Logga in
| 6 sidor teori |
| 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Jennie vet att hon kommer att behöva köpa en cykel som kostar 5000 kr om två år. Hon är ordentlig av sig, så hon vill sätta in pengar på sitt bankkonto redan nu så att hon har råd med cykeln när det väl behövs. Vad är nuvärdet av dessa 5000 kr om Jennies bankonto har en ränta på 3%?
Sätt in värden
VL/1.032=HL/1.032
Omarrangera ekvation
Slå in på räknare
Avrunda till närmaste heltal
När man tar ett lån måste man betala av lånet, vilket kallas att amortera, och man måste även betala ränta. För ett annuitetslån är summan av amortering och ränta konstant vilket innebär att varje inbetalning är lika stor. Storleken på inbetalningarna kallas för lånets annuitet och kan beräknas med hjälp av geometriska summor.
Tilda ska låna pengar till att köpa en optimistjolle för 25000 kr. Hon tar ett annuitetslån med 4% ränta som ska återbetalas en gång per år över fem år. Vad blir annuiteten?
VL⋅(1.04−1)=HL⋅(1.04−1)
VL/(1.045−1)=HL/(1.045−1)
Slå in på räknare
Avrunda till närmaste heltal
Tildas annuitet blir alltså 5616 kr, vilket är vad hon betalar varje år.
Rak amortering innebär att man betalar av lika mycket av lånet vid varje avbetalning. Eftersom hon ska betala av lånet över 5 år blir det 5 avbetalningar. Varje amortering blir därför 200 000/5=40 000 kr. Men utöver amorteringen ska Corinne även betala ränta. Vid första inbetalningen betalar hon 4 % av hela lånebeloppet dvs. 200 000* 0.04 kr. Första inbetalningen blir alltså 40 000+200 000*0.04=48 000 kr. Året efter kommer amorteringen vara lika stor dvs. 40 000 kr men Corinne har nu amorterat 40 000 kr, så lånebeloppet har minskat till 160 000 kr. Det är detta belopp som räntekostnaden beräknas på. Den andra inbetalningen blir därför 40 000+160 000*0.04=46 400 kr. Nästa inbetalning har lånebeloppet sjunkit ytterligare men amorteringen är densamma, och det kommer att fortsätta så här tills hela lånet är återbetalat.
Lånebelopp | Amortering | Ränta | Amortering+Ränta |
---|---|---|---|
200 000 | 40 000 | 200 000*0.04 | 48 000 |
160 000 | 40 000 | 160 000*0.04 | 46 400 |
120 000 | 40 000 | 120 000*0.04 | 44 800 |
80 000 | 40 000 | 80 000*0.04 | 43 200 |
40 000 | 40 000 | 40 000*0.04 | 41 600 |
Nu får vi den totala summan genom att lägga ihop beloppen i högerkolumnen. Det ger 48 000+46 400+...+41 600=224 000. Corinne har alltså betalat 224 000 kr till banken när lånet är återbetalat.
Vi kallar summan som Niels sätter in på sparkontot varje månad för x. Första insättningen görs i slutet av januari och i slutet av december har denna insättning suttit på kontot i 11 månader. Varje månad ökar summan med 0.25 %, vilket ger slutvärdet x* 1.0025^(11) kr. Den andra insättningen görs i slutet av februari och sitter på kontot i 10 månader vilket ger slutvärdet x*1.0025^(10) kr. Nästa insättning får slutvärdet x*1.0025^9 kr, nästa x*1.0025^8 osv. I slutet av året kommer det därför att finnas x* 1.0025^(11)+...+x * 1.0025+x kr. Om vi vänder på summan ser vi tydligare att det är en geometrisk talföljd: x+ x *1.0025 + ... + x* 1.0025^(11) kr. Talföljden har kvoten k=1.0025, a=x och n=12. Vi sätter in detta i formeln för en geometrisk summa.
I slutet på året vill Niels ha 6500 kronor så den geometriska summan ska vara lika med 6500. Det ger oss en ekvation med x som enda okända.
Niels ska alltså sätta in 534 kr i månaden för att ha 6500 i årets slut.
För att bestämma annuiteten måste vi veta lånets slutvärde. Återbetalningstiden är 6 år och räntan är 7.9 % vilket ger slutvärdet 200 000* 1.079^6. Om vi kallar annuiteten som ska betalas för x kan summan av annuiteternas slutvärden uttryckas som den geometriska summan x+x* 1.079+ x* 1.079^2+...+x* 1.079^5. Den geometriska summan har n=6 termer, kvoten k=1.079 och startvärdet a=x. Sätter man in dessa värden i formeln för geometrisk summa får man a(k^n - 1)/k - 1=x(1.079^6 - 1)/1.079- 1. Slutvärdet för annuitetslånet ska vara lika stort som om hela lånesumman hade betalats tillbaka efter 6 år, vilket var 200 000* 1.079^6 kr. Vi sätter dessa två uttryck lika med varandra och löser ut x.
Annuiteten blir 43 132 kr vilket ger en månadskostnad på 43 132 kr/12≈ 3594 kr.
Vi går igenom de olika lånetyperna en i taget.
Vid rak amortering under 4 år ska man göra 4 lika stora amorteringar dvs. 800 0004=200 000 kr. För varje amortering minskar lånebeloppet vilket innebär att räntan beräknas på ett mindre belopp vid nästa amorteringstillfälle. Vi visar räntan och amorteringen för varje år i en tabell.
Lånebelopp | Amortering | Ränta | Amortering + ränta |
---|---|---|---|
800 000 | 200 000 | 800 000* 0.035 | 228 000 |
600 000 | 200 000 | 600 000* 0.035 | 221 000 |
400 000 | 200 000 | 400 000* 0.035 | 214 000 |
200 000 | 200 000 | 200 000* 0.035 | 207 000 |
Den totala kostnaden vid rak amortering är summan av den sista kolumnen, dvs. 228 000+221 000+...+207 000=870 000 kr.
För att bestämma kostnaden för ett annuitetslån med samma lånebelopp, återbetalningstid och ränta måste vi först bestämma lånets slutvärde om allt hade betalats tillbaka efter 4 år vilket är 800 000* 1.035^4 kr. Om vi kallar annuiteten som betalas för x kan summan av annuiteternas slutvärden uttryckas som den geometriska summan x+x* 1.035+ x* 1.035^2+x* 1.035^3. Den geometriska summan har n=4 termer, kvoten k=1.035 och startvärdet a=x. Sätter man in detta i formeln för geometrisk summa får man a(k^n - 1)/k - 1=x(1.035^4 - 1)/1.035 - 1. Slutvärdet för annuitetslånet ska vara lika stort som om hela lånesumman hade betalats tillbaka efter fyra år, vilket ju var 800 000* 1.035^4 kr. Vi sätter dessa två uttryck lika med varandra och löser ut x.
Med ett annuitetslån ska man totalt betala 217 800.91159... * 4≈ 871 203 kr. Om man väljer ett annuitetslån kostar det 871 203-870 000=1203kr mer jämfört med rak amortering.
När man tar ett annuitetslån är de första delbetalningarna mindre jämfört med vid rak amortering. Det kan vara fördelaktigt om man inte just nu har möjlighet att betala in den summa som rak amortering kräver men vet att man kommer få in pengar, t.ex. via lönehöjning, så att man kan betala in kommande annuiteter också.
För att bestämma annuiteten måste vi veta lånets slutvärde. Återbetalningstiden är 25 år och räntan är 1.5 % vilket ger slutvärdet 360 000* 1.015^(25). Om vi kallar annuiteten som betalas för x kan summan av annuiteternas slutvärden uttryckas som den geometriska summan x+x* 1.015+ x* 1.015^2+...+x* 1.015^(24). Den geometriska summan har n=25 termer, kvoten k=1.015 och startvärdet a=x. Sätter man in dessa värden i formeln för geometrisk summa får man a(k^n - 1)/k - 1=x(1.015^(25) - 1)/1.015 - 1. Slutvärdet för annuitetslånet ska vara lika stort som om hela lånesumman hade betalats tillbaka efter 25 år, vilket var 360 000* 1.015^(25) kr. Vi sätter dessa två uttryck lika med varandra och löser ut x.
Annuiteten blir 17 375 kr vilket ger en månadskostnad på 17 375 kr/12≈ 1448 kr.