Logga in
| 5 sidor teori |
| 21 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
När man adderar och subtraherar rationella uttryck gäller samma regler som när man adderar och subtraherar bråk. Om de har samma nämnare kan täljarna adderas eller subtraheras direkt.
q(x)p(x)+q(x)h(x)=q(x)p(x)+h(x)
q(x)p(x)−q(x)h(x)=q(x)p(x)−h(x)
Förenkla x1−2xx+2.
De rationella uttrycken har olika nämnare, så vi måste först förlänga det första med 2.
Förläng x1 med 2
Subtrahera bråk
Ta bort parentes & byt tecken
Förenkla termer
Förkorta med x
Skriv minustecken framför bråk
Uttrycket blir alltså −21.
Även vid multiplikation och division gäller samma räkneregler som vid bråkräkning. Täljare multipliceras därför med täljare och nämnare med nämnare.
q(x)p(x)⋅g(x)h(x)=q(x)⋅g(x)p(x)⋅h(x)
De rationella uttrycken behöver inte ha gemensam nämnare för att kunna multipliceras ihop. Vill man dividera två rationella uttryck måste man först invertera kvoten i nämnaren och därefter multiplicera.
q(x)p(x)/g(x)h(x)=q(x)p(x)⋅h(x)g(x)
Förenkla xx2+4/3xx+1.
Multiplicera bråk
Förkorta med x
Multiplicera in 3
På grund av hur räknaren hanterar funktioner är det inte säkert att en funktion med osammanhängande graf verkligen kommer att se osammanhängande ut när grafen ritas. Man kan t.ex. rita den rationella funktionen y=x−21, som inte är definierad för x=2.
På räknaren ser det ut som att grafen hänger ihop i x=2. Jämför man med en korrekt utritad graf är skillnaden tydlig.
Skriv på samma bråkstreck.
Det ena uttrycket har nämnaren 7x och den andra 7. Om man förlänger det andra uttrycket med x får de samma nämnare, 7x. Sedan kan de läggas ihop.
Även här vill vi hitta en gemensam nämnare, men nu måste vi förlänga båda uttrycken. Vi ser att om vi förlänger dem med varandras nämnare får båda den gemensamma nämnaren 4x. Sedan kan vi addera dem.
Även här förlänger vi uttrycken med varandras nämnare för att hitta den gemensamma. Det betyder att vi förlänger det första med 7y och det andra med 3.
Förenkla.
För att rationella uttryck ska kunna adderas måste de ha samma nämnare. Och eftersom uttrycken i denna deluppgift har det så kan vi addera täljarna på en gång.
Här är nämnarna olika så vi måste förlänga uttrycken innan vi kan subtrahera dem. Vi multiplicerar därför nämnaren från ena uttrycket med både täljare och nämnare i andra uttrycket och tvärtom.
Precis som i föregående deluppgift måste vi förlänga uttrycken så de får samma nämnare innan vi kan subtrahera dem. Vi gör på samma sätt som tidigare, dvs. multiplicerar respektive nämnare med täljare och nämnare i det andra uttrycket.
Förenkla så långt som möjligt.
När man multiplicerar rationella uttryck multipliceras täljare och nämnare för sig.
När man dividerar ett rationellt uttryck med ett annat inverteras bråket i nämnaren och sedan multipliceras uttrycken.
Multiplicera och förenkla så långt det går.
Vi multiplicerar täljare och nämnare för sig och förkortar sedan.
Vi fortsätter på samma sätt och multiplicerar täljare och nämnare för sig.
Inga nyheter. Vi gör på samma sätt.
Multiplicera och förenkla så långt som möjligt.
När man multiplicerar rationella uttryck multipliceras täljare och nämnare för sig.
Vi gör på samma sätt och multiplicerar täljare och nämnare för sig.
Inget nytt. Vi gör på samma sätt.
För att dividera rationella uttryck måste vi invertera kvoten i nämnaren och multiplicera. Sedan förenklar vi.
Uttrycket förenklas till yx-4x2y.
För att dividera rationella uttryck måste vi invertera kvoten i nämnaren och multiplicera. Sedan förenklar vi.
Uttrycket förenklas till 3z^3+z^224+6z.
För att dividera rationella uttryck måste vi invertera kvoten i nämnaren och multiplicera. Sedan förenklar vi.
Uttrycket förenklas till 4-9x^25x+x^2.
Förenkla så långt som möjligt.
Vi inverterar det högra bråket och multiplicerar.
Vi har samma faktorer i både nämnare och täljare. Det spelar ingen roll vilken ordningen de står i så man kan byta plats på a och b i t.ex. nämnaren: ab/ba=ab/ab=1. Man kan alltså förenkla uttrycket till 1.
Vi skriver om uttrycken så att de står på samma nämnare. Det betyder att vi förlänger den första termen med 2 och den andra med 3.
Josh och Amita har adderat de två rationella uttrycken x−y2 och x+yx men fått olika svar.
Vi utför additionen av de rationella uttrycken för att se vad som gått fel för Josh eller Amita. För att kunna addera två rationella uttryck måste de ha gemensam nämnare. Vi förlänger därför ena uttrycket med nämnaren i det andra uttrycket och vice versa.
Redan här kan vi se att Josh inte har fått rätt svar eftersom han har ett plustecken i nämnaren. Han har sannolikt använt konjugatregeln,
(a+b)(a-b)=a^2-b^2,
felaktigt när han förenklat. Enligt uppgiftsformuleringen måste det innebära att Amita är den som har räknat rätt. Vi är alltså egentligen klara, men för säkerhets skull förenklar vi även täljaren.
Vi ser att resultat överensstämmer med Amitas svar, så hon har rätt.
Innan vi multiplicerar ihop de två rationella uttrycken kan vi försöka förenkla dem var för sig. Om vi tittar på uttrycken ser vi att termerna i täljare och nämnare är lika, fast termerna har bytt tecken. Genom att bryta ut ett minustecken ur täljarna eller nämnarna eftersom vi då kommer kunna förkorta bort stora delar av uttrycken.
Produkten av de rationella uttrycken blev 1.
Vi hade också kunnat börja med att multiplicera de rationella uttrycken och förkorta sedan. Det blir lite fler multiplikationer att utföra, men det är ett lika korrekt sätt att lösa uppgiften på.