Logga in
| 5 sidor teori |
| 22 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Men rotuttryck kan också skrivas som potenser enligt na=a1/n. Det ger ett alternativt sätt att bestämma lösningarna till potensekvationer.
Isolera x3-termen. Vilken rot bör användas för att ta bort en tredje potens?
För att lösa ut x måste vi först addera 1 till båda led så att x3 står ensamt i vänsterledet.
Eftersom x är upphöjt till 3 drar vi tredje roten ur båda led för att lösa ut x.
Ekvationen har alltså lösningen x=2.
Isolera x5-termen. Vilken potens bör användas för att ta bort den femte potensen?
Det exakta svaret är x=71/5. Vi skriver även in detta på räknaren för att få svaret i decimalform.
Avrundat till två decimaler är lösningen alltså x≈1,48.
Lös potensekvationen. Avrunda till två decimaler.
Vi löser potensekvationen genom att upphöja båda leden till 110 eller 0,1. Eftersom 10 är en jämn exponent får vi en positiv och negativ rot.
Alltså löser z ≈ ±1,58 ekvationen.
Vi kan lösa denna ekvation på samma sätt, trots att vi har en negativ exponent. Först måste vi dock börja med att få x^(-5) ensamt.
Lösningen till ekvationen är alltså x ≈ 0,51.
Om vi vill kan vi skriva om ekvationen så exponenten blir positiv. Vi får då en något längre lösning, men samma svar.
Även här går det att göra på samma sätt som i tidigare deluppgifter, trots att exponenten inte är ett heltal.
Lösningen till ekvationen är x ≈ 9,34.
Lös ekvationen och avrunda till 3 värdesiffror.
För att lösa ut x ur potensen upphöjer vi båda led till exponentens invers. Inversen till 53 är 35.
Lösningen till ekvationen blir alltså x ≈ 11,2.
Här börjar vi med att upphöja båda led till 2 för att bli av med rottecknet. Sedan löser vi ekvationen som blir kvar på vanliga sättet.
Svaret blir y ≈ 0,574.
Vi kan också skriva om rotuttrycket som en potens och sedan använda potenslagarna för att förenkla uttrycket.</translate>
Ett rätblock har volymen 216 ve.
En kub har lika lång höjd, bredd och längd. Om vi kallar kubens sida för x blir arean x^3 eftersom volymen är kubens tre sidor multiplicerade. Vi likställer volymuttrycket med 216 och får då ekvationen x^3=216. Genom att lösa ut x kan vi beräkna sidan.
Kubens sidor är 6 le.
Nu har rätblocket olika sidlängder. Låt oss kalla höjden för x Bredden är dubbelt så lång dvs. 2x. Längden är tre gånger längre än bredden, vilket betyder att den är 3*2x=6x. Hela rätblockets volym får vi genom att multiplicera alla sidlängder:
x* 2x * 6x.
Detta ska vara lika med 216.
Höjden x är alltså sqrt(18) le.
Vi kallar kubens ursprungliga sidlängd för x. Då blir sidan på den större kuben lika med 2x.
Den vänstra kubens volym är x* x* x och den högra är 2x* 2x* 2x. Vi vet också att den större kuben är 2 401cm^3 större, vilket betyder att om vi adderar 2 401 till den mindre kubens volym ska det vara lika med den större kubens volym. Det ger oss ekvationen
2x* 2x* 2x=x* x* x+2 401.
Vi löser nu ut x.
Den mindre kubens sida är 7cm.
Beaufortskalan är en skala för vindhastighet skapad i början av 1800-talet av Sir Francis Beaufort. Varje steg på skalan anges med ett heltal, det så kallade Beauforttalet. I tabellen visas vindhastighet, vindens benämning samt vindens verkningar till sjöss för några Beauforttal.
För att beräkna Beauforttalet sätter vi in v=29 i formeln och löser ut B.
Vi behåller högerledet exakt för att undvika några avrundningsfel. För att lösa ut B höjer vi upp båda led med 2/3. Då blir exponenten i vänsterledet 1.
Beauforttalet är alltså 11.
Vi har två uttryck för vindhastigheten v och genom att sätta dem lika kan vi lösa ut B. Rotuttrycket kan vi skriva om som en potens.
Nu kan vi göra på samma sätt som i förra deluppgiften för att lösa ut B, dvs. höja upp båda led med 2/3. Då får vi B ensamt i vänsterledet och kan förenkla högerledet med potenslagarna.
Vilken genomsnittlig årlig procentuell förändring ger...
Vi känner inte till värdet, men vi kan kalla det a. Om förändringsfaktorn är x måste värdet vara ax efter ett år och a* x* x=ax^2 efter 2 år. Men efter 2 år har ju värdet ökat med 80 %, eller uttryckt som förändringsfaktor: 1,8. Därför är ax^2 lika med 1,8a.
Den årliga förändringen kan skrivas som förändringsfaktorn ≈ 1,34 vilket är samma sak som en ökning med 34 %.
Återigen känner vi inte till värdet men vi kallar det för a och förändringsfaktorn för x. Efter fyra år är värdet
a* x* x* x* x=ax^4.
a har minskat med 20 % vilket betyder att ax^4 är lika med 0,8a.
Den årliga förändringen kan skrivas som förändringsfaktorn ≈ 0,95 vilket är samma sak som en minskning med 5 %.