Logga in
| 9 sidor teori |
| 16 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Om en parentes ska adderas till ett uttryck kan parentesen tas bort. Termerna innanför parentesen påverkas inte.
Alltså kan 3+(x−5) förenklas till 3+x−5.
Om en parentes ska subtraheras från ett uttryck ska termerna i parentesen byta tecken när parentesen tas bort.
Uttrycket 3−(x−5) förenklas till 3−x+5. Ett minustecken framför parentesen innebär alltså att termerna byter tecken när parentesen tas bort.
Ett plustecken framför parentesen låter innehållet vara som det är, medan ett minustecken kräver att alla tecken inuti parentesen vänds.
Ta bort parentes
Ta bort parentes & byt tecken
Omarrangera termer
Förenkla termer
Använd distributiva lagen.
Förenkla det givna algebraiska uttrycket genom att följa de regler som diskuterades i lektionen. Kom ihåg att multiplicera en variabel med sig själv resulterar i kvadraten av variabeln. Den kvadrerade variabeln kan skrivas som a2, b2, c2 eller x2.
Utvidgade distributiva lagen används när man multiplicerar ihop parenteser. Alla termer i ena parentesen multipliceras då med alla termer i den andra.
Förenkla det givna algebraiska uttrycket.
Förenkla uttrycket så långt som möjligt.
När vi multiplicerar in a2 i parentesen ska termen multipliceras med båda termer.
För att addera bråken behöver vi hitta en gemensam nämnare. Vi förlänger första bråket med 3 så att nämnaren blir 6 och kan därefter addera bråken.
Vi multiplicerar ab med de tre bråken inuti parentesen och förenklar uttrycket.
För att addera bråken behöver vi hitta en gemensam nämnare. Vi förlänger första bråket med 2 och det sista med b så att nämnaren blir 2b^2.
Multiplicera först in bråken i parenteserna och förenkla sedan.
Oftast vill man svara med bråk på sin enklaste form så vi förkortar dem.
Här finns det många parenteser. Vi börjar inifrån och tar bort parentesen runt x+3.
Nu tar vi bort de innersta parenteserna. Båda har minustecken framför så tecknen ändras för termerna innanför.
För att ställa upp ett uttryck för det totala inköpspriset måste vi veta hur många burkar av varje sort som köpts in samt vad de kostar per burk. Den enda informationen vi saknar är antalet 70 kr-burkar. Men eftersom vi vet att det köpts in 50 burkar totalt samt x st. 60 kr-burkar kan antalet 70 kr-burkar uttryckas (50-x)st. Vi multiplicerar inköpspriset för respektive spray-sort med antalet som köpts in för att ta reda på inköpspriset för varje sort. &Pris60kr-burkar: 60x 0.33em] &Pris70kr-burkar: 70(50-x) Nu summerar vi dessa uttryck samt förenklar genom att multiplicera in 70 i parentesen och förenkla termer.
Det totala inköpspriset kan alltså beskrivas av uttrycket 3500-10x.
Totala antalet papper på ett skottår får vi genom att multiplicera antalet dygn där produktionen är igång med antalet papper som produceras på 1 dygn. Antalet dygn med produktion får vi genom att subtrahera antalet produktionsfria dygn, y, från antalet dygn på ett skottår, dvs. 366: 366-y. Nu ställer vi upp ett uttryck för antalet papper som produceras på 1 dygn. Vi vet att företaget gör x gula papper per dygn. Dessutom vet vi att antalet blå papper är dubbelt så många som antalet gula, dvs. 2x, samt att antalet röda papper är hälften av antalet gula, alltså x2. Summan av dessa ger oss det totala antalet papper på 1 dygn: x+2x+x/2. Vi förenklar uttrycket innan vi går vidare.
Totala antalet producerade papper på 1 dygn kan alltså förenklat skrivas 7x2. Nu multiplicerar vi detta med antalet dygn där produktion är igång: 7x/2*(366-y). Till sist förenklar vi detta uttryck genom att multiplicera in 7x2 i parentesen.
Totala antalet papper som produceras på fabriken under ett skottår kan alltså beskrivas av uttrycket 1281x-7xy/2.