Logga in
| 6 sidor teori |
| 21 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
För att beskriva verkliga fenomen (t.ex. hur en kropp svalnar och planeternas hastighet kring solen) kan man använda funktioner:
Funktioner | Beskrivning |
---|---|
Linjära funktioner | har konstant lutning och är bra att använda om något ökar eller minskar lika mycket hela tiden. |
Exponentialfunktioner | förändras med samma faktor hela tiden och är passande om något ökar eller minskar med lika många procent hela tiden. |
Potensfunktioner | ser väldigt olika ut beroende på vilket gradtal de har, men andragradsfunktioner kan bl.a. användas för att beskriva fritt fall och s.k. svartkroppsstrålning beskrivs av en fjärdegradsfunktion. |
Kom ihåg hur funktioner används som modeller.
Med tanke på definitionerna av en exponentiell funktion, en potensfunktion och en linjär funktion, identifiera funktionerna som ges av följande värdetabeller.
Grafer används ofta för att beskriva verkliga situationer. Grafen nedan verkar beskriva något förlopp, men det är svårt att avgöra vad.
För att kunna tolka grafen behöver man kunna besvara följande frågor:
Grafen beskriver en bilresa. Beskriv hur bilen rörde sig under färden.
Se lösning.
Bestäm k-värde med hjälp av x-avskärningen och en given punkt på funktionen. Förklara sedan dess betydelse.
Vi undersöker funktionerna i tur och ordning.
Linjära funktioner förändras med ett fast värde. Ett exempel är taxiresor, där du vanligen betalar en framkörningsavgift och sedan ett fast pris per km eller minut utöver det. Om du cyklar med konstant hastighet kommer avståndet till skolan att minska lika mycket med ett fast antal meter varje minut. C beskrivs alltså med linjära funktioner.
Exponentialfunktioner beskriver upprepade procentuella förändringar. En bakterie kan bilda 1 ny bakterie genom att dela sig. När dessa två delar sig bildas 2 nya. Då har vi fyra bakterier, som delar sig till 4 nya, sedan blir det 8 nya, 16 nya osv. Detta är ett exponentiellt förlopp, där det totala antalet bakterier fördubblas. På liknande sätt ökar kapitalet på ett räntekonto med samma procentsats hela tiden. A beskrivs alltså med exponentialfunktioner.
Potensfunktioner beskriver t.ex. kvadratiska och kubiska samband. Kubens volym V beskrivs av tredjegradsfunktionen V=s^3 om s är sidan, så B beskrivs bäst med en potensfunktion.
Grafen visar hur Benrik cyklar till jobbet en morgon.
Benrik cyklar som snabbast när grafen är brantast. Ju brantare graf desto längre sträcka cyklar hon under en given tidsperiod vilket betyder att hon håller en högre hastighet. Från grafen ser vi att hon cyklar som snabbast i mellan t=10 och t=15.
Genomsnittshastigheten för hela cykelturen beräknar vi genom att dela den totala resvägen med den totala tiden det tog att cykla till arbetsplatsen. Från grafen kan vi se att det tog 40 minuter att komma fram till jobbet, och den färdade sträckan var 10 kilometer. Genomsnittshastigheten blir alltså
v=10km/40min=0,25 km/min.
Lisa åker moped till sitt lantställe. Grafen beskriver hur mycket som finns i bensintanken efter x km.
Ju mer negativ grafens lutning är desto större är bränsleförbrukningen (antalet liter bensin minskar ju snabbare). Vi bestämmer skillnaden i x- och y-led i grafen när Lisa kör och jämför därefter lutningarna.
Grafens lutning före och efter Lisa har tankat är k=- 2/30≈- 0.07 och k=- 2/20=- 0.1 Lutningen är alltså mer negativ efter Lisa har tankat vilket innebär att hon då kör snabbare den sista biten dvs. i intervallet 30< x< 50.
Det är lagligt för Anna-Lisa att köra om koncentrationen alkohol i hennes blod är under 0,2 promille. För att hitta tidpunkten då koncentrationen är 0,2 promille sätter vi in y = 0,2 i funktionen och löser ut x.
Alkoholnivån har sjunkit till 0,2 promille 10 timmar efter midnatt. Om man kan lita på funktionen så måste hon alltså vänta till efter klockan 10 på morgonen nästa dag för att kunna köra bil.