Logga in
| 9 sidor teori |
| 28 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Uttryck | Förenklat | Operation |
---|---|---|
(1+2)⋅32−25+5 | 3⋅32−210 | Utvärdering av parenteser och grupperingssymboler |
3⋅32−210 | 3⋅9−210 | Potenser |
3⋅9−210 | 27−5 | Multiplikation och division |
27−5 | 22 | Subtraktion |
Det finns några saker att notera om denna utvärdering.
Please Excuse My Dear Aunt Sally.
Följ prioriteringsreglerna.
Beräkna kvot
Multiplicera faktorer
Addera och subtrahera termer
Notera att ett bråkstreck på räknaren skrivs med knappen /. Om man skulle skriva in uttrycket utan parenteser kommer räknaren inte förstå att den först ska räkna ihop summan av täljaren och sedan dividera denna med summan av nämnaren. Istället skulle räknaren enligt prioriteringsreglerna addera 100 till 50/2 och sedan till 8, vilket ger ett annat resultat.
Detta är även något man måste tänka på när man skriver in potenser på räknaren. Om man t.ex. ska skriva 23⋅2 måste man sätta en parentes runt multiplikationen för att beräkningen ska ske på rätt sätt.
Skrivs detta utan parentesen beräknas först 23 och resultatet multipliceras sedan med 2.
Avrundning innebär att man ersätter ett tal med ett ungefärligt värde som är kortare, enklare eller lättare att förstå. Med andra ord betyder avrundning att man förenklar ett tal samtidigt som man behåller det nära dess ursprungliga värde. Ta till exempel talet π.
När man räknar med talet π är det vanligt att man avrundar det till 3,14 eller till och med bara 3. Det är för att det blir mycket enklare att använda i uträkningar, även om det inte är helt exakt. Om man däremot vill ha det exakta värdet, så säger man att talet är skrivet i exakt form. Och ja, både heltal och decimaltal kan man avrunda.
Antal | Avrundning | Resultat |
---|---|---|
76 | Till närmaste tio | 80 |
214 | Till närmaste hundratal | 200 |
52941 | Till närmaste tusendelar | 5294 |
27982 | Till närmaste heltal | 28 |
Siffran i ett tal som avrundas kallas avrundningssiffra och det är siffran efter avrundningssiffran, den så kallade beslutssiffran, som bestämmer om talet avrundas uppåt eller nedåt. Om man ska avrunda till en decimal får man följande avrundnings- och beslutssiffror.
I Sverige har man kommit överens om följande avrundningsregler beroende på vilket värde beslutssiffran har.
Är den 0–4 behålls avrundningssiffran
Är den 5–9 ökas avrundningssiffran med 1
För att minimera avrundningsfelet bör man vänta med att avrunda till slutet av beräkningen, om det är möjligt.
Följ avrundningsreglerna.
Gällande siffror (även kallat värdesiffror eller signifikanta siffror) anger hur exakt ett värde är. Alla siffror som inte är 0 är alltid gällande, och 0 är gällande ibland. Inledande nollor i tal räknas inte som gällande, t.ex. är nollorna i talet 0,00031 inte gällande. Det finns ett par förutsättningar där nollor räknas som gällande:
Vi markerar de gällande siffrorna i dessa och ytterligare fyra tal.
Då man ska använda prioriteringsreglerna men har variabler i uttrycken kan man behöva olika samband. En av dessa är den sk. distributiva lagen.
Visa med ett eget exempel att denna lag gäller.
Detta blir ett geometriskt bevis. Poängen är att vi vill skriva ett uttryck för hela arean och sedan ett uttryck för summan av de två färgade områdena för sig. Eftersom dessa uttryck beskriver samma area kan vi sätta likhet mellan dem.
Den stora rektangeln består av sidorna a och b+c och arean av dem beskrivs av produkten av dessa.
Rektangelns area kan alltså skrivas som a* (b+c).
Nu uttrycker vi arean för de två färgade bitarna för sig och summerar sedan dessa. Vi kan börja med den blå biten som har längden a och bredden b och alltså har arean a * b.
På liknande sätt kan vi uttrycka arean av den gröna biten som a * c.
De två färgade bitarna får då tillsammans den totala arean a* b+a* c.
Nu har vi två uttryck som beskriver samma area. De måste därför vara lika dvs. a* (b+c) = a* b+a* c
Vi ersätter variablerna med tal. Vi kan exempelvis välja a=2, b=3 och c=4. Nu delar vi upp regeln i vänsterled och högerled: VL&=a* (b+c)och HL&=a* b+a* c. Sedan sätter vi in våra värden och beräknar leden var för sig.
Nu gör vi samma sak för högerledet.
Båda led är alltså 14 så lagen stämmer alltså för vårt exempel. Observera att detta inte är ett bevis, utan vi vet nu bara att lagen gäller för fallet då a=2, b=3 och c=4.
Vi förenklar uttrycket genom att utföra räkneoperationerna i ordningen potens, multiplikation och division, och slutligen addition och subtraktion. Då vi ska beräkna kvoten .a /a. måste vi förstå att vad som helst dividerat på sig självt blir ett.
Med de vanliga prioriteringsreglerna får vi alltså 3a-1.
Längden av sidorna i rektangeln är a+b och c+d. Arean kan beskrivas genom att multiplicera längden och bredden.
Area kan alltså beräknas med (a+b)*(c+d). Eftersom denna rektangel är indelad i fyra mindre rektanglar måste dess area även vara summan av areorna för de mindre rektanglarna.
Nu uttrycker vi arean för varje färgade bit för sig och summerar sedan dessa. Vi kan börja med den gröna biten som har bredden a och längden c och alltså får arean a* c.
På liknande sätt kan vi uttrycka arean av den röda biten som a* d.
Slutligen uttrycker vi det blå och det grå området som b* c och b* d.
Alla färgade bitar tillsammans får då den totala arean a* c+a* d+b* c+b* d.
Nu har vi två uttryck som beskriver samma area. De måste därför vara lika dvs. (a+b)*(c+d) = a* c+a* d+b* c+b* d.