| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Måttet på en vinkel är antalet grader mellan strålarna och kan hittas med en gradskiva.
En gradskiva är ett verktyg som används för att mäta och rita vinklar. Gradskivan består av en halv cirkel och en rak kant. Den rundade delen är markerad i grader från 0∘ till 180∘. Denna mätskala används för att beskriva storleken av vinklar.
Markeringen i mitten vid den raka kanten ska placeras precis vid vinkelns vinkelspets. På samma sätt ska den räta linjen på gradskivan läggas längs med en av vinkelns vinkelben.
Gradskivan är ett användbart verktyg för att mäta vinklar noggrant, vilket ofta är viktigt när man ska lösa olika geometriska problem.
Placera gradskivan så att vinkelspetsen hamnar precis vid mittmarkeringen. Vrid sedan gradskivan så att baslinjen ligger längs med ett av vinkelbenen.
Notera riktningen som vinkeln är orienterad, antingen medurs eller moturs. I detta exempel ska vinkeln mätas moturs, med den inre skalan, eftersom vinkelbenet som hamnar på nollmarkeringen är på höger sida av gradskivan.
Läs sedan av vinkeln på gradskivan där det andra vinkelbenet korsar den inre skalan. I det här fallet hamnar det andra vinkelbenet på 145 på den inre skalan, vilket betyder att vinkeln är 145∘.
Observera att om gradskivan i stället placeras så att det andra vinkelbenet ligger längs med baslinjen så ska vinkeln mätas medurs, dvs. med den yttre skalan. Resultatet blir detsamma oavsett hur man mäter.
Förutom att klassificera en vinkel baserat på dess mått, kan vinklar i par även grupperas i två typer beroende på summan av deras mått.
Viktor har rätt. |
Andra vinkeln | Summan | Komplementvinklar? | |
---|---|---|---|
∧B=54∘ | ∧C=36∘ | 54∘+36∘=90∘ | ✓ |
∧BAD=63∘ | 54∘+63∘=117∘ | × | |
∧DAC=27∘ | 54∘+27∘=81∘ | × | |
∧ADB=63∘ | 54∘+63∘=117∘ | × | |
∧C=36∘ | ∧BAD=63∘ | 36∘+63∘=99∘ | × |
∧DAC=27∘ | 36∘+27∘=63∘ | × | |
∧ADB=63∘ | 36∘+63∘=99∘ | × | |
∧BAD=63∘ | ∧DAC=27∘ | 63∘+27∘=90∘ | ✓ |
∧ADB=63∘ | 63∘+63∘=126∘ | × | |
∧DAC=27∘ | ∧ADB=63∘ | 27∘+63∘=90∘ | ✓ |
Ett nytt par av komplementvinklar dök upp, ∧DAC och ∧ADB. Totalt finns det alltså tre par av komplementvinklar i bilden.
Den andra typen av klassificering av par av vinklar är de vars mått summerar till 180∘.
Vissa studier rekommenderar att man lutar datorskärmen bakåt mellan 10∘ och 20∘ för bättre hållning och synfält för användaren.
Datorskärmen bildar två supplementvinklar med bordet.
Notera att datorskärmen bildar två vinklar med bordet och dessa två vinklar bildar tillsammans en rak vinkel. Detta innebär att vinklarna är supplementvinklar.
Ett par vinklar kan också klassificeras i två typer enligt deras relativa positioner. Den första typen presenteras nedan.
Den andra typen av vinklar är de som delar spetsen men är motsatta varandra.
I följande diagram finns tre skärande linjer och åtta vinklar markerade.
Notera att om två vinklar tillsammans bildar en rak linje så måste de vara supplementvinklar. Eftersom inga av vinklarna i bilden överlappar varandra så kan det fjärde villkoret ignoreras. Med allt detta i åtanke så kan de givna paren av vinklar undersökas.
∧a och ∧b | ∧a och ∧c | ∧a och ∧g | ∧c och ∧g | ∧e och ∧h | |
---|---|---|---|---|---|
Supplementvinklar? | Oka¨nt | Ja, de bildar en rak linje | Ja, de bildar en rak linje | Oka¨nt | Ja, de bildar en rak linje |
Delar vinkelspets? | Nej | Ja | Ja | Ja | Ja |
Delar ett vinkelben? | Nej | Ja | Ja | Nej | Ja |
Vissa vinklar är markerade där de blå och gröna tunnelbanelinjerna korsar varandra.
Vinkeln 40∘ och ∧a bildar tillsammans en rät linje. Dessutom är vinkeln 40∘ och ∧b motstående vinklar som bildas av korsningen mellan de blå och gröna tunnelbanelinjerna.
För var och en av de givna vinklarna, beräkna värdet av x.
Att mäta vinklar är avgörande i många scenarier, som projektilrörelse. Vinkelmätningar är väsentliga för att beräkna projektilbanor och landningspunkter, vitala inom områden som rymdteknik. Detta är bara ett exempel där gradskivor spelar en viktig roll.
Varje vinkel kan mätas med en gradskiva, även de med mått större än 180∘. I detta fall räcker det att mäta den motsatta vinkeln och subtrahera dess mått från 360∘.
Att kunna mäta vinklar möjliggör gruppering av vinklade par i fyra typer, två beroende på summan av deras mått och de andra två beroende på deras relativa positioner.
Vinkelpar | |||
---|---|---|---|
Måttens summa | Relativa positioner | ||
Komplementvinklar | Supplementvinklar | Sidovinklar | Vertikalvinklar |
Vinklar vars mått sammanlagt blir 90∘. | Vinklar vars mått sammanlagt blir 180∘. | Vinklar vars icke-gemensamma sidor bildar en rak linje. | Motsatta vinklar bildade av skärningen mellan två linjer eller linjesegment. |