Cylinderns höjd är avståndet mellan gränserna x=1 och x=6, alltså h=5.
Rotationskroppen är en cylinder med volymen 45πve.
Bestäm en funktion och tillhörande gränser för x så att följande rotationskropp bildas vid rotation kring y-axeln.
När en funktion roteras kring en axel kommer funktionen synas i konturen av den kropp som bildas. Det innebär att den här rotationskroppen bildats av antingen den räta linjen på höger eller på vänster sida.
Vi bestämmer här båda dessa funktioner, men det räcker med att bestämma en för att svara på uppgiften.
Till att börja med undersöker vi funktionens k-värde genom att läsa av två punkter och sätta in dessa i k-formeln. Vi kan exempelvis använda punkterna (- 2; 0,5) och (- 1,5; 1,5).
Nu sätter vi in dem i k-formeln. k = Δ y/Δ x = 1/0,5 = 2 Vi sätter nu in en av punkterna, t.ex. (-2, 0,5), samt k=2 i räta linjens ekvation för att beräkna m-värdet.
Den vänstra funktionen är alltså y = 2x + 4,5. Vi avläser nu vilken bit av funktionen som används för att bilda rotationskroppen.
Rotationskroppen i uppgiften bildas alltså om man roterar y = 2x + 4,5, från x = - 1,5 till x = - 0,5, kring y-axeln.
Vi gör på samma sätt här och börjar med att läsa av två punkter, t.ex. (1,5;1,5) och (2;0,5).
Genom att sätta in dem i k-formeln får vi att k = - 1/0,5 = - 2. Vi sätter nu in (2; 0,5) och k=-2 i y=kx+m för att bestämma m.
Vi vet nu att funktionen är y = - 2x + 4,5. Till sist avläser vi vilken sektion av funktionen som används för att skapa rotationskroppen, uttryckt i x-värden.
Rotationskroppen kan alltså även ha bildats av en rotation av y = - 2x + 4,5, från x = 0,5 till x = 1,5, kring y-axeln.
Man kan skapa mer komplexa rotationskroppar genom att kombinera dem på olika sätt. Man kan t.ex. skapa en enkel mugg genom att låta y=3 rotera kring x-axeln från x=0 till x=10 och sedan gröpa ur den rotationskropp som bildas när y=2,5 roterar kring x-axeln mellan x=1 och x=10. Bestäm hur mycket material som går åt vid tillverkning av muggen om axlarnas enhet är cm. Avrunda till närmaste heltal.
Vi börjar med att bestämma volymen för den kropp som bildas när y=3 roterar kring x-axeln. Vi speglar linjen i x-axeln mellan x=0 och x=10, samt ritar in ellipser för att skapa djup.
Nu ser vi att det skapas en cylinder med radien 3cm och höjden 10cm.
Vi beräknar volymen av cylindern.
Volymen av cylindern är alltså 90π cm^3. Det bildas även en cylinder när y=2,5 roterar kring x-axeln mellan 1 och 10.
Den har istället radien 2,5cm och höjden 9cm.
Nu subtraherar vi denna volym från den större cylinderns volym: 90π-56,25π = 33,75π≈ 106. Det går alltså åt cirka 106 cm^3 material för att göra muggen.
Vilka av följande objekt är rotationskroppar?
När en rotationskropp skapas genom att rotera runt en axel får kroppen rotationssymmetri runt denna axel. Om man t.ex. roterar en rektangel runt y-axeln får man en cylinder med rotationssymmetri kring axeln som går genom mitten på cylindern.
Nu när vi går igenom objekten undersöker vi alltså om de har någon axel som de har rotationsymmetri kring. Varken kuben eller pyramiden har någon del som är cirkulär, så det går inte att hitta någon rotationssymmetri där. Ringen, eller torus som den geometriska kroppen egentligen heter, är mer lovande. Man får en sådan genom att rotera en cirkel runt en axel.
Ringen är alltså en rotationskropp. Tekoppen ser också roterad ut, men handtaget förstör symmetrin. Det finns ju inte runt hela koppen, bara på ett ställe. Den är alltså inte en rotationskropp. Av de två schackpjäserna är det bara bonden som har rotationssymmetri. Det blir ett ganska komplicerat område som ska roteras, men det finns inget på pjäsen som avviker från det.
Bonden är alltså en rotationskropp. Basen på hästen har rotationssymmetri men själva huvudet är definitivt inte något som går att rotera fram. Av de sex objekten är det alltså bara ringen och bonden som är rotationskroppar.
Grafen till y = x^2 roteras kring y-axeln för 0 ≤ x ≤ sqrt(2). Använd 2 cylindrar med bredd 1.
Beräkna den approximativa volymen med högra ändpunkter. Svara exakt.
Vid rotation kring y-axeln staplas cylindrarna längs y-axeln. Intervallet 0 ≤ x ≤ sqrt(2) motsvarar därför ett y-intervall, som vi får genom att beräkna y = x^2 i ändpunkterna av x-intervallet. y = 0^2 = 0 och y = (sqrt(2))^2 = 2 y-intervallet är alltså 0 ≤ y ≤ 2, och radien till varje cylinder på höjden y ges av x = sqrt(y). Vi approximerar volymen med 2 cylindrar med bredden 1, där radierna bestäms av de högra ändpunkterna på y-intervallen. De högra ändpunkterna är y = 1 och y = 2, vilket ger radierna r_1 = sqrt(1) = 1 och r_2 = sqrt(2).
Vi beräknar volymen av varje cylinder med V = π r^2 h.
| Cylinder | Intervall | Höger ändpunkt y | r = sqrt(y) | V = π r^2 * 1 |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 0 ≤ y ≤ 1 | 1 | 1 | V = π * 1 * 1 = π |
| 2 | 1 ≤ y ≤ 2 | 2 | sqrt(2) | V = π * 2 * 1 = 2π |
Den approximativa totalvolymen är V ≈ π + 2π ve. = 3πve..
Vilket påstående är korrekt när grafen till y = sqrt(x) mellan x = 0 och x = 4 roteras kring x-axeln?
Vi identifierar vad som händer med skivorna genom att undersöka hur radien förändras när x ökar. Radien hos varje skiva är lika med y = sqrt(x) vid den positionen. Vi börjar med att skissa grafen till y = sqrt(x).
Vi speglar grafen i x-axeln över intervallet 0 ≤ x ≤ 4, vilket ger rotationskroppens nedre begränsning.
Ritar vi ellipser mellan de två kurvorna ser vi att radien hos varje skiva är lika med sqrt(x), vilket ökar när x växer från 0 till 4. Skivorna blir alltså större när vi rör oss längs x-axeln.
Det korrekta påståendet är att skivorna ökar i storlek när x ökar
.