7
Årskurs 7 Visa detaljer
2. Längd och skala Åk 7
Fortsätt till nästa lektion
Lektion
Uppgifter
Tester
Kapitel 3
2. 

Längd och skala Åk 7

Denna lektion kommer lära dig teorin för att helt förstå ämnet, och det finns både uppgifter och självtester för att kontrollera din förståelse.
Begrepp Modellering Problemlösning Procedur Resonemang och Kommunikation Metod Resonemang Kommunikation
Inställningar & verktyg för lektion
9 sidor teori
24 Uppgifter - Nivå 1 - 3
Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet.
Längd och skala Åk 7
Sida av 9
I den här lektionen går vi igenom följande ord och begrepp:
  • Linje
  • Parallella linjer
  • Stråle
  • Sträcka
  • Skala
  • Enheter för längd

Förkunskaper

Teori

Linje, stråle, sträcka

När vi arbetar med geometri är det viktigt att förstå skillnaderna mellan linje, stråle och sträcka. Dessa begrepp kan ibland vara förvirrande, men med rätt förklaring blir det tydligare.

Linje

En linje är en oändlig bana som kan vara rak eller krökt. Den kan dras ut i båda riktningarna hur långt som helst utan någon begränsning. Det betyder att linjen inte har någon början eller slut. Du kan tänka dig en linje som en bana som fortsätter i all oändlighet.

Parallella linjer

Två eller flera linjer som aldrig korsar varandra, oavsett hur långt de dras ut, kallas för parallella linjer. Det viktigaste kännetecknet för parallella linjer är att avståndet mellan dem alltid är detsamma.

Stråle

En stråle är en del av en rak linje som har en begränsning i ena änden. Det betyder att strålen har en tydlig startpunkt men fortsätter i all oändlighet i den andra riktningen.

Sträcka

En sträcka är en del av en rak linje som har begränsningar i båda ändarna. Det innebär att sträckan har både en början och ett slut. Eftersom sträckan har en tydlig längd kan den mätas.

Exempel

Analys av två elevers definitioner av en sträcka

Freja och Tobias diskuterar defenitionen av en sträcka. Freja argumenterar att en sträcka är en del av en linje som begränsas av en början och ett slut, den går att mäta. Tobias argumenterar att en sträcka sträcker ut sig oändligt åt båda hållen, så man kan inte mäta den.

Fil:Längd och skala Åk 7 slide 0201.webp
Fil:Längd och skala Åk 7 slide 0201.webp

Vem har rätt? Motivera ditt svar.

Freja har rätt. En sträcka har alltid en start- och en slutpunkt, vilket gör att en sträcka alltid går att mäta.

Avgör om Frejas definition är korrekt. Vilka är egenskaperna hos en sträcka?

Tobias har fel. En sträcka har start- och slutpunkt och kan inte vara oändlig. Han har nog blandat ihop sträcka med linje, som sträcker sig oändligt åt båda håll.

Avgör om Tobias definition är korrekt. Vad är skillnaden mellan en linje och en sträcka?

Svar: Frejas förklaring är korrekt!

Teori

Enheter för längd

När vi mäter längd, använder vi olika enheter som mil, kilometer, meter, decimeter, centimeter och millimeter. Här är några viktiga omvandlingar.

r & 1 mil = & 10 km = & 10 000 m & & 1 km = & 1 000 m [1em] 1 m = & 10 dm = & 100 cm = &1 000 mm & 1 dm = & 10 cm = &100 mm & & 1 cm = & 10 mm

Övning

Mätning av längden på en sträcka

Längd mäts med enheter som centimeter, decimeter, meter och kilometer. Mät den visade sträckan i centimeter och omvandla till den angivna enheten.

Mäta saker
Teori

Skala

När vi arbetar med ritningar, kartor och modeller, stöter vi ofta på begreppet skala. Skala visar oss proportionerna mellan storleken på en bild eller en modell och den verkliga storleken. Det uttrycks ofta som ett förhållande mellan två tal, till exempel


1:1, 1:2 eller 2:1.


En bild eller en modell som har samma storlek som verkligheten, sägs vara i naturlig storlek, det vill säga i skala 1:1. Det betyder att 1 centimeter på bilden motsvarar 1 centimeter i verkligheten.

Om vi vill minska storleken på en bild eller en modell, kan vi använda en skala som 1:2. Detta är ett exempel på förminskning. Det betyder att 1 centimeter på bilden motsvarar 2 centimeter i verkligheten. Till exempel, om en byggnad är 4 meter hög i verkligheten, kan den visas som 2 meter hög på en bild i skala 1:2.

Å andra sidan, om vi vill öka storleken på en bild eller en modell, kan vi använda en skala som 2:1. Detta är ett exempel på förstoring. Det betyder att 1 centimeter på bilden motsvarar 0,5 centimeter i verkligheten. Till exempel, om en detalj är 1 millimeter stor i verkligheten, kan den visas som 2 millimeter stor på en bild i skala 2:1.

När vi tolkar en skala, är det viktigt att veta vilket tal som står först.


Om det minsta talet står först, är bilden eller modellen en förminskning av verkligheten.

Om det största talet står först, är bilden eller modellen en förstoring av verkligheten.

Exempel

Är det en skalad kopia?

En figur är en skalenlig kopia av originalet om den förstoras eller förminskas med bibehållna proportioner. Titta på originalbilden av trollsländan och de tre kopiorna nedan.

Vilken eller vilka av bilderna I, II och III är skalade kopior av originalet?

Original:
Kroppslängd = 12 enheter
Vingspann = 18 enheter

Börja med att bestämma två olika längder i originalbilden, till exempel kroppslängden och vingspannet.

Bild I
Kroppslängd: 4enheter
Vingspann: 6enheter

Bestäm motsvarande mått i bild I.

Kroppslängdernas förhållande: 4/12 = 1/3
Vingspännens förhållande: 6/18 = 1/3
Bild I är en skalenlig kopia.

Du ser att båda förhållandena blir 1/3. Eftersom de är lika är Bild I en skalenlig kopia.

Bild II
Kroppslängd: 6enheter
Vingspann: 9enheter

Bestäm motsvarande mått i bild II.

Kroppslängdernas förhållande: 6/12 = 1/2
Vingspännens förhållande: 9/18 = 1/2
Bild II är en skalenlig kopia.

Här får du 1/2 för båda måtten.

Bild III
Kroppslängd: 4enheter
Vingspann: 8enheter

Bestäm motsvarande mått i bild III.

Kroppslängdernas förhållande: 4/12 = 1/3
Vingspännens förhållande: 8/18 = 4/9
Bild III är inte en skalenlig kopia.

Här blir förhållandet 1/3 för kroppslängden och cirka 4/9 för vingspannet. Eftersom 1/3 ≠ 4/9 är bild III inte en skalenlig kopia.

Svar: Bild I och Bild II är skalenliga kopior.

Exempel

Använda skalan för att hitta de verkliga avstånden

I Sverige Solar System representerar Globe Arena Solen. Dimensionerna på de andra planeterna i denna modell kan hittas med hjälp av följande applet.
Svenska solsystemet
Skalan som används för denna modell är 1:20 miljoner.
a Vad är jordens verkliga diameter? Ge svaret i kilometer.

Skala: 1: 20 miljoner
Jordens diameter i modellen: 65cm

Skriv ner skalan och måttet i modellen.

65cm * 20 000 000 =

Du multiplicerar modellens diameter med 20 miljoner eftersom 1cm i modellen motsvarar 20 miljoner cm i verkligheten.

= 1 300 000 000 cm = 13 000 km

Du omvandlar från cm till km genom att dela först med 100 (till meter) och sedan med 1 000 (till kilometer).

Svar: Jordens diameter är 13 000km.

b Vad är det verkliga avståndet från Pluto till solen? Svara i miljarder kilometer.

Skala: 1: 20 miljoner
Avståndet mellan modellen av Pluto och Globen: 300km

Här skriver du ner skalan och modellavståndet.

300km * 20 000 000 =

Du multiplicerar modellavståndet med 20 miljoner eftersom 1km i modellen motsvarar 20 miljoner km i verkligheten.

= 6 000 000 000km =

= 6 miljarder km

1 000 000 000 är en miljard. Du känner igen att 1 000 000 000 = 1 miljard, därför är 6 miljarder km korrekt.

Svar: Avståndet från Pluto till solen är 6 miljarder kilometer.

Exempel

Ändrad skala

Stockholms stadshus är en byggnad med ett storslaget torn. En 3D-modell av Stockholms stadshus skapas i en 1:400 skala. Modellen är 26,5 centimeter hög som visas i följande diagram.
3D-modell av Stockholms Stadshus med en höjd på 26,5 cm

Hur högt skulle tornet vara i modellen om skalan ändrades till 1:500?

Skala: 1:400
Modellens höjd: 26,5cm

Börja med att skriva ner det du vet: skalan och modellens höjd.

26,5cm * 400 = 10 600 cm

I skala 1:400 motsvarar 1cm på modellen 400cm i verkligheten. Därför multiplicerar du modellens höjd med 400.

10 600 cm/500 = 21,2 cm

I skala 1:500 är 1cm i modellen 500cm i verkligheten. För att få den nya modellhöjden dividerar du den verkliga höjden med 500.

Svar: Tornet är 21,2cm högt i modellen om skalan är 1 : 500.

Längd och skala Åk 7
Uppgifter
Redigera lektion
>
2
e
7
8
9
×
÷1
=
=
4
5
6
+
<
log
ln
log
1
2
3
()
sin
cos
tan
0
.
π
x
y