Logga in
| | 9 sidor teori |
| | 24 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
När vi arbetar med geometri är det viktigt att förstå skillnaderna mellan linje, stråle och sträcka. Dessa begrepp kan ibland vara förvirrande, men med rätt förklaring blir det tydligare.
En linje är en oändlig bana som kan vara rak eller krökt. Den kan dras ut i båda riktningarna hur långt som helst utan någon begränsning. Det betyder att linjen inte har någon början eller slut. Du kan tänka dig en linje som en bana som fortsätter i all oändlighet.
Två eller flera linjer som aldrig korsar varandra, oavsett hur långt de dras ut, kallas för parallella linjer. Det viktigaste kännetecknet för parallella linjer är att avståndet mellan dem alltid är detsamma.
En stråle är en del av en rak linje som har en begränsning i ena änden. Det betyder att strålen har en tydlig startpunkt men fortsätter i all oändlighet i den andra riktningen.
En sträcka är en del av en rak linje som har begränsningar i båda ändarna. Det innebär att sträckan har både en början och ett slut. Eftersom sträckan har en tydlig längd kan den mätas.
Freja och Tobias diskuterar defenitionen av en sträcka. Freja argumenterar att en sträcka är en del av en linje som begränsas av en början och ett slut, den går att mäta. Tobias argumenterar att en sträcka sträcker ut sig oändligt åt båda hållen, så man kan inte mäta den.
Vem har rätt? Motivera ditt svar.
Freja har rätt. En sträcka har alltid en start- och en slutpunkt, vilket gör att en sträcka alltid går att mäta.
Avgör om Frejas definition är korrekt. Vilka är egenskaperna hos en sträcka?
Tobias har fel. En sträcka har start- och slutpunkt och kan inte vara oändlig. Han har nog blandat ihop sträcka med linje, som sträcker sig oändligt åt båda håll.
Avgör om Tobias definition är korrekt. Vad är skillnaden mellan en linje och en sträcka?
Svar: Frejas förklaring är korrekt!
När vi mäter längd, använder vi olika enheter som mil, kilometer, meter, decimeter, centimeter och millimeter. Här är några viktiga omvandlingar.
r & 1 mil = & 10 km = & 10 000 m & & 1 km = & 1 000 m [1em] 1 m = & 10 dm = & 100 cm = &1 000 mm & 1 dm = & 10 cm = &100 mm & & 1 cm = & 10 mm
Längd mäts med enheter som centimeter, decimeter, meter och kilometer. Mät den visade sträckan i centimeter och omvandla till den angivna enheten.
När vi arbetar med ritningar, kartor och modeller, stöter vi ofta på begreppet skala. Skala visar oss proportionerna mellan storleken på en bild eller en modell och den verkliga storleken. Det uttrycks ofta som ett förhållande mellan två tal, till exempel
1:1, 1:2 eller 2:1.
En bild eller en modell som har samma storlek som verkligheten, sägs vara i naturlig storlek, det vill säga i skala 1:1. Det betyder att 1 centimeter på bilden motsvarar 1 centimeter i verkligheten.
Om vi vill minska storleken på en bild eller en modell, kan vi använda en skala som 1:2. Detta är ett exempel på förminskning. Det betyder att 1 centimeter på bilden motsvarar 2 centimeter i verkligheten. Till exempel, om en byggnad är 4 meter hög i verkligheten, kan den visas som 2 meter hög på en bild i skala 1:2.
Å andra sidan, om vi vill öka storleken på en bild eller en modell, kan vi använda en skala som 2:1. Detta är ett exempel på förstoring. Det betyder att 1 centimeter på bilden motsvarar 0,5 centimeter i verkligheten. Till exempel, om en detalj är 1 millimeter stor i verkligheten, kan den visas som 2 millimeter stor på en bild i skala 2:1.
När vi tolkar en skala, är det viktigt att veta vilket tal som står först.
Om det minsta talet står först, är bilden eller modellen en förminskning av verkligheten.
Om det största talet står först, är bilden eller modellen en förstoring av verkligheten.
En figur är en skalenlig kopia av originalet om den förstoras eller förminskas med bibehållna proportioner. Titta på originalbilden av trollsländan och de tre kopiorna nedan.
Vilken eller vilka av bilderna I, II och III är skalade kopior av originalet?
Original:
Kroppslängd = 12 enheter
Vingspann = 18 enheter
Börja med att bestämma två olika längder i originalbilden, till exempel kroppslängden och vingspannet.
Bild I
Kroppslängd: 4enheter
Vingspann: 6enheter
Bestäm motsvarande mått i bild I.
Kroppslängdernas förhållande: 4/12 = 1/3
Vingspännens förhållande: 6/18 = 1/3
Bild I är en skalenlig kopia.
Du ser att båda förhållandena blir 1/3. Eftersom de är lika är Bild I en skalenlig kopia.
Bild II
Kroppslängd: 6enheter
Vingspann: 9enheter
Bestäm motsvarande mått i bild II.
Kroppslängdernas förhållande: 6/12 = 1/2
Vingspännens förhållande: 9/18 = 1/2
Bild II är en skalenlig kopia.
Här får du 1/2 för båda måtten.
Bild III
Kroppslängd: 4enheter
Vingspann: 8enheter
Bestäm motsvarande mått i bild III.
Kroppslängdernas förhållande: 4/12 = 1/3
Vingspännens förhållande: 8/18 = 4/9
Bild III är inte en skalenlig kopia.
Här blir förhållandet 1/3 för kroppslängden och cirka 4/9 för vingspannet. Eftersom 1/3 ≠ 4/9 är bild III inte en skalenlig kopia.
Svar: Bild I och Bild II är skalenliga kopior.
Skala: 1: 20 miljoner
Jordens diameter i modellen: 65cm
Skriv ner skalan och måttet i modellen.
65cm * 20 000 000 =
Du multiplicerar modellens diameter med 20 miljoner eftersom 1cm i modellen motsvarar 20 miljoner cm i verkligheten.
= 1 300 000 000 cm = 13 000 km
Du omvandlar från cm till km genom att dela först med 100 (till meter) och sedan med 1 000 (till kilometer).
Svar: Jordens diameter är 13 000km.
Skala: 1: 20 miljoner
Avståndet mellan modellen av Pluto och Globen: 300km
Här skriver du ner skalan och modellavståndet.
300km * 20 000 000 =
Du multiplicerar modellavståndet med 20 miljoner eftersom 1km i modellen motsvarar 20 miljoner km i verkligheten.
= 6 000 000 000km =
= 6 miljarder km
1 000 000 000 är en miljard. Du känner igen att 1 000 000 000 = 1 miljard, därför är 6 miljarder km korrekt.
Svar: Avståndet från Pluto till solen är 6 miljarder kilometer.
Hur högt skulle tornet vara i modellen om skalan ändrades till 1:500?
Skala: 1:400
Modellens höjd: 26,5cm
Börja med att skriva ner det du vet: skalan och modellens höjd.
26,5cm * 400 = 10 600 cm
I skala 1:400 motsvarar 1cm på modellen 400cm i verkligheten. Därför multiplicerar du modellens höjd med 400.
10 600 cm/500 = 21,2 cm
I skala 1:500 är 1cm i modellen 500cm i verkligheten. För att få den nya modellhöjden dividerar du den verkliga höjden med 500.
Svar: Tornet är 21,2cm högt i modellen om skalan är 1 : 500.
Vilken av följande alternativ är en stråle?
<row> <cell left="true" role="sol"> Alternativ B visar en bild med en ändpunkt och en rät linje som sträcker sig oändligt i en riktning. </cell> <cell right="true" role="exp"> En stråle är en rät linje som börjar vid en punkt och sträcker sig oändligt långt i en riktning. </cell> </row>
<row> <cell role="sol"> Svar: B </cell> </row>
Vilket eller vilka av följande par av linjer är parallella?
<row> <cell left="true" role="sol"> Alternativ II och III är inte parallella linjer eftersom de skär varandra. </cell> <cell right="true" role="exp"> Två linjer är parallella om de aldrig möts och alltid har samma avstånd mellan sig. Därför kan du utesluta alternativ III, eftersom linjerna korsar varandra. Du kan också utesluta alternativ II, eftersom linjerna skulle korsa varandra om du förlänger dem.
</cell> </row> <row> <cell left="true" role="sol"> Linjerna i alternativen I och IV är parallella eftersom de aldrig skär varandra. </cell> <cell right="true" role="exp"> Oavsett hur långt du förlänger linjerna i alternativen I och IV, kommer de aldrig att mötas. Avståndet mellan dem är alltid detsamma.
</cell> </row>
<row> <cell role="sol"> Svar: I och IV </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
0,3 km = 300m
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Prefixet kilo (k) betyder tusen.
0,3 km = 0,3 * 1 000 m = 300 m
</cell>
</row>
<row> <cell role="sol"> Svar: 300m </cell> </row>
Den givna sträckan är i kilometer, så vi börjar från kilo-steget. Steget vi vill gå till är steget för grundenheten, eftersom meter är grundenheten. För att komma dit måste vi gå ner tre steg.
Med andra ord måste vi multiplicera den givna längden med 10 tre gånger. Låt oss göra det! 0,3 * 10 * 10 * 10 = 300 Alltså är 0,3km lika med 300m.
<row>
<cell left="true" role="sol">
250 mm = 0,25m
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Prefixet milli (m) betyder tusendel.
250 mm = 250 * 1/1 000 m = 0,25 m
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 0,25 m = 2,5dm </cell> <cell right="true" role="exp"> 1m = 10 dm. Alltså är 0,25 m = 2,5 dm. </cell> </row>
<row> <cell role="sol"> Svar: 2,5dm </cell> </row>
Låt oss ta en titt på ett diagram som visar förhållandet mellan prefix. Den givna längden är i millimeter, så vi börjar från milli-steget. Steget vi vill gå till är deci-steget. För att komma dit måste vi gå upp två steg.
Med andra ord måste vi dela den givna längden med 10 två gånger. Vi tar och gör det! (250 / 10) / 10 = 2,5 Alltså är 250mm lika med 2,5dm.
Hitta det verkliga avståndet mellan städerna.
<row>
<cell left="true" role="sol">
Avstånd på kartan: 7 cm
Skala 1:1 000 000
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Börja med att skriva ner det du vet.
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 1 000 000 * 7 cm = 7 000 000 cm = </cell> <cell right="true" role="exp"> Eftersom kartan är en förminskning måste du multiplicera den uppmätta sträckan med 1 000 000 för att få fram det verkliga avståndet. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> = 70 000 m = </cell> <cell right="true" role="exp"> Eftersom 100 cm = 1 m, följer att 7 000 000 cm = 70 000m. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> = 70km </cell> <cell right="true" role="exp"> 1 000 m = 1 km, alltså är 70 000 m = 70km. </cell> </row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Avståndet mellan städerna är 70km. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
Avstånd på kartan: 20 cm
Skala 1cm : 20km
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Börja med att skriva ner det du vet.
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 20 cm * 20 km/1cm= 20 * 20km = 400km </cell> <cell right="true" role="exp"> Skalan visar att 1cm på kartan motsvarar 20km i verkligheten. </cell> </row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Avståndet mellan städerna är 400km. </cell> </row>
I staden Lillköping finns det ett sjukhus och ett slott som ligger 8km ifrån varandra. På en karta är avståndet mellan de två byggnaderna 16cm. Det finns också ett stort hus i staden.
<row> <cell left="true" role="sol"> Avstånd på kartan:
Avstånd i verkligheten:
</cell> <cell right="true" role="exp"> Börja med att skriva ner det du vet. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 16cm/8 km = x/3,5km </cell> <cell right="true" role="exp"> Låt x vara avståndet mellan slottet och huset på kartan. Eftersom en karta är en skalad bild av verkligheten, så är kvoten mellan vilken längd som helst på kartan och det verkliga avståndet alltid densamma. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 16cm * 3,5km/8 km = x </cell> <cell right="true" role="exp"> Du kan använda balansmetoden för att lösa ekvationen. Börja med att multiplicera båda sidor med 3,5cm för att bli av med nämnaren. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 2 * 3,5 cm = x </cell> <cell right="true" role="exp"> 16 cm * 3,5 km/8 km = 16 * 3,5 cm/8 = 2 * 3,5cm </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> x = 7 cm </cell> <cell right="true" role="exp"> 2 * 3,5cm = 7 cm </cell> </row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Avståndet mellan slottet och huset på kartan är 7 cm. </cell> </row>
På en djurpark finns det en gruppapor som är kända för sin förmåga att hoppa och klättra. Rekordet i längdhopp för aporna är 650 cm och i höjdhopp 2,5 meter.
<row>
<cell left="true" role="sol">
Längdhoppsrekord: 650cm
Höjdhoppsrekord: 2,5 m
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Börja med att skriva ner det du vet.
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 2,5 m = 250 cm </cell> <cell right="true" role="exp"> Du kan omvandla höjdhoppsrekordet till centimeter. Eftersom 1m = 100cm, blir 2,5m = 250 cm. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 650 cm > 250 cm </cell> <cell right="true" role="exp"> Jämför rekorden. </cell> </row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Rekordet i längdhopp är längst. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
650cm - 250 cm = 400 cm
</cell>
<cell right="true" role="exp">
För att hitta skillnaden mellan rekorden subtraherar du det kortare rekordet från det längre.
</cell>
</row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Skillnaden mellan rekorden är 400cm. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
1/5 km= 1/5 * 1 000 m=200m
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Prefixet kilo (k) betyder tusen.
1 km= 1 000m
</cell>
</row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Eleven har rätt. </cell> </row>
Fyra olika föremål är avbildade i olika skalor: en nyckelpiga, ett spelkort, en brandbil och en tändsticka.
<row> <cell left="true" role="sol"> Tändsticksmodellen → 2:1 </cell> <cell right="true" role="exp"> En tändsticka är vanligtvis ungefär 5 cm lång. Tändstickan ser ut att vara dubbelt så stor som i verkligheten, så skalan kan vara 2:1. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Nyckelpigamodellen → 1:1 </cell> <cell right="true" role="exp"> En riktig nyckelpiga är ungefär 1 cm stor. Nyckelpigan ser ut att vara lika stor som i verkligheten, så skalan kan vara 1:1. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Spelkortsmodellen → 1:2 </cell> <cell right="true" role="exp"> Ett spelkort är vanligtvis ungefär 10cm * 7cm stort. Spelkortsmodellen ser ut att vara hälften så stor som ett vanligt spelkort, så skalan kan vara 1:2. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Brandbilsmodellen → 1:200 </cell> <cell right="true" role="exp"> En brandbil är vanligtvis ungefär 10 meter lång. Brandbilen ser ut att vara mycket mindre än i verkligheten, så skalan kan vara 1:200. </cell> </row>
<row>
<cell role="sol">
Svar:
Tändsticksmodellen → 2:1
Nyckelpigamodellen → 1:1
Spelkortsmodellen → 1:2
Brandbilsmodellen → 1:200
</cell>
</row>