Logga in
| 9 sidor teori |
| 22 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
I koordinatgeometri löser man geometriska problem med hjälp av punkter och geometriska figurer i koordinatsystem. Beräknar man exempelvis avståndet eller mittpunkten mellan två punkter använder man sig av koordinatgeometri.
För två punkter (x1,y1) och (x2,y2) i ett koordinatsystem kan avståndet mellan dem beräknas med avståndsformeln.
Avståndet mellan två punkter i ett koordinatsystem (betecknas ofta d) kan ses som hypotenusan i en rätvinklig triangel där kateterna är de vågräta och lodräta avstånden mellan punkterna, alltså Δx och Δy.
Δx=x2−x1 och Δy=y2−y1
VL=HL
d>0
Beräkna avståndet mellan punkterna i koordinatsystemet. Svara i exakt form.
Använd avståndsformeln.
För att bestämma avståndet mellan punkterna använder vi avståndsformeln. Vi börjar då med att läsa av koordinaterna för punkterna.
Sätt in (8,8) & (−6,−4)
a−(−b)=a+b
Beräkna potens
Addera termer
Använd avståndsformeln för att beräkna avståndet mellan punkterna som är utritade i koordinatsystemet. Om det behövs, avrunda svaret till två decimaler.
Mittpunkten (xm,ym) mellan två punkter, (x1,y1) och (x2,y2), kan bestämmas med hjälp av mittpunktsformeln. Mittpunktens koordinater är medelvärdet av punkternas x- respektive y-koordinater.
M(2x1+x2,2y1+y2)
Bestäm koordinaterna för den punkt som ligger mittemellan punkterna.
För att hitta mittpunkten, ta medelvärdet av punkternas x-koordinater och y-koordinater.
Vi använder oss av mittpunktsformeln. Då måste vi först läsa av punkternas koordinater.
x1=−6 och x2=6
Addera termer
Beräkna kvot
y1=4 och y2=−8
a+(−b)=a−b
Subtrahera term
Beräkna kvot
Använd mittpunktsformeln för att beräkna koordinaterna för mittpunkten mellan punkterna som är utritade i koordinatsystemet.
Figuren visar en rätvinklig triangel, bildad av de två punkterna med koordinaterna A=(0,0) och B=(4,8) samt punkten C. Bestäm koordinaterna för punkten C, givet att hypotenusan har längden 10 och AC har längden 20.
Vi vet att sträckan BC är 10 le. och att AC är sqrt(20) le. Med avståndsformeln kan vi skapa två olika ekvationer som båda använder punkten C=(x,y). Vi får då ett ekvationssystem med två okända som kan lösas.
Vi sätter in A=(0,0) och C=(x,y) i formeln och likställer med sqrt(20).
Nu har vi en ekvation med x och y. Vi använder avståndsformeln på BC för att hitta en till.
Vi sätter in B=(4,8) och C=(x,y) i formeln och likställer med 10.
Nu har vi två ekvationer med x och y, vilket ger oss ett icke-linjärt ekvationssystem: x^2 + y^2=20 & (I) x^2+y^2-8x-16y=20. & (II) Vi kan lösa det t.ex. med substitutionsmetoden, men istället för att ersätta en bara variabel kan vi ersätta hela uttrycket x^2 + y^2 med 20 i ekvation (II). Vi sätter in detta och löser ut y. För enkelhetens skull behandlar vi ekvation (II) separat.
Nu har vi ett uttryck för y som kan sättas in i ekvation (I). Det ger oss koordinaten x.
Vi får två lösningar, x=- 4 och x=4. Men från figuren ser vi att C ligger i den andra kvadranten, dvs. på den negativa delen av x-axeln. Vi kan alltså bortse från den positiva lösningen. Vi sätter därför in x=- 4 i uttrycket för y för att bestämma y-koordinaten för C.
Punkten C finns alltså i koordinaterna (- 4, 2).
Den markerade sträckan visar det minsta avståndet mellan punkten A=(5,6) och den räta linjen y=3x+5. Vilka är koordinaterna till punkten B?
För att beräkna avstånd mellan två punkter använder vi avståndsformeln. Den ena punktens koordinater vet vi, A=(5,6). Men vilka koordinater har B? Vi vet att den ligger på linjen y=3x+5, så varje punkt på linjen kan skrivas som (x,3x+5). Vi sätter in detta uttryck och A i avståndsformeln.
Vi får alltså en funktion d som beskriver avståndet mellan (5,6) och linjen y=3x-1. Det är detta avstånd vi vill minimera. Det gör vi genom att bestämma det minsta värdet på det som står under rottecknet dvs. y=10x^2-16x+26. Eftersom x^2-termen i andragradsfunktionen är positiv har y ett minimivärde.
Vi minimerar funktionen genom att hitta symmetrilinjen. Vi sätter funktionen lika med 0 och börjar lösa ekvationen med pq-formeln.
Symmetrilinjen är den första termen så den är x_s=0.8. Avståndet är alltså kortast när x=0.8. Vi sätter in det i y=3x+5 för att bestämma y-koordinaten.
Punkten B har koordinaterna (0.8,7.4).
Vi kan använda oss av att den kortaste sträckan mellan A och linjen y=3x+5 kommer att vara den sträcka som bildar en rät vinkel med med linjen.
Alla andra sträckor man drar kan ses som hypotenusor i en rätvinklig triangel, där AB är en av kateterna. En katet i en rätvinklig triangel är alltid kortare än hypotenusan.
Vi vill därför hitta ekvationen för den linje som är vinkelrät mot y=3x+5 och som går genom (5,6). För två vinkelräta linjer gäller att produkten av deras lutningar är -1. För y=3x+5 är lutningen 3 så lutningen k för den vinkelräta linjen mellan A och B är k* 3=-1 ⇔ k=-1/3. Det betyder att linjens ekvation kommer bli på formen y=- 13x+m. Eftersom linjen går genom punkten (5,6) använder vi den för att bestämma m.
Linjen som går genom A och B är alltså y=-1/3x+23/3. Punkten B är skärningspunkten mellan den och y=3x+5. Vi hittar koordinaterna för den punkten genom att lösa ekvationssystemet y=3x+5 y=- 13x+ 233.
Vi löser det med t.ex. substitutionsmetoden.
Punkten B har alltså koordinaterna (0.8,7.4).