Logga in
| 8 sidor teori |
| 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Det finns flera typer av vägledande och instruerande dokument som är bra att förstå hur de ska användas. Här listas några av dessa.
100 plus personens ålder.
En formel anger ett samband mellan två eller flera variabler och uttrycks vanligtvis som en ekvation. Formler kan innehålla en eller flera konstanter som π eller e, vilka ofta representeras av olika symboler som grekiska bokstäver.
En flyttfirma har fått i uppdrag att transportera möbler från Kalmar till Lycksele samt från Kalmar till Falun. Använd avståndstabellen nedan för att bestämma hur mycket högre bränslekostnaden kommer att vara mellan Kalmar och Lycksele jämfört med mellan Kalmar och Falun om man vet att flyttfirmans lastbil drar i genomsnitt 0,28 liter diesel per km och att 1 liter diesel kostar 14 kronor. Avrunda svaret till närmaste hundratal.
Umeå | Trelleborg | Lycksele | Kalmar | Halmstad | Falun | |
---|---|---|---|---|---|---|
Falun | 556 | 715 | 635 | 539 | 573 | |
Halmstad | 1135 | 170 | 1214 | 242 | 573 | |
Kalmar | 1045 | 317 | 1125 | 242 | 539 | |
Lycksele | 128 | 1357 | 1125 | 1214 | 635 | |
Trelleborg | 1278 | 1357 | 317 | 170 | 715 | |
Umeå | 1278 | 128 | 1045 | 1135 | 556 |
Använd tabellen för att bestämma avståndet från Kalmar till båda platserna. Multiplicera varje avstånd med 0,28 för att beräkna antalet liter diesel som behövs för varje resa. Multiplicera sedan antalet liter med kostnaden för en liter diesel för att få den totala kostnaden för varje resa. Slutligen, beräkna skillnaden mellan de två kostnaderna.
För att avgöra hur bränslekostnaderna skiljer sig åt mellan de två resorna måste vi räkna ut denna kostnad för respektive resa.
För att beräkna bränslekostnaden behöver vi veta hur många liter diesel lastbilen drar mellan Kalmar och Lycksele. Och för att bestämma det måste vi veta hur långt det är mellan städerna. Till vår hjälp har vi avståndstabellen. För att läsa av avståndet letar vi på startorten
, Kalmar, i kolumnen längst till vänster och följer sedan den raden tills det står rätt slutort
högst upp, i detta fall Lycksele.
Umeå | Trelleborg | Lycksele | Kalmar | Halmstad | Falun | |
---|---|---|---|---|---|---|
Falun | 556 | 715 | 635 | 539 | 573 | |
Halmstad | 1135 | 170 | 1214 | 242 | 573 | |
Kalmar | 1045 | 317 | 1125 | 242 | 539 | |
Lycksele | 128 | 1357 | 1125 | 1214 | 635 | |
Trelleborg | 1278 | 1357 | 317 | 170 | 715 | |
Umeå | 1278 | 128 | 1045 | 1135 | 556 |
Vi läser av avståndet mellan Kalmar och Falun i tabellen på samma sätt som tidigare.
Umeå | Trelleborg | Lycksele | Kalmar | Halmstad | Falun | |
---|---|---|---|---|---|---|
Falun | 556 | 715 | 635 | 539 | 573 | |
Halmstad | 1135 | 170 | 1214 | 242 | 573 | |
Kalmar | 1045 | 317 | 1125 | 242 | 539 | |
Lycksele | 128 | 1357 | 1125 | 1214 | 635 | |
Trelleborg | 1278 | 1357 | 317 | 170 | 715 | |
Umeå | 1278 | 128 | 1045 | 1135 | 556 |
få ensam. När man löser ut en variabel ur en formel är det egentligen samma sak som att lösa en ekvation med balansmetoden. Man vill få en av formelns variabler ensam på ena sidan likhetstecknet.
Applet nedan innehåller några vanliga formler för area, omkrets och olika fysikkoncept. Uppgiften innebär att lösa de givna formlerna för den specificerade variabeln.
Ett mönster beskriver en upprepad förändring av till exempel tal, former, färger eller händelser. Mönster bygger på särskilda samband, och de sambanden kan hjälpa oss att hitta vad som saknas i mönstret. I exemplet nedan har tändstickor använts för att bygga tre olika figurer.
Går det att se ett mönster? Lägg märke till att antalet trianglar ökar med en för varje ny figur. Därför borde nästa figur i mönstret ha 4 trianglar.
Det finns också ett mönster i antalet tändstickor. För varje steg ökar antalet med 2 tändstickor. Den första figuren har 3 tändstickor, den andra har 5, den tredje har 7, och så vidare. Lägg märke till att skillnaden mellan två intilliggande figurer alltid är 2 tändstickor.
Antalet tändstickor i de senare figurerna kan beräknas med hjälp av mönstret.
Appen visar tre figurer som följer ett specifikt mönster. Analysera mönstret och bestäm antalet tändstickor i den n:te figuren.
Vi börjar med att lösa ut I ur Ohms lag så vi får en formel för strömmen.
För att bestämma strömmen behöver vi sätta in spänningen och resistansen för den aktuella kretsen. I figuren kan vi se att spänningen är 9V. Resistansen beräknar vi genom att summera resistanserna: R=330+270+220+220=1040 Ω. Nu sätter vi in värdena i den omskrivna varianten av Ohms lag.
Det går alltså 0,009A ström genom kretsen. Vi ska svara i milliampere och eftersom milli (m) betyder tusendel blir vårt svar 9mA.
Vi ska använda samma formel för ström igen men kommer ha andra värden på spänning och resistans. Spänningen kan vi läsa av i figuren: 6V, medan vi måste räkna ut resistansen. Innan vi använder formeln för resistansen löser vi ut R så att vi får en formel som direkt ger oss resistansen när vi sätter in värden.
Nu sätter vi in resistanserna från figuren: 270 Ω och 130 Ω. Det spelar ingen roll vilken av dem vi sätter som R_1 och R_2.
Nu har vi alla värden vi behöver för att bestämma strömmen i kretsen.
I denna krets går det alltså 0,068A ström genom kretsen, vilket motsvarar 68mA.
Alla personer med en inkomst ska betala skatt. Det är ett summa pengar som dras från ens inkomst för att finansiera offentliga verksamheter som vård och utbildning. Hur mycket skatt man ska betala beror bl.a. på hur mycket man tjänar och var man bor. Man betalar dock inte skatt på hela sin inkomst utan en del räknas alltid bort. Denna del kallas grundavdrag och varierar med inkomsten. Det finns tabeller som anger hur stort grundavdraget är beroende på hur hög årsinkomst man har, ungefär som den nedan.
Fast ink. från | Fast ink. till | Grundavdrag |
---|---|---|
307300 | 308200 | 17700 |
308300 | 309200 | 17600 |
309300 | 310200 | 17500 |
310300 | 311200 | 17400 |
311300 | 312200 | 17300 |
312300 | 313200 | 17200 |
313300 | 314200 | 17100 |
314300 | 315200 | 17000 |
315300 | 316200 | 16900 |
Exempelvis ska en person med en årslön på 307300–308200 kr betala skatt på allt utom 17700 kr.
Bestäm hur mycket Agata totalt kommer ha betalat i skatt under året givet att hon måste betala
Vi börjar med att räkna ut Agatas årsinkomst genom att multiplicera hennes månadsinkomst med 12: 26 160*12=313 920kr. Vi tittar i tabellen för att se vilket intervall hennes årsinkomst ligger i. Där kan vi också läsa av hur stort hennes grundavdrag är.
Fast ink. från | Fast ink. till | Grundavdrag |
---|---|---|
307 300 | 308 200 | 17 700 |
308 300 | 309 200 | 17 600 |
309 300 | 310 200 | 17 500 |
310 300 | 311 200 | 17 400 |
311 300 | 312 200 | 17 300 |
312 300 | 313 200 | 17 200 |
313 300 | 314 200 | 17 100 |
314 300 | 315 200 | 17 000 |
315 300 | 316 200 | 16 900 |
Vi subtraherar grundavdraget, 17 100kr, från årsinkomsten för att få reda på hur stor del av inkomsten som ska beskattas. 313 920-17 100=296 820kr Agata ska alltså betala skatt på 296 820kr.
För att bestämma den totala skattekostnaden räknar vi först ut hur mycket pengar varje enskild skatt motsvarar. Vi börjar med kommunalskatten, som motsvarar 30,12 % av den beskattningsbara årsinkomsten. På decimalform kan procentsatsen skrivas som 0,3012 och multiplicerar man det med den beskattningsbara årsinkomster får man summan Agata ska betala i kommunalskatt. 0,3012 * 296 820 = 89 402,184kr. Agata ska alltså betala 89 402,184 kr i kommunalskatt. Nu kan vi göra på samma sätt för övriga skattesatser. Begravningsavgiften är 0.22 % och kyrkoavgiften är 1 % av den beskattningsbara inkomsten, alltså 0,0022 respektive 0,01 på decimalform. 0,0022*296 820=653,004 kr och 0,01*296 820=2968,2kr Till sist summerar vi de tre skatterna, vilket ger Agatas totala skatt. 89 402,184+653,004+2968,2=93 023,388kr Avrundat till hela kronor ska hon alltså betala 93 023kr i skatt.
När klockan är 12.00 i Stockholm är det tidig morgon kl. 05.00 i Chicago. På en flygbiljett anges start- och landningstider i lokal tid. Hur lång tid tar en flygning där starten i Chicago anges till kl. 16.25 och landning i Stockholm till kl. 08.20? Avrunda till hela timmar.
Låt oss först bestämma tidsskillnaden mellan Chicago och Stockholm. Vi vet att klockan är 5.00 på morgonen i Chicago när den är 12.00 i Stockholm. Det innebär att klockan i Stockholm alltid är 12-5=7timmar mer än i Chicago. Om flyget avgår 16.25 lokal tid i Chicago så måste klockan i Stockholm då vara 16.25+7=23.25. Nu vet vi både flygets avgångstid (23.25) och ankomsttid (08.20) i Stockholms lokaltid. För att bestämma flygtiden bestämmer vi tidsskillnaden mellan dessa två klockslag. Vi delar upp resan i tre delar som gör det enklare att räkna.
Lägger vi ihop tiderna kommer vi fram till att flygningen tar 8 timmar och 55 minuter vilket avrundas till 9 timmar.