Logga in
Innehållet handlar om lägesmått, en central del av statistik. Den förklarar tre viktiga lägesmått: medelvärde, median och typvärde. Medelvärdet beräknas genom att addera alla värden och sedan dela summan med antalet värden. Medianen är mittenvärdet av datamängden och typvärdet är det vanligaste värdet i en datamängd. Sidan ger exempel på hur man kan använda dessa lägesmått i olika situationer, som att beräkna medellängden av en grupp elever eller att bestämma det vanligaste betyget i en klass. Sidan betonar vikten av att välja rätt lägesmått baserat på datamängden och syftet med analysen.
Visa mindre Visa mer expand_more| | 10 sidor teori |
| | 28 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Videolektion
Minispelare aktiv
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Medelvärdet, eller genomsnittet, är ett av de vanligaste lägesmåtten för en numerisk datamängd. Det beräknas genom att man lägger ihop alla värden och sedan dividerar med hur många värden det finns.
Medelvärde=Summan av värden/Antal värden
Följande program beräknar medelvärdet för en datamängd som visas på en tallinje. Du kan flytta punkterna för att ändra värdena i datamängden.
Medianen är ett lägesmått som visar det mittersta värdet i en numerisk datamängd, när värdena är sorterade i storleksordning. Om datamängden har ett udda antal värden, är medianen det värde som står i mitten.
Men om datamängden har ett jämnt antal värden, är medianen medelvärdet av de två mittersta värdena.
Man kan bestämma olika lägesmått för en datamängd med hjälp av räknare.
Edit. Därefter skriver man in samtliga värden i en av listorna, t.ex. lista L1. Det spelar ingen roll i vilken ordning värdena skrivs in.
1-Var Statsoch trycker på ENTER två gånger. Om man matat in värdena i någon annan lista än L1 väljer man den genom att trycka på 2ND och sedan siffran på listan (t.ex. 2ND + 3).
Displayen visar då en mängd olika symboler. Den översta symbolen (x med streck ovanför) är medelvärdet, vilket här är 91,3.
För att hitta medianen måste man trycka nedåt till alternativet Med. Där kan man läsa av medianen, som i just detta fall är 12,4.
Typvärdet är ett lägesmått som visar vilket eller vilka värden som är vanligast i en datamängd. Typvärde kan användas för både numerisk och kategorisk data.
Bestäm medelvärdet för följande datamängd.
9, 5, 7, 2, 5, 4, 9, 8, 9, 1
Bestäm medianen för följande datamängd.
9, 5, 7, 2, 5, 4, 9, 8, 9, 1
Bestäm typvärdet för följande datamängd.
9, 5, 7, 2, 5, 4, 9, 8, 9, 1
Medelvärdet, det definieras som summan av alla datavärden i en mängd dividerat med antalet värden i mängden.
Medianen är ett lägesmått som ligger i mitten av en numerisk datamängd när datamängden är skriven i numerisk ordning.
Typvärdet är ett centralmått som visar det vanligaste värdet eller värdena i en datamängd.
För att beräkna medelvärdet adderar vi först alla värden och delar sedan med antalet värden, vilket i det här fallet är 10.
Addera termerna
Beräkna kvot
Medelvärdet är 5,9.
För att bestämma medianen måste vi först skriva värdena i storleksordning:
1, 2, 4, 5, 5, 7, 8, 9, 9, 9. Medianen är mittenvärdet av datamängden men eftersom det finns ett jämnt antal tal finns det inget enskilt mittental. Medianen blir istället medelvärdet av de två mittersta talen, dvs. 5 och 7: Median = 5 + 7/2 = 6. Medianen är 6.
Typvärdet är det värde som är vanligast i datamängden. I det här fallet är det 9, som förekommer tre gånger.
En lärare ska ställa några frågor till sin lågstadieklass. Vilket eller vilka lägesmått är lämpligast för att presentera resultatet?
Vilken är din favoritfärg?
Hur långt har du till skolan?
Hur gammal är du?
Typvärdet
Se lösning.
Se lösning.
Kom ihåg definitionen av medelvärde, median och typvärde.
Kom ihåg definitionen av medelvärde, median och typvärde.
Kom ihåg definitionen av medelvärde, median och typvärde.
Eftersom svaren inte är tal går det inte att beräkna något medelvärde eller median. Det enda lägesmått man kan ange är typvärdet.
Det är inte säkert att typvärdet kommer att säga något, eftersom alla sannolikt kommer ange lite olika svar. Medelvärdet är förmodligen lämpligast, om inte någon har en ovanligt lång eller kort resa till skolan. I så fall kan median vara ett bättre lägesmått.
Förmodligen kommer de flesta vara födda samma år, så två åldrar kommer vara vanligast. Ett medelvärde kan då vara lämpligt eftersom det hamnar någonstans mellan dessa. Om läraren, som är mycket äldre än eleverna, skulle ingå som observation förskjuter det dock medelvärdet uppåt, och då passar median eller typvärde bättre.
På ett företag frågade man de anställda hur många gånger i veckan de tränar. Resultatet är sammanställt i en frekvenstabell.
| Träningsdagar | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Frekvens | 5 | 19 | 27 | 22 | 15 | 4 | 4 | 1 |
Bestäm typvärdet för frekvenstabellen.
Bestäm medelvärdet för frekvenstabellen.
Bestäm medianen för frekvenstabellen.
Leta efter det värde som förekommer flest gånger — det med högst frekvens.
Lägg ihop alla frekvenser för att få det totala antalet observationer. Multiplicera sedan varje värde med dess frekvens, summera resultaten och dela med det totala antalet.
Använd frekvenserna för att räkna igenom värdena i storleksordning tills du når mittpositionen. Värdet där detta sker är medianen.
Typvärdet är det vanligaste värdet, så det är bara att avläsa vilket svarsalternativ som har högst frekvens. I det här fallet har flest personer svarat att de tränar 2 dagar i veckan, vilket då är typvärdet.
För att beräkna medelvärdet ska vi summera det totala antalet träningsdagar och sedan dela med antal anställda. Vi vet till exempel att 27 personer tränar 2 dagar i veckan, vilket ger 2 * 27 dagar, så vi kan beräkna det totala antalet träningsdagar genom att multiplicera träningsdagar med motsvarande frekvens och summera.
5 * 0 &+ 19 * 1 + 27 * 2 + 22 * 3 + 15 * 4 &+ 4 * 5 + 4 * 6 + 1 * 7 = 250. Antal anställda är summan av frekvenserna: 5 + 19 + 27 + 22 +15 + 4 + 4 + 1 = 97. Det finns alltså 97 anställda på företaget. Nu delar vi det totala antalet träningsdagar med antalet anställda för att få genomsnittet: x = 250/97 ≈ 2,6 dagar/pers.
För att hitta medianen brukar man skriva värdena i storleksordning och läsa av det som står i mitten. Nu finns det väldigt många värden så istället för att skriva ut alla, räknar vi vilket värde i ordningen som står i mitten. Om värdena skrivs i ordning får man först 5 nollor, följt av 19 ettor, 27 tvåor osv.
0, 0, 0, 0, 0, 1, 1, 1, 1,... Det finns ett udda antal värden (97), så det finns ett mittenvärde. Det betyder att 96 värden ligger kring medianen. Eftersom medianen är i mitten finns det lika många tal på varje sida, dvs. 962=48 stycken. Medianen är då tal nummer 49. De fem första talen är nollor och följda av 19 ettor så att man kommer upp till nummer 24. Tvåorna lägger på ytterligare 27 tal, upp till och med 51.
| Värde | ... | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 3 | ... |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nummer | ... | 47 | 48 | 49 | 50 | 51 | 52 | ... |
Det 49:e talet är 2 så medianen är 2 träningsdagar.
På en nattklubb med 13 personer är medelåldern 30 år. Om åldersgränsen är 18 år, hur många fler personer måste minst komma in på nattklubben för att medelåldern ska bli under 25 år?
Vi börjar med att beräkna den sammanlagda åldern på nattklubben innan någon mer går in.
Den sammanlagda åldern är alltså 390 år. För att sänka medelåldern så mycket som möjligt ska personerna som går in vara så unga som möjligt. Åldersgränsen på klubben är 18 år, så de yngsta som får gå in är 18 år. Vi kallar antalet personer som går in för x. Då ökar totalåldern med 18x, så den nya sammanlagda åldern blir 390 + 18x. När nya personer går in ökar även antalet personer med x, så nu finns det 13+x personer i rummet. Den nya medelåldern beskrivs därför av Sammanlagd ålder/Antal personer=390+18x/13+x, och vi vill att denna ska vara lägre än 25. Det ger oss en olikhet som vi kan lösa ut x ur. Vi börjar med att multiplicera med (13+x) på båda sidor. Eftersom x är positivt är också 13+x positivt så vi behöver inte vända på olikhetstecknet.
x måste alltså vara större än ≈ 9,3, men eftersom x är ett antal personer måste det vara ett heltal, och det minsta heltalet som är större än 9,3 är 10. Det måste alltså gå in minst 10 personer för att medelåldern ska bli lägre än 25 år.
Du har de olika heltalen 3, 8, 1, 5, 10, x och y. Du vet att 6 < x < y. Vad kan medianen vara?
Vi börjar med att sortera de givna värdena i storleksordning.
Alla tal måste vara heltal, och de måste vara olika. Villkoret att 6 < x < y innebär därför att x måste vara minst 7, och att y alltid måste vara minst 1 högre än x, annars blir de samma tal. För att bestämma medianen går vi igenom alla möjliga fall.
Om x=7 hamnar det mellan 5 och 8. Vi vet också att y minst måste vara ett större än x, men i det här fallet kan y inte vara 8 eftersom det redan finns en åtta och alla tal måste vara olika. Därför blir y=9 och hamnar mellan 8 och 10.
Eftersom x hamnar i mitten blir medianen alltså 7. Men y kan också vara ett heltal större än 9, dock inte 10 eftersom det redan finns. Alltså blir y då 11 eller större och hamnar då längst till höger i listan. Medianen kommer dock att bli densamma.
Om vi ökar x till nästa möjliga värde hamnar vi på 9, eftersom 8 redan finns. Det andra talet, y, förskjuts då till att vara minst 11.
Här hamnar istället 8 i mitten och blir median.
Sista fallet får vi om både x och y hamnar sist i listan, dvs. om x är 11 eller större och y är 12 eller större och dessutom x < y.
Även här blir medianen 8.
Vi ser att värdet på y inte påverkar medianen alls i de olika fallen, eftersom det alltid hamnar högre än mitten. De möjliga värdena för medianen är antingen 7 eller 8.
Vi kallar antalet barn i byn första året för x, och medelantalet klappar första året för y. Sedan gör vi en sammanställning av informationen i uppgiften. Eftersom medelantalet ökade med 25 % skriver vi det med förändringsfaktorn 1,25 framför.
| År 1 | År 2 | |
|---|---|---|
| Klappar | 256 | 340 |
| Barn | x | x+4 |
| Medelantal | y | 1,25y |
Vi använder oss av formeln för medelvärde, Medelvärde=Summa av värden/Antal värden, för att ställa upp två ekvationer. För år 1 får vi följande ekvation: y=256/x, och för andra året får vi 1,25y=340/x+4. Vi kan nu bilda ett ekvationssystem, som vi kan lösa med t.ex. substitutionsmetoden.
Då vet vi att x=64, dvs. antal barn i byn det första året var 64. Nu kan vi sätta in detta i statistiken för år 2.
| År 1 | År 2 | |
|---|---|---|
| Klappar | 256 | 340 |
| Barn | 64 | 64+4=68 |
| Medelantal | $ $ | $ $ |
Totalt bodde alltså 68 barn i byn andra året.
I lösningen till föregående deluppgift fann vi att och y=4. Det betyder att år 1 var medelantalet klappar/barn 4. Även detta kan vi föra in i statistiken för år 2.
| År 1 | År 2 | |
|---|---|---|
| Klappar | 256 | 340 |
| Barn | 64 | 64+4 |
| Medelantal | 4 | 1,25 * 4=5 |
År 2 fick alltså barnen i byn i snitt 5 julklappar var.
Fyra tal, x, y, z, och w, har medelvärde 6, median 7 och typvärde 8. Vilka är de fyra talen?
Vi söker fyra tal, som vi i storleksordning kan skriva x, y, z, w. Typvärdet för dessa ska vara 8, vilket innebär att det vanligaste värdet är 8. Det måste därför förekomma minst två gånger. Det skulle kunna finnas fler än två 8:or, vilket ger möjligheterna 8, 8, 8, w x, 8, 8, 8 8, 8, 8, 8. I alla dessa fall är de två talen i mitten 8:or, vilket ger medianen 8 i alla tre fall. Inget av dem kan då vara det fall vi söker eftersom medianen ska vara 7. Det måste alltså finnas två 8:or, vilket ger tre alternativ: 8, 8, z, w x, 8, 8, w x, y, 8, 8. Mittenalternativet kan vi avfärda direkt eftersom det ger medianen 8. I första alternativet är medianen medelvärdet av 8 och z. Eftersom z är större än 8 kan medelvärdet av dem inte bli 7. Då finns det bara ett alternativ kvar, som måste vara det korrekta: x, y, 8, 8. Medianen, alltså medelvärdet av de två mittenvärdena y och 8, ska vara lika med 7. Vi ställer upp det.
Vi känner nu till tre av fyra värden och saknar bara x: x, 6, 8, 8. Medelvärdet av värdena är 6. Vi ställer upp det och löser ut x.
Nu när vi vet att x är 2 har vi all de fyra talen. x=2 y=6 z=8 w=8
Alice och Moa diskuterar medelvärde och median. Alice påstår: Medelvärdet av tre på varandra följande heltal är alltid lika med talens median.
Moa svarar: Nej, det gäller inte alltid.
Vem har rätt, Alice eller Moa? Motivera ditt svar.
Tre på varandra följande heltal är till exempel 4, 5 och 6. I det här fallet är medianen 5 (talet i mitten) och medelvärdet blir 4 + 5 + 6/3 = 15/3 = 5. I det här specifika fallet är alltså medelvärde och median lika. Vi kan visa att detta gäller oavsett vilka tre på varandra följande heltal vi väljer. Kalla till exempel mittentalet för n , så att n också är medianen. Talet innan är n-1 och talet efter är n+1 . Vi beräknar nu medelvärdet av dessa tre tal.
Medelvärdet blir alltså n, vilket är lika stort som medianen, oavsett vilka tre tal man väljer! Alice har alltså rätt.
Medianen är mittenvärdet av en datamängd. Eftersom vi har fem tal, inklusive x, så kommer det tredje värdet i datamängden ligga i mitten. Medianen kan dock inte avgöras om inte talen står i storleksordning. Vi flyttar därför om talen men lämnar x utanför. 1, 4, 6, 9, x Om x är mittemellan 4 och 6, dvs. 5, kommer datamängdens median att vara 5 som vi markerar blått nedan. 1, 4, 5, 6, 9 När x är 4 eller mindre blir medianen 4. Vi visar fem exempel på detta och markerar medianen i blått. &x= 0: && 0, 1, 4, 6, 9 &x= 1: && 1, 1 , 4, 6, 9 &x= 2: &&1, 2 , 4, 6, 9 &x= 3: &&1, 3 , 4, 6, 9 &x= 4: &&1, 4 , 4, 6, 9 Det spelar ingen roll om x skulle vara ännu mindre än 0. Talet skulle ändå stå på samma plats, vilket gör att medianen ändå blir 4. När x istället är 6 eller större blir medianen 6. Vi visar detta på samma sätt som ovan. &x= 6: &&1, 4, 6, 6, 9 &x= 7: &&1, 4 , 6, 7, 9 &x= 8: &&1, 4 , 6, 8, 9 &x= 9: &&1, 4 , 6, 9, 9 &x= 10: &&1, 4 , 6, 9, 10 Nu ser vi att medianen kan vara 4, 5 eller 6. Kom ihåg att x även kan vara större än 10 men det kommer alltså fortfarande placeras i slutet av datamängden vilket betyder att 6 blir median.
Medelvärdet beräknas genom att addera talen i en datamängd och dividera med antalet tal. Vi får alltså ekvationen
Medelvärde=1+4+6+9+x/5=20+x/5
Vi vet sedan tidigare att 4, 5 och 6 är de enda värdena som medianen kan anta. Genom att sätta medelvärdet lika med dessa tre värden och lösa ut x kan vi avgöra vilket värde x ska vara för att medelvärdet och medianen ska bli lika stora.
Vi sätter medelvärdet lika med 4 och löser ut x.
När x=0 är medelvärde och median lika med 4.
Vi sätter medelvärdet lika med 5 och löser ut x.
När x=5 är medelvärde och median lika med 5.
Vi sätter medelvärdet lika med 6 och löser ut x.
När x=10 är medelvärde och median lika med 6. Sammanfattningsvis så gör x=0, x=5 och x=10 att median och medelvärde blir lika stora.