Logga in
| | 8 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Funktioner kan vid första anblick verka likadana. Till exempel kan båda ha ökande värden — ändå kan den ena växa mycket snabbare
än den andra. Att undersöka en funktionsvärden hjälper till att visa hur de kan skilja sig åt. Betrakta följande värdetabeller som tillhör två funktioner härledda från olika situationer.
Funktioner som innehåller uttryck på formen a^x, alltså där variabeln x finns i exponenten, kallas exponentialfunktioner. Generellt skrivs en exponentialfunktion på följande sätt.
y=C * a^x
Koefficienten C anger det y-värde där funktionens graf skär y-axeln, vilket också kan tolkas som funktionens startvärde. Basen a i potensen kan tolkas som en förändringsfaktor. För båda dessa konstanter finns det villkor som anger vilka värden de får anta.
C &- startvärde a &- förändringsfaktor
Koefficienten C får inte vara noll eftersom det skulle ge en vågrät linje linje längs med y=0, vilket då inte längre skulle vara en exponentialfunktion. Multipliceras a^x med 0 blir ju produkten 0 oavsett potensens värde.
Konstanten a får inte vara negativ eftersom funktionen då ger odefinierade resultat för vissa x-värden. T.ex. skulle det inte gå att upphöja ett negativt a till x= 12, eftersom det är samma sak som att dra kvadratroten ur a, vilket inte går för ett negativt tal. Det ger villkoret a ≥ 0.
Vidare ger a=0 och a=1 inte exponentialfunktioner utan vågräta linjer. När a=0 är funktionen alltid lika med 0, vilket ger en vågrät linje vid y=0, och när a=1 får man en vågrät linje längs med startvärdet C eftersom 1^x = 1, oavsett exponentens värde. Det ger villkoren a ≠ 0 och a ≠ 1. Dessa villkor kan sammanfattas som a > 0 och a ≠ 1.
Grafen för en exponentiell funktion är alltid ökande eller minskande, beroende på värdena av C och a.
Betrakta definitionerna av en exponentialfunktion och en linjär funktion. Identifiera nu funktionerna som ges av följande värdetabell.
För en exponentialfunktion gäller:
Den månatliga lönen för en viss anställd i ett företag, i kr, beskrivs av den exponentiella funktionen y=32, 000 * 1,03^x, där x är antalet år de har arbetat i företaget.
y = 32 000 * 1,03^x Detta innebär att den månatliga lönen för en nyanställd är 32,000 kr.
y = 32 000 * 1,03^x Förändringsfaktor är 1,03. Denna faktor är 0,03 större än 1, vilket innebär att den månatliga lönen ökar med 3 %.
x= 4
Beräkna potens
Multiplicera faktorer
Avrunda till närmaste heltal
Den månatliga lönen för en anställd som har arbetat 4 år på företaget är 36,016 kr.
Priset y för en viss modell av en mountainbike kan beskrivas med exponentialfunktionen y=21,000 * 0,75^x, där x är antalet år efter att den lanserats på marknaden.
y= 21 000 * 0,75^x Detta innebär att priset på cykeln är 21,000 kr när den just har lanserats på marknaden.
y = 21 000 * 0,75^x Förändringsfaktor är 0,75, vilket är 0,25 mindre än 1, så priset på cykeln minskar med 25 % varje år.
x= 3
Beräkna potens
Multiplicera faktorer
Avrunda till närmaste heltal
Priset på mountainbiken 3 år efter att den lanserats på marknaden är 8,859 kr.
Följande applet visar en funktion i form av ett uttryck eller en värdetabell. Välj det alternativ som bäst beskriver den.
Matcha funktionen f(x)=2(0,5)^x med dess graf.
Låt oss analysera den givna funktionen. f(x)= 2( 0,5)^x Vi ser att funktionens initialvärde är 2 och den konstanta multiplikatorn är 0,5. Därför skär den y-axeln vid (0, 2). Eftersom 0< 0,5<1, är det en avtagande funktion. Funktionen f matchar graf C.
När vi ritar en exponentialfunktion y=ab^x, ändrar värdena på a och b grafens form. Graferna nedan visar möjliga grafer för exponentialfunktioner.
Jämför graferna. Hitta värdet av a.
När vi tittar på graferna för de givna exponentialfunktionerna ser vi att grafen för f(x)=2^x har krympts vertikalt.
Detta innebär att absolutbeloppet för a bör vara mindre än 1 på grund av den vertikala krympningen. g(x)= a * 2^x Vi ser att punkten (2,2) ligger på grafen för g(x)=a * 2^x. Låt oss sätta in den och lösa ut a.
Värdet på a är 1/2.
Beskriv och korrigera felet i utvärderingen av funktionen.
Vi blir ombedda att beskriva felet i att utvärdera värdet av g(x) när x=- 2.
Låt oss substituera - 2 för x i funktionen och beräkna dess värde själva.
Funktionen är lika med 24 när x=- 2. I den givna lösningen utförs multiplikationen innan potensen av 0,5 beräknas. rll Korrekt:& 6 (0,5)^(- 2) = 6 (4) & ✓ [0.5em] Felaktigt:& 6(0,5)^(- 2) = 3^(- 2) & *
En försäljningsrapport visar att 3 300 gasgrillar köptes från en kedja av järnaffärer förra året. Butiken förväntar sig att försäljningen av grillar kommer att öka med 6 % varje år. Ungefär hur många grillar förväntar sig butiken att sälja under År 6? Använd en ekvation för att motivera ditt svar.
Vi vet att förra året köptes 3 300 gasolgrillar. Butiken förväntar sig att grillförsäljningen ökar med 6 % varje år. Med detta i åtanke, låt oss skriva uttrycket för årets förväntade försäljning. 3 300+ 3 300 * 0,06 ⇔ 3 300(1+ 0,06) Låt oss på liknande sätt skriva försäljningen för de närmaste åren, förutsatt att 0 är det senaste året.
| År | Föregående års försäljning | Förväntad försäljning | Omskrivning |
|---|---|---|---|
| 0 | - | - | 3 300(1+0,06)^0 |
| 1 | 3 300 | 3 300(1+ 0,06) | 3 300(1+0,06)^1 |
| 2 | 3 300(1+0,06) | 3 300(1+0,06)(1+ 0,06) | 3 300(1+0,06)^2 |
| 3 | 3 300(1+0,06)^2 | 3 300(1+0,06)^2(1+ 0,06) | 3 300(1+0,06)^3 |
Vi ser att exponenten för termen (1+0,06) ökar när åren ökar. Därför kan vi skriva ekvationen nedan. y=3 300(1+0,06)^x Här representerar x antalet år och y representerar det förväntade antalet försäljningar. För att hitta försäljningen år 6 kommer vi att ersätta 6 för x i funktionen y=3 300(1+0,06)^x.
År 6 förväntar sig butiken att sälja cirka 4 681 grillar.
Om vi tittar på den givna grafen för exponentialfunktionen som representerar en projektion av aktiekurser, kan vi se att punkten ( 2, 20) ligger på kurvan.
Denna punkt betyder att efter 2 veckor kommer aktien att vara värd 20kr.
Nu blir vi ombedda att bestämma förändringen i aktiekurser under en tidsperiod. Låt oss först hitta aktiekurserna efter den första och tredje veckan.
Vi ser att efter en vecka är aktiekursen 40kr och efter tre veckor är den 10kr. Förändringen i pris är - 30 mellan dessa veckor. Lägg märke till att denna förändring är mindre än förändringen under den första veckan.
Vi kommer först att analysera den exponentiella tillväxtmodellen. Exponentiell tillväxtmodell y=a * (1+r)^t I modellen är a den initiala mängden och r är den procentuella ökningen skriven som ett decimaltal. Enligt den givna informationen vet vi att den initiala mängden är 6,09 och den procentuella ökningen är 1,5 % vilket kan skrivas som 0,015. y=6,09 * (1+0,015)^t ⇔ y=6,09 * 1,015^t
Vi kommer att använda tabell
-funktionen på vår grafräknare för att bestämma vilket år världens befolkning var 7 miljarder. För att göra det måste vi först trycka på Y= och skriva funktionen på en av raderna. Medan vi skriver funktionen kommer vi att ange t som x på räknaren.
Därefter kommer vi att ändra tabellinställningarna för att hitta det önskade värdet. Därför kommer vi att behöva visa mindre steg i tabellen. För att göra det trycker vi på 2ND och WINDOW. Ändra TblStart till 5 och △ Tbl till 1.
Tryck nu på 2ND och GRAPH för att se tabellen igen med de nya konfigurationerna.
Därför är y≈7 när t=10. Det betyder att världens befolkning var ungefär 7 miljarder år 2010.