Logga in
| 5 sidor teori |
| 14 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I en rätvinklig triangel anger sinus, cosinus och tangens förhållandet mellan längderna på två av triangelns sidor, baserat på en viss vinkel. Förhållandet kan vara mellan de två kateterna eller mellan en katet och hypotenusan. Definitionen för dessa trigonometriska funktioner ser ut på följande sätt.
sin(v)=HypotenusaMotsta˚ende katet
cos(v)=HypotenusaNa¨rliggande katet
tan(v)=Na¨rliggande katetMotsta˚ende katet
Vilken katet som är motstående respektive närliggande beror på vilken vinkel man utgår från.
Tangensfunktionen kan också definieras med sinus och cosinus.
tan(v)=cos(v)sin(v)
Bestäm tan(v) givet att sin(w)=21. Svara exakt.
sin(w)=21 och Hypotenusa=4
VL⋅4=HL⋅4
Omarrangera ekvation
Enhetscirkeln, alltså en cirkel med radien 1 centrerad i origo, kan kopplas till sinus- och cosinusfunktionerna. En punkt på enhetscirkeln vars radie skapar vinkeln v mot positiva x-axeln har alltid x-koordinaten cos(v) och y-koordinaten sin(v).
x=cos(v) och y=sin(v)
Med hjälp av dessa samband kan man med härleda exakta sinus-, cosinus- och tangensvärden för standardvinklar.
v | 0∘ | 30∘ | 45∘ | 60∘ | 90∘ | 120∘ | 135∘ | 150∘ | 180∘ |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
sin(v) | 0 | 21 | 21 | 23 | 1 | 23 | 21 | 21 | 0 |
cos(v) | 1 | 23 | 21 | 21 | 0 | −21 | −21 | −23 | −1 |
tan(v) | 0 | 31 | 1 | 3 | Odef. | −3 | −1 | −31 | 0 |
Bestäm den röda punktens x-koordinat givet att tangensvärdet för vinkeln v är −1.280. Avrunda till tre decimaler.
tan(v)=−1.280 och sin(v)=0.788
VL⋅cos(v)=HL⋅cos(v)
VL/(−1.280)=HL/(−1.280)
Slå in på räknare
Avrunda till 3 decimal(er)
I nedanstående triangel är en sida 12 cm och två vinklar är 48∘. Bestäm basen. Svara med en decimal.
Eftersom triangelns basvinklar är lika stora, innebär det att den är likbent. Därför måste sidan BC också vara 12 cm. Vi kan även bestämma ∧ B genom att subtrahera de kända vinklarna från triangelns vinkelsumma 180^(∘): 180^(∘)-48^(∘)-48^(∘)=84^(∘). Men hur ska vi bestämma basen? Om man drar en höjd från punkten B kommer den att dela basen i två lika stora delar eftersom triangeln ABC är likbent.
Vi känner till vinkeln A och hypotenusan i den rätvinkliga triangeln ABD. Sätter vi in dessa värden i definitionen för cosinus kan vi bestämma sträckan AD.
Basen AC kommer att vara dubbelt så lång som AD.
Basen är alltså cirka 16,1 cm.
Beräkna det exakta värdet av uttrycket.
Vi börjar med att ersätta de trigonometriska funktionerna med det exakta värdet för respektive standardvinkel. Det ger oss följande uttryck. .(1/sqrt(3)* (sqrt(3)/2)^3) /(sqrt(3)/2)^2. Vi förenklar uttrycket. Notera att vi inte måste beräkna potenserna, utan kan förkorta bråket med( sqrt(3)2)^2.
Vi börjar på samma sätt som i föregående deluppgift, dvs. ersätter de trigonometriska uttrycken med motsvarande exakta värden. Vi får då
(sqrt(1/2)*1/sqrt(2))^(.1 /2.).
Till sist förenklar vi uttrycket.
Bestäm koordinaterna till punkten P.
Eftersom punkten ligger på enhetscirkeln kan vi bestämma dess koordinater genom att beräkna sinus- och cosinusvärdet för vinkeln som markerats u.
Denna medelpunktsvinkel spänner upp samma cirkelbåge som randvinkeln 67.5^(∘), så enligt randvinkelsatsen är u=2* 67.5^(∘)=135^(∘). Nu bestämmer vi koordinaterna för punkten P genom att beräkna cos(135^(∘)) och sin(135^(∘)). Eftersom 135^(∘) är en standardvinkel kan vi läsa av värdena i tabellen för trigonometriska värden för standardvinklar. cos(135^(∘)) = - 1sqrt(2), sin(135^(∘)) = 1sqrt(2) Punkten P:s koordinater är alltså (- 1sqrt(2), 1sqrt(2)).
Bestäm värdet på tan(C) i nedanstående triangel om du vet att tan(B)=0,4.
tan(B)=0,4 innebär att om vi delar längden av motstående och närliggande sida till vinkel B ska kvoten bli 0,4. I vårt fall ger detta sambandet tan(B)=x/y=0,4. För att få bort en variabel löser vi ut t.ex. x ur sambandet.
Nu ersätter vi x i figuren med 0,4y.
När vi beräknar tan(C) blir y motstående och 0,4y närliggande katet.
Tangensvärdet för C är alltså 2,5.
Punkten M är cirkelns medelpunkt. Beräkna omkretsen O om man vet att kordan AB är 8 cm. Svara exakt.
För att beräkna cirkelns omkrets måste vi veta dess diameter. Tittar vi på figuren inser vi att triangelns sidor som utgår från cirkelns mittpunkt även utgör cirkelns radie.
Genom att bestämma radien och multiplicera med 2 kan vi beräkna cirkelns diameter. Så hur kan vi då ta reda på radien? Om vi delar den likbenta triangeln i två rätvinkliga trianglar kan vi använda trigonometri för att bestämma radien som utgör de rätvinkliga trianglarnas hypotenusa. Vi vet dessutom att trianglarnas baser måste vara 4 cm eftersom kordan AB är 8 cm.
Vi ska alltså bestämma hypotenusan och eftersom vi känner till en vinkel samt dess närliggande katet kan vi använda cosinus.
Eftersom vi ska svara exakt låter vi bli att slå in sista steget på räknaren. Vi vet nu radiens längd och multiplicerar den med 2 för att bestämma cirkelns diameter: Diameter=2* 4/cos(63^(∘))=8/cos(63^(∘)). Till sist beräknar vi omkretsen genom att multiplicera diametern med π: O=8π/cos(63^(∘))cm.