Logga in
Funktioner och grafer är centrala koncept inom matematiken. En funktion är en omvandlingsregel som tar ett värde, bearbetar det enligt en viss regel och ger tillbaka ett nytt värde. Grafer används för att visuellt representera dessa funktioner. Genom att rita en graf kan man se hur funktionens värde ändras när man ändrar värdet på variabeln. Detta kan vara mycket användbart för att förstå funktionens beteende. Man kan också använda en graf för att hitta funktionens värde för ett visst argument. Att kunna rita och tolka grafer är en viktig färdighet inom matematiken.
| | 8 sidor teori |
| | 19 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En funktion är en omvandlingsregel som tar ett värde, gör om det enligt regeln och ger tillbaka ett nytt värde. Till exempel tar funktionen y = x + 3 invärdet x, som kan vara vilket tal som helst, lägger till 3 och ger tillbaka resultatet som utvärdet y. Ibland skriver man även f(x)=x+3, där f är namnet på funktionen och x + 3 kallas funktionsuttrycket.
Det värde man får som resultat av funktionen kallas funktionsvärde och kan även bestämmas grafiskt om funktionen representeras av en graf. Då utgår man från den plats på x-axeln som motsvarar invärdet, går lodrätt upp eller ner till grafen och sedan vågrätt till y-axeln där man kan läsa av funktionsvärdet.
f av 7.
Nedan syns grafen till funktionen g(x)=2x-5.
Funktionsvärdet är 3 när x=4, så g(4)=3.
x= 300
Multiplicera faktorer
Subtrahera term
De funktionsvärdet är g(300)=595.
Utvärdera den givna funktionen vid den givna inmatningen.
En värdetabell är ett diagram som hjälper till att organisera och visualisera information. Den används ofta för att visa relationen mellan två variabler.
| x | y |
|---|---|
| 0 | 0 |
| 1 | 3 |
| 2 | 6 |
| 3 | 9 |
| 4 | 12 |
| 5 | 15 |
2y-värdet
6.Detta representeras vanligtvis med notation (2,6).
En graf är ett sätt att beskriva en funktion i ett koordinatsystem. Grafen byggs upp av en mängd punkter som illustrerar funktionen. Klicka på vilken punkt som helst på grafen för att se dess koordinater.
Följ dessa steg för att rita grafer på räknaren.
Man kan också själv sätta in ett x-värde och låta räknaren beräkna y-värdet genom att trycka på 2ND och TRACE och välja value.
Nu kan man välja vilket x-värde man är intresserad av.
Trycker man på ENTER visas funktionens y-värde för detta x-värde och markören ställer sig även där.
Om man nu trycker på GRAPH kommer alla funktioner man skrivit in att ritas upp.
Man kan också välja bort funktioner genom att flytta markören till likhetstecknet och trycka på ENTER.
Om man nu trycker på GRAPH kommer endast Y_1 och Y_3 att ritas upp i koordinatsystemet.
För att välja tillbaka Y_2 trycker man på likhetstecknet en gång till.
Betrakta följande funktioner. f(x) = 2x+3 g(x) = - x+6
intersect.Se till att placera markören så nära skärningspunkten som möjligt.
Efter att ha angett ekvationerna kan vi rita deras grafer genom att trycka på GRAPH.
intersect.
Nu kommer vi att se grafen igen. Vi måste välja första och andra kurvan innan vi gissar var skärningspunkten ligger. Se till att placera markören så nära skärningspunkten som möjligt.
Graferna skär varandra i punkten (1,5).
f(-1,5) innebär att vi ska bestämma funktionsvärdet när x=-1,5. Vi utgår alltså från x=-1,5 på x-axeln och går mot grafen. När vi träffar grafen läser vi av det motsvarande y-värdet.
När x=-1,5 är funktionsvärdet ungefär 0,6, dvs. f(-1,5)≈ 0,6.
f(1) är funktionsvärdet när x=1. Om det är lika med 0 är x=1 en av funktionens nollställe, dvs. den skär x-axeln där. Vi undersöker om det är så.
När x=1 är funktionsvärdet 1. Så ja, f(1) är lika med 0.
Om en punkt ligger på en graf ska vänster- och högerled bli lika stora när man sätter in punktens x- och y-koordinater och förenklar.
Punkten (- 3,7) ligger på linjen eftersom VL=HL när man sätter in punktens koordinater i funktionen.
Nu undersöker vi om (2,-2) ligger på linjen på samma sätt.
Punkten (2, - 2) ligger inte på linjen eftersom VL≠ HL när man sätter in punktens koordinater i funktionen. I koordinatsystemet nedan har vi markerat linjen och punkterna i ett koordinatsystem.
Vi gör följande observationer:
Grafen ska alltså beskriva en höjd eller djup av något slag som förändras både positivt och negativt under loppet av 15 dagar. Vi ser att det sker stora förändringar under dagarna 3, 9, och 13. Något som varierar mycket under exempelvis januari månad är snön på marken. När det snöar ökar snödjupet och när det blir plusgrader minskar det. Grafen skulle alltså kunna beskriva snödjupet under en den första halvan av en vintermånad, t.ex. januari.
Som redan nämnts börjar grafen i (1,5). Detta betyder att snödjupet är 5cm första januari. Den tredje januari snöar det så att snödjupet ökar till 15cm varpå det är uppehåll fram till den 8 januari. Därefter töar det och snödjupet minskar till 10cm. Den 12 januari snöar det igen så snödjupet ökar till 20cm.
En ekonomiskt lagd matematiker brukar ofta åka taxi. Hon brukar växla mellan två olika taxibolag, Taxi Flopp och Taxi Galopp. Taxi Flopp har en grundkostnad på 50kr och en kilometerkostnad på 12kr, medan Taxi Galopp kostar 28kr i grundavgift och 14kr per kilometer. Hon sätter upp två funktioner som beskriver kostnaden för att åka med de olika bolagen. f(x) &= 12x+50 g(x) &= 14x+28 Hur långt ska man åka för att det ska kosta lika mycket att åka med de olika bolagen?
Där graferna skär varandra har funktionerna samma y-värde, dvs. samma kostnad. Vi avläser vid vilket x-värde detta sker.
Linjerna ser ut att skära varandra vid x=11 så om man åker 11km kostar båda bolagen lika mycket.
För vilka x är...
Ekvationen f(x)=2 innebär att vi ska bestämma vid vilket eller vilka x-värden som f(x) antar y-värdet 2. Vi går från y=2 på y-axeln högerut till den blå grafen och läser av x-värdet.
f(x) är lika med 2 när x=2.
Vi ritar en horisontell linje där y=4. När är y-värdet för den röda grafen lika med 4?
När den svarta horisontella linjen skär den röda är g(x) lika med 4. I det här fallet ser vi att det sker på två ställen: där x=- 2 och x=4.
Överväg följande in- och utdata tabell.
| Inmatning, x | - 4 | - 2 | 0 | 2 |
|---|---|---|---|---|
| Utmatning, y | - 1 | 1 | 3 | 5 |
Din vän ritar grafen för den funktion som representeras av in- och utdata tabellen. Har din vän rätt? Förklara din resonemang.
Betrakta den givna in-ut-tabellen.
| Indata, x | - 4 | - 2 | 0 | 2 |
|---|---|---|---|---|
| Utdata, y | - 1 | 1 | 3 | 5 |
Vi vet att vår vän ritar grafen för funktionen som representeras av den givna tabellen. Den erhållna grafen är följande.
Vi vill ta reda på om vår vän har rätt. För att göra det, kom ihåg att en funktion kan representeras av en in-ut-tabell där in- och ut-värdena bildar ett ordnat par (x,y) som kan ritas i ett koordinatplan. Låt oss skriva de ordnade paren i den givna tabellen.
| Indata, x | Utdata, y | Ordnat par, (x,y) |
|---|---|---|
| - 4 | - 1 | (- 4, - 1) |
| - 2 | 1 | (- 2, 1) |
| 0 | 3 | (0, 3) |
| 2 | 5 | (0, 5) |
Låt oss rita dessa punkter och förbinda dem med en linje.
Lägg märke till att felet vår vän gjorde var att använda indatan som y-koordinaten och utdatan som x-koordinaten. Därför har vår vän inte rätt.