Logga in
| 11 sidor teori |
| 22 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En vinkel är en plan figur som bildas av två strålar som har samma startpunkt. Denna gemensamma punkt kallas för vinkelspetsen och strålarna är vinkelben.
Det finns olika sätt att beteckna en vinkel och ofta använder man symbolen ∧
framför namnet. Ett sätt att namnge en vinkel är att använda punkten som utgör vinkelspetsen. Ett annat sätt är att använda alla tre punkter som används för att beskriva vinkeln. I detta fall skrivs punkten som utgör vinkelspetsen alltid i mitten av namnet, men däremot används inte alltid symbolen ∧. Utöver dessa sätt så kan vinklar ibland namnges med gemena latinska och grekiska.
Notation | |
---|---|
Vinkelspets | ∧B |
Vinkelspets och en punkt på varje stråle | ∧ABC eller ∧CBA |
Vinkelspets och en punkt på varje stråle, utan ∧ | ABC eller CBA |
Grekiska bokstäver | T.ex. ∧α eller ∧β eller ∧θ |
Ibland används symbolen ∠
i stället för ∧ för att beteckna vinklar. Värdet av en vinkel är antalet grader mellan vinkelbenen. Det kan mätas med hjälp av en gradskiva.
En vinkel kan dela in ett plan i två delar.
insida.
utsida.
Bestäm storleken på vinkel x.
De två givna vinklarna bildar en rak vinkel.
△används för att skriva namnet på en triangel. Bredvid denna symbol skrivs triangelns tre hörn i vilken ordning som helst. Till exempel kan en triangel med hörn A, B och C skrivas som både △ABC och △BCA.
Trianglar kan delas in i kategorier baserat på antingen deras sidlängder eller deras vinklar.
I följande tabell finns alla olika typer av trianglar, indelade i olika grupper baserat på om de har att göra med triangelns vinklar eller sidlängder.
Typer av trianglar | |
---|---|
Vinklar | Sidlängder |
Spetsvinklig triangel | Likbent triangel |
Rätvinklig triangel | Liksidig triangel |
Trubbvinklig triangel |
Vad är vinkeln vid hörn C?
För rätvinkliga trianglar är hypotenusan i kvadrat lika med summan av kvadraterna på kateterna.
Denna sats är uppkallad efter den grekiska filosofen och matematikern Pythagoras, som levde på 500-talet f.Kr. Pythagoras anses vara en av de första matematikerna som använde irrationella tal i sina beräkningar. Dessutom studerade han perfekta kroppar, perfekta tal och polygontal, bland andra ämnen. Här är definitionen av perfekta tal tillsammans med några exempel.
Pythagoras tillskrivs också andra upptäckter och bidrag till astronomi och filosofi. Med allt detta, fundera över detta roliga faktum: Det finns inga böcker eller anteckningar skrivna av Pythagoras själv!
Bestäm den okända sidan i triangeln. Längderna är angivna i cm.
Använd Pythagoras sats.
Sätt in uttryck
Beräkna potens
Addera termer
Omarrangera ekvation
VL=HL
Beräkna rot
x>0
Geometri innehåller en hel del speciella tecken och symboler som är bra att känna till.
En triangel kan betecknas med symbolen △ följt av bokstäverna vid dess hörn. Triangeln nedan benämns alltså △ABC. En viss sida i en triangel kan anges med sidans start- och slutpunkt, t.ex. sidan mellan hörn A och B kallas AB.
För att namnge en vinkel används tecknet ∧ eller ibland ∠, följt av en bokstav. Exempelvis kan den röda vinkeln i triangeln betecknas ∧B.
Om en linje dras från ∧B mot sidan AC delas vinkel B i två mindre vinklar. Nu är det inte längre entydigt vad som är ∧B. Menar man den blå vinkeln som bildades i figuren nedan kallar man den ∧ABD: man utgår ifrån hörn A, följer vinkelbenet mot B och sedan till hörn D. På motsvarande sätt kan man kalla hela den röda vinkeln för ∧ABC och den gröna ∧DBC.
Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter. Finns det fler sidor som är lika stora markeras dessa med två streck, nästa med tre osv. Samma notation används för att markera vinklar som är lika stora. I figuren är den blå och gröna triangeln likbenta vilket innebär att två sidor och basvinklarna i respektive triangel är lika.
Cirkeln nedan har radien r. Beräkna vinkeln v.
Vi drar linjer från mittpunkten ut till hörnen. Längden på dem blir en cirkelradie eftersom de går från mittpunkten ut till cirkelns rand.
Det bildas två liksidiga trianglar. Det betyder att alla blå vinklar i figuren är 60^(∘). Vinkeln v består av två sådana.
Det betyder att v=60^(∘)+60^(∘)=120^(∘).
Vi börjar med att rita upp femhörningen. Eftersom den är regelbunden är alla sidor lika långa. Vi kallar denna sidlängd s. Om vi drar linjer från mittpunkten ut till hörnen bildas fem likadana likbenta trianglar. Avståndet från mittpunkten ut till hörnen kallar vi c.
Femhörningens höjd är x och kan beräknas genom att summera delsträckorna h t och c. Men vi börjar med att beräkna s. Totalt finns det 5 sidor så omkretsen är 5s. Detta ska vara lika med 200: 5s=200 ⇔ s=40. Femhörningens sidor är alltså 40cm långa. Den totala arean är 2 750cm^2 och eftersom alla trianglar är lika stora är var och en av dem en femtedel av detta, dvs. 27505=550cm^2. Nu kan vi använda areaformeln för en triangel för att bestämma h. Triangelns bas är s dvs. 40cm.
Nu har vi kommit en bit på vägen! I figuren kan vi bilda en rätvinklig triangel, där hypotenusan är c. Basen i den gröna triangeln är hälften av 40cm, dvs. 20cm. Anledningen är att de blå trianglarna är likbenta och då delar höjden, h, basen i två lika stora delar.
Eftersom triangeln är rätvinklig kan vi använda Pythagoras sats för att beräkna c som är hypotenusan. Höjden h beräknade vi tidigare till 27,5cm.
Femhörningens höjd får vi genom att lägga ihop h och c. Det blir h+c=27,5+34=61,5. Höjden är alltså ungefär 61,5cm.
Hur lång är rymddiagonalen i rummet nedan? Svara med en decimal.
Golvet har måtten 3 * 4.
Genom att sätta in dessa värden i Pythagoras sats kan golvets diagonal beräknas.
Golvets diagonal är alltså 5 meter. Denna sträcka är också bas i den triangel som har rummets rymddiagonal som hypotenusa. Samma triangels höjd är lika med rummets höjd, dvs. 2m.
Vi kan nu beräkna rymddiagonalen genom att använda Pythagoras sats igen.
Rummets rymddiagonal är alltså ca 5,4m.