Logga in
| | 5 sidor teori |
| | 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
The applet below shows two different cases for a triangle with vertices A, B, and C. Case I shows the lengths of two sides and the measure of their included angle. Case II shows the lengths of all three sides.
Is it possible to find the missing side lengths and angle measures by using the Law of Sines? Remember, the Law of Sines gives the following relation between the sides and angles.
sin(A)/a=sin(B)/b=sin(C)/cCosinussatsen anger ett samband mellan en godtycklig triangels sidor och en av triangelns vinklar.
a^2=b^2+c^2-2bc cos(A)
Längderna a, b och c är triangelns sidor och A är den motstående vinkeln till sidan a.
Beroende på vad man vet om en triangel kan cosinussatsen användas för att bestämma en sida eller en vinkel. Känner man till två sidor och dess mellanliggande vinkel kan man beräkna triangelns tredje sida. Känner man till triangelns samtliga sidor kan man beräkna en eller flera av triangelns återstående vinklar.
Dessa sidor, x och y, kan man skriva om med hjälp av definitionen för cosinus. cos(A)&=x/b ⇒ & x &= b cos(A) cos(B)&=y/a ⇒ & y &= a cos(B) Man kan sedan ersätta x och y med dessa uttryck.
Genom att använda Pythagoras sats på båda de rätvinkliga trianglarna får man följande två ekvationer: b^2 &= h^2+(b cos(A))^2 [0.7em] a^2 &= h^2+(a cos(B))^2. Eftersom h^2 finns i båda likheterna går det att lösa ut det ur den ena ekvationen och sätta in i den andra.
(I):VL-(b cos(A))^2=HL-(b cos(A))^2
(I):Omarrangera ekvation
(II): h^2= b^2-(b cos(A))^2
Nu fokuserar man helt på den andra ekvationen. Eftersom cosinussatsen endast innehåller vinkel A försöker man skriva om uttrycket acos(B) så att det istället beror på den vinkeln. Då använder man att summan av sträckorna b cos(A) och acos(B) är lika med c.
b cos(A)+acos(B) = c ⇕ acos(B) = c-bcos(A)
Till sist ersätter man acos(B) med detta nya uttryck och förenklar sambandet.
a cos(B)= c-b cos(A)
Utveckla med andra kvadreringsregeln
Förenkla termerna
Liknande resonemang kan föras för alla vinklar i triangeln.
I en triangel XYZ känner man till att sidorna XY=8,6 och YZ=5,6. Dessutom vet man att den mellanliggande vinkeln Y är 48^(∘). Bestäm triangelns tredje sida. Avrunda svaret till en decimal.
Vi låter den okända sidan stå i vänsterledet och sätter in triangelns kända värden i cosinussatsens högerled.
Sätt in värden
Beräkna potens & produkt
Addera termerna
sqrt(VL)=sqrt(HL)
a > 0
Slå in på räknare
Avrunda till 11tiondelar 12hundradelar 13tusendelar 14tiotusendelar 15hundratusendelar 16miljontedelar 17hundramiljontedelar 18miljardtedelar
Triangelns tredje sida, XZ, är alltså ca 6,4 le.
Bestäm vinkel v. Avrunda till hela grader.
Sätt in uttryck
Beräkna potens & produkt
Förenkla termerna
VL+41,6 cos(v)=HL+41,6 cos(v)
VL-20,25=HL-20,25
.VL /41,6.=.HL /41,6.
arccos(VL) = arccos(HL)
Slå in på räknare
Avrunda till närmaste heltal
Vinkel v är alltså ca 57^(∘).
Eftersom vi känner till två av triangelns sidor och vinkeln mellan dessa kan vi använda cosinussatsen för att lösa ut den sista sidan, x. Notera att x är motstående sida till den kända vinkeln och därför ska stå i vänsterled när vi sätter in värden i satsen.
Den okända sidan är ca 1,6cm.
Samma sak igen. Vi känner till två sidor och dess mellanliggande vinkel så vi kan använda cosinussatsen för att lösa ut den okända sidan.
Den okända sidan är ca 2,8cm.
Figuren visar triangeln ABC. Beräkna längden av sträckan AC.
Vi känner till sidan AB, sidan BC samt den mellanliggande vinkeln till dessa sidor. Med denna information kan vi bestämma den sista sidan, som vi kan kalla b, med cosinussatsen.
Den sista sidan är ca 15cm.
Paavo ska bestämma sida x i triangeln ABC.
Han använder cosinussatsen för att lösa uppgiften.
Har Paavo räknat rätt? Motivera!
I cosinussatsen är den sida som står i vänsterledet motstående sida till vinkeln i högerledet. I figuren är vinkeln 36^(∘) och sidan 2 motstående, så för att bestämma x måste man alltså ställa upp en ekvation med sidlängden 2 i vänsterledet: 2^2=x^2+3^2-2* x*3cos(36^(∘)). Vi jämför denna korrekta uppställning med första steget i Paavos beräkning. x^2=2^2+3^2-2* 2*3cos(36^(∘)). Han har satt in den okända sidan x i vänsterledet. Detta får följdfel i hans uträkning och är anledningen till att hans svar inte stämmer överens med facit.
Eftersom vi känner till tre sidor i triangeln kan vi använda cosinussatsen för att beräkna någon av vinklarna. Vi ska bestämma ∧ C så vi sätter in sidorna a och b i högerledet och c i vänsterledet. Kom ihåg att c är den motstående sidan till vinkel C, dvs. 5 le. i det här fallet.
Vinkel C är alltså ca 110^(∘).
Vi bestämmer ∧ B med cosinussatsen genom att sätta in sidorna a och c i högerledet och b i vänsterledet och löser därefter ut ∧ B.
Vinkel B är alltså ca 42^(∘).
Vi ritar en triangel som motsvarar beskrivningen i uppgiften.
Vi känner till triangelns samtliga sidor vilket innebär att man kan beräkna valfri vinkel i triangeln med cosinussatsen. Eftersom vi ska bestämma vinkel A sätter vi in sidorna b och c i högerledet och a i vänsterledet.
Vinkel A är cirka 30^(∘).
Nu kan man använda antingen cosinussatsen eller sinussatsen. Vi väljer cosinussatsen.
Vinkel B är cirka 64^(∘).
Även denna vinkel kan vi beräkna med cosinussatsen eller sinussatsen men eftersom vi vet storleken på de två andra kan vi beräkna den sista vinkeln med hjälp av triangelns vinkelsumma:
C=180^(∘)-64^(∘)-30^(∘)=86^(∘).
Bestäm triangelns omkrets. Avrunda till en decimal.
För att beräkna omkretsen måste vi först bestämma längden på sidan x. Eftersom vi känner till övriga två sidor samt en vinkel kan vi använda cosinussatsen. Notera att x dock inte är motstående sida till den kända vinkeln och därför inte ska skrivas i vänsterledet när vi sätter in värdena i satsen.
Denna andragradsekvation löser vi med pq-formeln. Vi låter koefficienten framför x, dvs. -4,4cos(72^(∘)), stå kvar i exakt form för att undvika avrundningsfel.
Eftersom en sträcka inte kan vara negativ bortser vi från den negativa lösningen. Sida x är alltså ungefär 4,2 le. Omkretsen bestämmer vi genom att summera de tre sidornas längder: O=4,1+2,2+4,20576... ≈ 10,5. Triangelns omkrets är alltså ca 10,5 le.
En triangel har sidorna 5,0cm, 6,0cm och 7,0cm. Beräkna triangelns största vinkel. Svara i hela grader.
Vi känner till alla sidor i triangeln och kan använda cosinussatsen för att bestämma vinklarna. Men måste vi bestämma alla vinklar för att avgöra vilken som är störst? Nej, det behövs faktiskt inte eftersom en triangels största vinkel alltid är motstående vinkel till dess längsta sida. Vi behöver alltså bara bestämma vinkeln som är motstående till sidan 7cm. Kom ihåg att denna ska stå i vänsterledet när vi sätter in värden.
Triangelns största vinkel är alltså ca 78^(∘). Notera att det också hade varit möjligt att ta reda på denna vinkel genom att bestämma två av trianglarnas vinklar med cosinussatsen, den tredje med triangelns vinkelsumma och till sist jämföra storleken på dem.