Logga in
| 9 sidor teori |
| 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
I en frekvenstabell redovisas hur många gånger ett visst resultat förekommit, dvs. dess frekvens. Man kan t.ex. använda en sådan för att redovisa resultatet av en undersökning där 30 elever fått svara på frågan hur många datorer har ni i din familj?
Kategorierna motsvarar antalet gjorda mål. Hur många gånger gjorde laget 0 mål?
Det finns sex olika kategorier: 0–5 mål. Till exempel gjordes det noll mål i 1 match, och ett mål i 3 matcher osv. Detta skrivs in i en tabell.
Mål | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
---|---|---|---|---|---|---|
Frekvens | 1 | 3 | 2 | 1 | 2 | 1 |
Rätt svar är tabell B.
Ett stolpdiagram är en grafisk representation av en frekvenstabell. Varje stolpe motsvarar en kategori, och stolparnas höjd anger frekvensen i den kategorin. Stolpdiagram används oftast när kategorierna är värden, t.ex. hur många syskon eleverna i en skola har.
Om kategorierna inte kan storleksordnas brukar man istället använda ett stapeldiagram. Man kan t.ex. redovisa vilka typer av bilar som står parkerade på en gata.
Stapeldiagrammet visar en sammanfattning av vädret under ett år där höjden anger frekvensen i antal dagar.
Identifiera höjden på alla staplar förutom den som representerar regniga dagar. Lägg ihop alla dessa frekvenser och subtrahera resultatet från 365. Detta ger antalet dagar det regnade.
Antalet dagar med regn ligger någonstans mellan 70 och 80 dagar. Staplarna för övriga väderförhållanden är dock enklare att läsa av. Vi gör detta och subtraherar summan från 365 (vi antar att det inte är ett skottår) som är antalet dagar på ett år.
Ett cirkeldiagram är en cirkulär graf som används för att visa procentandelar av olika delar inom en helhet. Cirkeln är indelad i sektorer eller skivor i olika färger, där varje skiva representerar en annan grupp av data. Storleken på varje skiva beror på dess medelpunktsvinkel, som motsvarar gruppens andel av helheten.
Större centrala vinklar skapar större sektorer, vilket representerar större procentandelar. Hela cirkeln representerar 100% av datan, och varje 1% motsvarar en 3,6∘ central vinkel eftersom 100360∘=3,6∘. Procentandelar visas vanligtvis inom sektorerna. För små sektorer eller långa gruppnamn läggs etiketter till utanför diagrammet för att identifiera varje grupp, där etiketterna matchas med sektorernas färger.
Cirkeldiagrammet visar hobbyerna för en viss grupp människor. Av de tillfrågade personerna sa 12 att de gillar att titta på filmer/serier medan 6 valde läsning.
Videospel & Sport | Film & Läsning |
---|---|
30%+10%=40% | 100%−40%=60% |
Andel=0,60 och Delen=18
VL⋅Det hela=HL⋅Det hela
VL/0,60=HL/0,60
Slå in på räknare
a%=100a
a⋅cb=ca⋅b
Multiplicera faktorer
Beräkna kvot
Förkorta med 6
Förläng med 20
Multiplicera faktorer
100a=a%
Ett linjediagram används för att visa hur en datamängd förändras i förhållande till en annan kvantitet, vilket ofta är en tidsperiod. För att skapa ett linjediagram bör en skala och intervall för koordinataxis väljas. Datapunkterna ritas sedan in och en linje som kopplar ihop punkterna dras. Överväg en tabell med värden som representerar tillväxten av en planta under flera veckor.
Växttillväxt | |||||
---|---|---|---|---|---|
Vecka | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Höjd (in) | 1,5 | 2,3 | 4 | 6,2 | 8 |
Höjddata inkluderar värden från 1,5 till 8, så en skala från 0 till 10 tum med ett intervall av 1 tum är rimlig. Den horisontella axeln kan representera tid i veckor och den vertikala axeln kan representera växtens höjd i tum. Nu kan punkterna plottas på ett koordinatsystem och kopplas samman.
Varje timme under ett dygn undersöktes hur många som gick över ett övergångsställe.
Det gick alltså flest personer gick över övergångsstället klockan 18.
Det gick alltså 8 personer över övergångsstället klockan 14.
Cirkeldiagrammet visar resultatet av en omröstning på en skola där man frågade eleverna om de ville ha fler vegetariska alternativ i matsalen. Totalt svarade 90 elever Ja
på undersökningen.
Nejoch 26% svarade
Vet ej?
I ett cirkeldiagram anger bitarnas storlek hur stora grupperna är. Med ögonmått kan vi se att den blå biten är störst och därför är Ja
-rösterna flest.
Vi vet att 29 % svarade Nej
och att 26 % svarade Vet ej.
Detta måste betyda att
100 % - 29 % - 26 % =45 %
svarade Ja.
Vi vet att antalet elever som svarade Ja
var 90. Sätter vi in detta i andelsformeln kan vi beräkna Det hela.
Totalt svarade 200 elever på undersökningen.
Vi använder återigen andelsformeln för att bestämma antalet elever. Andelen elever som deltog i omröstningen var 40 % och detta utgör 200 av skolans elever. Vi sätter in detta i andelsformeln och löser ut Det hela.
Totalt går det 500 elever på skolan.
Stapeldiagrammet visar resultatet av en undersökning som gjorts av några elever på samhällsvetenskapliga programmet. Frågan som ställdes var "Har du någon gång läst nyheter på mobilen inne på toaletten"?
Bestäm hur många personer som svarade "Vet ej" med hjälp av diagrammet och nedanstående tabell.
Svar | Ja | Nej | Vet ej |
---|---|---|---|
Andel | 0,5 | 0,3 | 0,2 |
Den första stapeln kan läsas av exakt till skillnad från de övriga. Den ligger mittemellan 160 och 200, dvs. antalet personer som svarade Ja
är 180.
Tittar vi i tabellen ser vi att antalet Ja
-svar utgör andelen 0,5 av det totala antalet svar. Vi sätter in dessa värden i andelsformeln och löser ut Det hela.
Totalt sett tillfrågades alltså 360 personer. Från tabellen vet vi hur stor andel övriga svar utgör. Vi använder återigen andelsformeln för att lösa ut Delen
:
Andelen=Delen/Det hela ⇔ Delen=Andel* Det hela.
Med denna formel beräknar vi även antalet personer som svarade Nej
respektive Vet ej
. Antal Ja
-svar var som vi minns 180 st.
Svar | Andel | Andel* Det hela | Delen |
---|---|---|---|
Nej | 0,3 | 0,3* 360 | 108 |
Vet ej | 0,2 | 0,2* 360 | 72 |
Det var alltså 72 personer som svarade Vet ej
.
En lärare har antecknat hur många elever som var närvarande under ett antal matematiklektioner. Resultatet visas i linjediagrammet. En av dagarna var alla elever på plats.
En av dagarna var hela klassen närvarande. Det måste vara den dag då flest elever var på plats dvs. på lektion 4.
Den fjärde lektionen var 24 elever närvarande så detta är hela klassen. 75 % kan vi skriva som 0,75 så 75 % av 24 elever är 24* 0,75=18. Hur många av lektionerna hade färre än 18 elever?
På 4 av lektionerna var alltså närvaron mindre än 75 %. Totalt var det 12 lektioner, så andelen blir 4/12=1/3.
Ett hotell i Örestad har fyra olika rumstyper som kostar enligt följande.
Stapeldiagrammet visar hur många rum det finns av varje sort.
Vi börjar med att läsa av hur många rum det finns av varje typ i stapeldiagrammet. Då ser vi att hotellet har &30enkelrum, &20dubbelrum, &10familjerum och &5sviter. Eftersom vi vet hur mycket varje rum kostar per natt kan vi bestämma hur mycket pengar hotellet tjänar på ett dygn genom att multiplicera kostnaden per natt med antalet rum. På enkelrummen, som kostar 690kr/natt tjänar hotellet t.ex. 690*30=20 700kr. Nu gör vi på samma sätt för övriga rumstyper. 1 190 * 20 &= 23 800 2 090 * 10 &= 20 900 2 990 * 5 &= 14 950 Vi summerar intäkterna: 20 700+23 800+20 900+14 950=80 350. Hotellet tjänar alltså 80 350 kr/dygn under pridefestivalen.
Att 27 % av familjerummen och sviterna är bokade innebär att hotellet tjänar 27 % av maximala intäkterna för de rummen. Från förra deluppgiften vet vi att maximala intäkterna för familjerummen är 20 900kr/dygn och vi behöver då bara multiplicera detta med 27 % på decimalform för att beräkna hur mycket hotellet tjänar på dessa rum.
20 900 * 0,27 = 5 643
Vi gör på samma sak för sviterna, där maxintäkterna är 14 950 kr/dygn, och för singel- och enkelrummen, där maxintäkterna är 20 700 respektive 23 800kr/dygn. För singel- och enkelrummen är 36 % av rummen bokade, så vi multiplicerar dem med 0,36.
Svit:14 950* 0,27 &= 4 036,5
Enkel:20 700* 0,36 &= 7 452
Dubbel:23 800* 0,36 &= 8 568
Till sist summerar vi intäkterna för varje rumstyp.
5 643 + 4 036,5 + 7 452 + 8 568 = 25 699,5
Hotellet tjänar alltså 25 699,5kr per dygn under lågsäsongen.
För att bestämma hur många procent av svitnätterna som måste bokas för att hotellet ska täcka sina utgifter börjar vi med att bestämma antalet svitnätter som måste bokas för att utgifterna ska täckas. Eftersom en svit kostar 20 % mindre i april ska vi dra bort
0,2* 2 990 = 598kr
från priset. En svitnatt kostar alltså 2 290 - 598 = 2 392kr i april. Frågan är nu hur många sådana som måste bokas för att hotellet ska täcka sina utgifter på 35 880kr. Om vi kallar antalet svitnätter för x kan vi ställa upp en ekvation som beskriver frågeställningen:
2 392 * x = 35 880.
Vi löser ekvationen för att ta reda hur många nätter som krävs.
Om det bokas 15 svitnätter kommer hotellet alltså kunna betala sina utgifter. Nu återstår att bestämma hur många procent 15 svitnätter är av det maximala antalet svitnätter i april. För att göra det måste vi först beräkna maximala antalet svitnätter, vilket vi gör genom att multiplicera antalet sviter på hotellet med antalet dagar i april: 5* 30 = 150. Nu bestämmer vi procentsatsen genom att dividera 15 med 150 och skriva decimaltalet vi då får i procentform: 15/150 = 0,1 = 10 %. Hotellet måste alltså få 10 % av det maximala antalet svitnätter bokade för att inte gå med förlust.
Chefen för ett byggföretag för statistik över könsfördelningen i företaget den 1:a januari varje år. Linjediagrammet visar andelen män i företaget under perioden 2000-2018.
Men antalet män i företaget har ju ökat under denna period. Hur går det ihop med att diagrammet visar en nedåtgående trend?Vilka påståenden är sanna?
Diagrammet visar andelen män i företaget, dvs. hur många män det finns i förhållande till totala antalet anställda, inte det absoluta antalet män i företaget. Vi kan se att det år 2000 var ca 95 % män i företaget. Det skulle t.ex. kunna innebära att företaget hade totalt 100 anställda då och att 95 av dem var män eftersom 95/100 = 0,95 = 95 %. År 2018 ser vi att andelen män sjunkit till ca 55 %. Det skulle t.ex. kunna innebära att det då fanns 200 anställda och att 110 av dessa var män eftersom 110/200 = 0,55 = 55 %. Diagrammet kan alltså visa en negativ trend samtidigt som antalet anställda ökat eftersom det bara anger hur könsfördelningen inom företaget ser ut, inte antalet anställda män. Arvid måste alltså lära sig skilja på andelar och antal. I. & Diagrammet visar endast könsfördelningen & ✓ & inom företaget, inte antalet anställda. II. & Diagrammet kan visa en negativ trend & ✓ & samtidigt som antalet anställda har ökat. III. & Arvid förväxlade andelar med antal. & ✓ IV. & Arvid har rätt och diagrammet måste vara fel. & *