Logga in
| 9 sidor teori |
| 23 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En formel anger ett samband mellan två eller flera variabler och uttrycks vanligtvis som en ekvation. Formler kan innehålla en eller flera konstanter som π eller e, vilka ofta representeras av olika symboler som grekiska bokstäver.
få ensam. När man löser ut en variabel ur en formel är det egentligen samma sak som att lösa en ekvation med balansmetoden. Man vill få en av formelns variabler ensam på ena sidan likhetstecknet.
Vi repeterar formler för omkrets och area av några geometriska figurer.
Vi repeterar formler för volym V av några geometriska figurer.
För att förstå sambandet mellan olika enheter måste omvandlingar mellan längdenheter, areaenheter och volymenheter utföras.
Börja med att skriva om formeln för hastigheten. Ersätt sedan de givna värdena för tid och beräkna de motsvarande värdena för hastigheten.
t (h) | v=ts | v (km/h) |
---|---|---|
0,5 | v=0,5100 | 200 |
1 | v=1100 | 100 |
1,5 | v=1,5100 | ≈67 |
2 | v=2100 | 50 |
Skriv om bråken så att de har en gemensam nämnare. Lös sedan för R.
Förläng med R2
Förläng med R1
Addera bråk
VL⋅R1R2=HL⋅R1R2
VL⋅R=HL⋅R
VL/(R2+R1)=HL/(R2+R1)
Omarrangera ekvation
Använd likhetsegenskaperna för att lösa den givna ekvationen för den angivna variabeln. Vissa ekvationer kan kräva att båda sidor av ekvationen delas med en variabel. Eftersom division med noll inte är definierad, anta för dessa ekvationer att variabeln inte är lika med 0.
Vi ska beräkna Bos medelhastighet v. Formeln för detta, om vi vet sträckan s och tiden t, är s=v * t. Vi löser ut hastigheten v ur denna formel får vi följande.
Nu kan vi använda denna formel för att lösa uppgiften. De första fyra timmarna körde Bo 240 km. Genom att dividera sträckan med tiden får vi hastigheten
På förmiddagen höll Bo hastigheten 60 km/h. Om det är 280 km kvar klockan 13:00 har han totalt kört 640-280=360 km. Skillnaden mellan körsträckan kl 13:00 och 12:00 anger hur långt han körde under eftermiddagen: 360-240=120 km Nu vet vi hur långt han körde under en timma. Vi sätter in detta i hastighetsformeln.
Bo körde alltså dubbelt så fort under eftermiddagen.
Vi löser ut r genom att göra samma sak på båda sidor. Först måste vi bli av med bråket i HL och då multiplicerar vi alltså båda led med r^2.
Eftersom avstånd alltid är positiva är den negativa lösningen inte intressant, och vi kan plocka bort den. Svaret är alltså alternativ C.
Vi börjar med att sätta rotuttrycket i VL genom att multiplicera båda led med sqrt(μ_0ε_0). Sedan höjer vi upp båda led med 2 för att få bort rottecknet.
Svaret är alltså alternativ C.
För att lösa ut m delar vi båda led med både g och h.
Svaret är alltså alternativ B.
För multiplicerar vi båda led med 2 för att få bort bråket i HL och delar därefter med v^2 för att lösa ut m.
Svaret är alltså alternativ A.
Vi likställer uttrycken för de olika energierna och löser ut v.
Eftersom en hastighet är positiv kan vi utesluta den negativa lösningen. Det ger oss v=sqrt(2gh). Svaret är alltså alternativ D.
Vi börjar med att beräkna bromssträckorna för hastigheterna genom att sätta in v=50 respektive v=70 i formeln.
Bromssträckan är alltså 12,5 meter när hastigheten är 50 km/h. Nu bestämmer vi vad motsvarande sträcka är om man kör 70 km/h.
I detta fall är bromssträckan istället 24,5 meter. Det betyder att bromssträckan är 24,5-12,5 =12 meter längre när hastigheten är 70 km/h jämfört med 50 km/h.
Petter väger p kg och Simon väger s kg. Skriv en formel för p som visar att Petter väger 12% mer än Simon.
Om Petter och Simon hade vägt lika mycket kan man sätta p och s lika med varandra, dvs. p=s. Men enligt uppgiften väger Petter 12 % mer än vad Simon väger. Man kan också säga att Petter vikt är 112 % av Simons. 112 % skrivs 1,12 i decimalform. Om Simon väger s kg blir Petters vikt 1,12* s vilket vi kan skriva som p=1,12s.