Logga in
| 8 sidor teori |
| 22 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Det finns flera typer av vägledande och instruerande dokument som är bra att förstå hur de ska användas. Här listas några av dessa.
100 plus personens ålder.
En formel anger ett samband mellan två eller flera variabler och uttrycks vanligtvis som en ekvation. Formler kan innehålla en eller flera konstanter som π eller e, vilka ofta representeras av olika symboler som grekiska bokstäver.
En flyttfirma har fått i uppdrag att transportera möbler från Kalmar till Lycksele samt från Kalmar till Falun. Använd avståndstabellen nedan för att bestämma hur mycket högre bränslekostnaden kommer att vara mellan Kalmar och Lycksele jämfört med mellan Kalmar och Falun om man vet att flyttfirmans lastbil drar i genomsnitt 0,28 liter diesel per km och att 1 liter diesel kostar 14 kronor. Avrunda svaret till närmaste hundratal.
Umeå | Trelleborg | Lycksele | Kalmar | Halmstad | Falun | |
---|---|---|---|---|---|---|
Falun | 556 | 715 | 635 | 539 | 573 | |
Halmstad | 1135 | 170 | 1214 | 242 | 573 | |
Kalmar | 1045 | 317 | 1125 | 242 | 539 | |
Lycksele | 128 | 1357 | 1125 | 1214 | 635 | |
Trelleborg | 1278 | 1357 | 317 | 170 | 715 | |
Umeå | 1278 | 128 | 1045 | 1135 | 556 |
Använd tabellen för att bestämma avståndet från Kalmar till båda platserna. Multiplicera varje avstånd med 0,28 för att beräkna antalet liter diesel som behövs för varje resa. Multiplicera sedan antalet liter med kostnaden för en liter diesel för att få den totala kostnaden för varje resa. Slutligen, beräkna skillnaden mellan de två kostnaderna.
För att avgöra hur bränslekostnaderna skiljer sig åt mellan de två resorna måste vi räkna ut denna kostnad för respektive resa.
För att beräkna bränslekostnaden behöver vi veta hur många liter diesel lastbilen drar mellan Kalmar och Lycksele. Och för att bestämma det måste vi veta hur långt det är mellan städerna. Till vår hjälp har vi avståndstabellen. För att läsa av avståndet letar vi på startorten
, Kalmar, i kolumnen längst till vänster och följer sedan den raden tills det står rätt slutort
högst upp, i detta fall Lycksele.
Umeå | Trelleborg | Lycksele | Kalmar | Halmstad | Falun | |
---|---|---|---|---|---|---|
Falun | 556 | 715 | 635 | 539 | 573 | |
Halmstad | 1135 | 170 | 1214 | 242 | 573 | |
Kalmar | 1045 | 317 | 1125 | 242 | 539 | |
Lycksele | 128 | 1357 | 1125 | 1214 | 635 | |
Trelleborg | 1278 | 1357 | 317 | 170 | 715 | |
Umeå | 1278 | 128 | 1045 | 1135 | 556 |
Vi läser av avståndet mellan Kalmar och Falun i tabellen på samma sätt som tidigare.
Umeå | Trelleborg | Lycksele | Kalmar | Halmstad | Falun | |
---|---|---|---|---|---|---|
Falun | 556 | 715 | 635 | 539 | 573 | |
Halmstad | 1135 | 170 | 1214 | 242 | 573 | |
Kalmar | 1045 | 317 | 1125 | 242 | 539 | |
Lycksele | 128 | 1357 | 1125 | 1214 | 635 | |
Trelleborg | 1278 | 1357 | 317 | 170 | 715 | |
Umeå | 1278 | 128 | 1045 | 1135 | 556 |
få ensam. När man löser ut en variabel ur en formel är det egentligen samma sak som att lösa en ekvation med balansmetoden. Man vill få en av formelns variabler ensam på ena sidan likhetstecknet.
Applet nedan innehåller några vanliga formler för area, omkrets och olika fysikkoncept. Uppgiften innebär att lösa de givna formlerna för den specificerade variabeln.
Ett mönster beskriver en upprepad förändring av till exempel tal, former, färger eller händelser. Mönster bygger på särskilda samband, och de sambanden kan hjälpa oss att hitta vad som saknas i mönstret. I exemplet nedan har tändstickor använts för att bygga tre olika figurer.
Går det att se ett mönster? Lägg märke till att antalet trianglar ökar med en för varje ny figur. Därför borde nästa figur i mönstret ha 4 trianglar.
Det finns också ett mönster i antalet tändstickor. För varje steg ökar antalet med 2 tändstickor. Den första figuren har 3 tändstickor, den andra har 5, den tredje har 7, och så vidare. Lägg märke till att skillnaden mellan två intilliggande figurer alltid är 2 tändstickor.
Antalet tändstickor i de senare figurerna kan beräknas med hjälp av mönstret.
Appen visar tre figurer som följer ett specifikt mönster. Analysera mönstret och bestäm antalet tändstickor i den n:te figuren.
En 9-årig flicka har fått en bakterieinfektion och ska få penicillin via kontinuerlig intravenös infusion. Penicillinet är i pulverform och ska blandas med vätska enligt tabellen.
Efter 4,5 min visar hon dock tecken på allergisk reaktion och infusionen avbryts direkt. Hur många gram verksam substans har flickat hunnit få i sig när infusionen avbryts, givet att dropphastigheten är 100droppar/min och att 1 ml motsvarar 20 droppar? Utgå från att hon väger 35 kg. Nedan finns information om penicillindosering baserat på ålder.
För att avgöra hur mycket verksam substans, dvs. penicillin, flickan fått i sig när infusionen avbryts måste vi bestämma hur stor mängd penicillinlösning hon hunnit få i sig och vad denna har för koncentration.
En koncentration anger hur stor mängd av ett ämne som finns i totala volymen av en blandning. I vårt fall handlar det om hur mycket penicillin det finns i totala volymen penicillinlösning som planeras att ges till flickan. För att avgöra hur mycket penicillin hon ska ha utgår vi från att ett barn på 1--12 år ska ha 145mg penicillin per kilo kroppsvikt.
Eftersom flickan väger 35kg ska hon ha totalt 145*35=5075mg penicillin. Eftersom prefixet milli (m) betyder tusendel är 5 075mg samma som 5,075g. Nu kollar vi i tabellen för att bestämma hur mycket vätska penicillinet ska lösas i. Vi vet att det är kontinuerlig intravenös infusion flickan ska få, så vi läser på sista raden.
Varje gram penicillin ska lösas i 20m; vatten så totalt behövs det 20*5,075=101,5ml. Penicillinlösningens koncentration är alltså 5,075g/101,5ml=0,05.g /ml.. Nu beräknar vi hur mycket av lösningen hon hann få i sig innan infusionen avbröts.
Frågan är alltså hur mycket hann hon få i sig på 4,5 min. Till vår hjälp har vi bl.a. att dropphastigheten är 100.droppar /min., vilket betyder att hon på 4,5 min får i sig 100*4,5=450droppar. Vi vet också att 1 ml motsvarar 20 droppar, så vi dividerar 450 droppar med 20 för att få reda på hur många milliliter det motsvarar. 450/20=22,5 Flickan hann alltså få i sig 22,5ml penicillinlösning.
Till sist beräknar vi hur mycket penicillin det finns i 22,5ml ml lösning. Vi utgår då från penicillinkoncentrationen vi bestämde tidigare: 0,05.g /ml.. Den ger oss att det i 22,5ml måste finnas 0,05*22,5=1,125g penicillin. Flickan fick alltså i sig 1,125 g penicillin innan infusionen avbröts.
Vi vet att rumstemperatur anses vara 70^(∘) Fahrenheit. Vi vill ta reda på om temperaturen ute är högre eller lägre än rumstemperatur. För att göra det måste vi använda formeln för att omvandla grader Celsius till Fahrenheit. C= 5/9 (F-32) Eftersom temperaturen ute är lika med 23 grader Celsius kan vi sätta in C= 23 i formeln ovan och lösa den för F. Vi kommer att använda inversa operationer för att isolera F på ena sidan av ekvationen.
Temperaturen ute är större än rumstemperatur.
En fågel flyger med en topphastighet av 20000 meter per timme. Fågeln flyger 30000 meter utan att stanna.
I Del A, skrev du om en formel för att hitta antalet timmar fågeln flög, eller använde du en annan metod? Förklara.
Vi vet att en fågel flyger med en topphastighet på 20 000 meter per timme. Vi vill hitta antalet timmar som fågeln kommer att flyga om den flög 30 000 meter utan att stanna vid topphastighet. För att göra det, tänk på att den tillryggalagda sträckan kan skrivas som en produkt av hastigheten och tiden. 30 000 = 20 000 x Här representerar x den tid det tar för fågeln att färdas 30 000 meter. Nu kan vi använda inversa operationer för att isolera variabeln på ena sidan av ekvationen.
Fågeln flög i ungefär 1,5 timmar med topphastighet.
I Del A, anser vi att den tillryggalagda sträckan kan skrivas som en produkt av hastigheten och tiden. Sedan skrev vi en formel som ger oss produkten av 20 000 meter per timme multiplicerat med den tid som fågeln flög med topphastighet. 30 000 = 20 000 x Därefter löste vi denna formel för att få värdet på x. Värdet på x representerar fågelns flygtid.
Betrakta den givna triangeln.
Kom ihåg formeln för arean av en triangel. A= 1/2bh Vi kommer att använda inversa operationer för att isolera h på ena sidan av ekvationen.
Nu kan vi sätta in A= 36 och b= 12 i formeln och beräkna h.
Triangelns höjd är lika med 6 millimeter.
Formeln K=C+273,15 omvandlar temperaturer från grader Celsius C till Kelvin K.
Vi får en formel som omvandlar temperaturer från grader Celsius C till Kelvin K. K=C+273,15 Vi vill omvandla 200 grader Celsius till Kelvin. För att göra det kommer vi att ersätta C= 200 i formeln och beräkna K. Låt oss göra det!
Nu ska vi lösa den givna formeln för C.
K=C+273,15
För att göra det kommer vi att använda inversa operationer för att isolera variabeln på ena sidan av ekvationen.
Slutligen kommer vi att omvandla 300 Kelvin till grader Celsius genom att använda formeln som erhölls i del B.
C=K-273,15
Låt oss ersätta K= 300 i formeln och beräkna C.
Formeln K=95(F−32)+273,15 konverterar temperaturer från grader Fahrenheit F till Kelvin K.
Vi får en formel som omvandlar temperaturer från grader Fahrenheit F till Kelvin K. K= 5/9(F-32) +273.15 Vi kommer att använda likhetsegenskaperna för att tillämpa inversa operationer på ekvationen och isolera F på ena sidan. Låt oss göra det!
Vi vet att fryspunkten för helium är 0,95 Kelvin. Vi vill hitta värdet på denna temperatur i grader Fahrenheit. För att göra det kommer vi att använda formeln som erhölls i del A.
F = 9/5(K -273.15)+32
Låt oss sätta in K= 0,95 i formeln och beräkna F.
Vi vet att temperaturen på kolsyreis är - 78,5 ^(∘) C. Vi vill ta reda på vilken temperatur som är kallare om temperaturen på flytande kväve är 77,35 K. För att göra det kommer vi att konvertera temperaturen på kolsyreis genom att använda formeln för att konvertera temperatur från grader Celsius till Kelvin.
K=C+273.15
Låt oss sätta in C= - 78,5 i formeln och beräkna värdet på K.
Detta innebär att flytande kväve är kallare än kolsyreis.