Logga in
| 11 sidor teori |
| 26 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ett bråk representerar ett förhållande mellan två tal, till exempel att 3 av 4 rutor är lila. I bråket 43, är det täljaren 3 som är delen och nämnaren 4 som är helheten.
Nedan kan du skapa olika bråk genom att ändra både täljare och nämnare.
Fem fjärdedelar kan skrivas 45 i bråkform. Du kan rita det så här:
Eftersom 44=1 kan du också rita så här:
Tal i blandad form kan placeras på en tallinje mellan två heltal.
Omvandla det givna talet på blandad form till det motsvarande bråket eller tvärtom – det givna bråket till ett tal på blandad form. Om bråket motsvarar ett heltal, lämna bråkdelen tom. Förenkla inte bråkdelen i ett tal på blandad form.
När man förlänger ett bråk innebär det att man multiplicerar täljare och nämnare med samma tal. Även om täljaren och nämnaren förändras kommer inte bråkets värde att förändras eftersom bråket fortfarande beskriver samma andel.
ba=b⋅ka⋅k
Använd regeln för att utvidga en bråk.
När man förkortar bråk divideras täljare och nämnare med samma tal. Täljaren och nämnaren förändras men det gör inte bråkets värde eftersom bråket fortfarande beskriver samma andel.
ba=b/ka/k
Ett bråk är i sin enklaste form när täljaren och nämnaren inte har några gemensamma faktorer förutom 1. Det betyder att bråket inte kan förkortas ytterligare och att nämnaren är så liten som möjligt.
Bråk | Är det skrivet i enklaste form? | Orsak |
---|---|---|
73 | Ja | Inga gemensamma faktorer förutom 1 |
925 | Ja | Inga gemensamma faktorer förutom 1 |
82 | Nej | Gemensam faktor: 2 |
1015 | Nej | Gemensam faktor: 5 |
Den minsta gemensamma nämnaren (MGN) av två bråk är den minsta gemensamma multipeln (MGM) av bråkens nämnare. Den minsta gemensamma nämnaren är alltså helt enkelt den minsta av alla möjliga gemensamma nämnare. Några exempel visas i tabellen nedan.
Bråk | Nämnare | Multiplar av nämnare | Gemensamma nämnare | MGM av nämnare (MGN) |
---|---|---|---|---|
32 och 21 | 3 och 2 | Multiplar av 3:Multiplar av 2: 3,6,9,12,15,… 2,4,6,8,10,12,…
|
6, 12,… | 6 |
65 och 41 | 6 och 4 | Multiplar av 6:Multiplar av 4: 6,12,18,24,30,… 4,8,12,16,20,24,…
|
12, 24,… | 12 |
41 och 25 | 4 och 2 | Multiplar av 4:Multiplar av 2: 4,8,12,… 2,4,6,8,10,12,…
|
4, 8, 12,… | 4 |
Hitta primtalsfaktorerna för nämnaren för varje bråkdel.
När två bråk har samma nämnare kan dessa brytas ner i samma primtalsfaktorer. Vi bryter ner nämnarna för de tre bråken och identifierar vilka gemensamma primtalsfaktorer de har.
Bråk | Primtalsfaktorisera | Faktorer som saknas |
---|---|---|
21 | 21 | 2 och 3 |
43 | 2⋅23 | 3 |
65 | 2⋅35 | 2 |
Alla nämnare innehåller primtalsfaktorn 2. I det andra bråket hittar vi ytterligare en 2:a och i det tredje hittar vi en 3:a. Nämnarna för alla bråken måste alltså innehålla två 2:or och en 3:a. För att skapa den minsta gemensamma nämnaren förlänger vi bråken med de faktorer som saknas.
Bråk | Faktorer som saknas | Förläng bråk | = |
---|---|---|---|
21 | 2 och 3 | 2⋅2⋅31⋅2⋅3 | 126 |
2⋅23 | 3 | 2⋅2⋅33⋅3 | 129 |
2⋅35 | 2 | 2⋅3⋅25⋅2 | 1210 |
Den minsta gemensamma nämnaren är alltså 12.
Man kan inte dividera ett tal med noll. Det vill säga, 0a för något tal a ger ett odefinierat värde (prova att dividera ett tal med noll på din miniräknare). Detta kan motiveras på många olika sätt. Vi undersöker några.
Motivera detta med ett exempel genom att tolka division som antal gånger som nämnaren får plats i täljaren
.
Motivera med ett exempel varför vi inte kan definiera division med noll som samma svar, t.ex. oändligheten (∞).
Säg att vi visste att det fanns ett tal, kalla det b, som är svaret på uträkningen 0a. Motivera varför detta är orimligt.
Tolkningen antal gånger som nämnaren får plats i täljaren
innebär att exempelvis divisionen 82 kan formuleras som Hur många gånger får 2 plats i 8?
Eftersom 2+2+2+2=8 inser vi att 2 får plats 4 gånger och därmed är
8/2=4.
Vad händer då om vi försöker beräkna 80? Vi ställer oss alltså frågan Hur många gånger får 0 plats i 8?
Hur många nollor vi än stoppar in
kommer vi aldrig att nå 8 eftersom vi kan fortsätta hur länge om helst.
0+0+0+...+0 ≠ 8.
Samma problem uppstår oavsett vilket värde på täljaren a vi väljer, och oavsett om a är ett heltal eller någon annan typ av tal.
Man kan ju tycka att om vi nu kan stoppa in hur många nollor som helst i 8, borde då inte 80=∞? Men tittar vi närmare på detta med ett exempel inser vi att om vilket tal som helst dividerat med noll alltid är lika med samma sak, oändligheten, skulle vi t.ex. kunna skriva likheten
8/0=∞=9/0.
Detta skulle innebära att 8=9, vilket ju är orimligt! Även detta resonemang är sant för alla olika typer av täljare.
Vi skriver om formuleringen i uppgiften som a0=b. För att enklare kunna se vad detta skulle innebära för konsekvenser gör vi omskrivningen till likheten
a=b * 0.
Titta på denna likhet. Eftersom b * 0=0 skulle detta innebära att a alltid har värdet 0 oavsett ursprungsvärdet... det verkar högst konstigt. Och, om a=0 uppstår ännu större problem. Då påstår vi att
0=b * 0,
och detta är sant för alla värden på b. Alltså skulle b, som ju var svaret på beräkningen a0, kunna vara vilket tal som helst. Men vi kan inte ha flera svar på samma beräkning. Ett sådant tal som b verkar alltså inte kunna existera.