Logga in
| 9 sidor teori |
| 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
I en frekvenstabell redovisas hur många gånger ett visst resultat förekommit, dvs. dess frekvens. Man kan t.ex. använda en sådan för att redovisa resultatet av en undersökning där 30 elever fått svara på frågan hur många datorer har ni i din familj?
Kategorierna motsvarar antalet gjorda mål. Hur många gånger gjorde laget 0 mål?
Det finns sex olika kategorier: 0–5 mål. Till exempel gjordes det noll mål i 1 match, och ett mål i 3 matcher osv. Detta skrivs in i en tabell.
Mål | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
---|---|---|---|---|---|---|
Frekvens | 1 | 3 | 2 | 1 | 2 | 1 |
Rätt svar är tabell B.
Ett stolpdiagram är en grafisk representation av en frekvenstabell. Varje stolpe motsvarar en kategori, och stolparnas höjd anger frekvensen i den kategorin. Stolpdiagram används oftast när kategorierna är värden, t.ex. hur många syskon eleverna i en skola har.
Om kategorierna inte kan storleksordnas brukar man istället använda ett stapeldiagram. Man kan t.ex. redovisa vilka typer av bilar som står parkerade på en gata.
Stapeldiagrammet visar en sammanfattning av vädret under ett år där höjden anger frekvensen i antal dagar.
Identifiera höjden på alla staplar förutom den som representerar regniga dagar. Lägg ihop alla dessa frekvenser och subtrahera resultatet från 365. Detta ger antalet dagar det regnade.
Antalet dagar med regn ligger någonstans mellan 70 och 80 dagar. Staplarna för övriga väderförhållanden är dock enklare att läsa av. Vi gör detta och subtraherar summan från 365 (vi antar att det inte är ett skottår) som är antalet dagar på ett år.
Ett cirkeldiagram är en cirkulär graf som används för att visa procentandelar av olika delar inom en helhet. Cirkeln är indelad i sektorer eller skivor i olika färger, där varje skiva representerar en annan grupp av data. Storleken på varje skiva beror på dess medelpunktsvinkel, som motsvarar gruppens andel av helheten.
Större centrala vinklar skapar större sektorer, vilket representerar större procentandelar. Hela cirkeln representerar 100% av datan, och varje 1% motsvarar en 3,6∘ central vinkel eftersom 100360∘=3,6∘. Procentandelar visas vanligtvis inom sektorerna. För små sektorer eller långa gruppnamn läggs etiketter till utanför diagrammet för att identifiera varje grupp, där etiketterna matchas med sektorernas färger.
Cirkeldiagrammet visar hobbyerna för en viss grupp människor. Av de tillfrågade personerna sa 12 att de gillar att titta på filmer/serier medan 6 valde läsning.
Videospel & Sport | Film & Läsning |
---|---|
30%+10%=40% | 100%−40%=60% |
Andel=0,60 och Delen=18
VL⋅Det hela=HL⋅Det hela
VL/0,60=HL/0,60
Slå in på räknare
a%=100a
a⋅cb=ca⋅b
Multiplicera faktorer
Beräkna kvot
Förkorta med 6
Förläng med 20
Multiplicera faktorer
100a=a%
Ett linjediagram används för att visa hur en datamängd förändras i förhållande till en annan kvantitet, vilket ofta är en tidsperiod. För att skapa ett linjediagram bör en skala och intervall för koordinataxis väljas. Datapunkterna ritas sedan in och en linje som kopplar ihop punkterna dras. Överväg en tabell med värden som representerar tillväxten av en planta under flera veckor.
Växttillväxt | |||||
---|---|---|---|---|---|
Vecka | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
Höjd (in) | 1,5 | 2,3 | 4 | 6,2 | 8 |
Höjddata inkluderar värden från 1,5 till 8, så en skala från 0 till 10 tum med ett intervall av 1 tum är rimlig. Den horisontella axeln kan representera tid i veckor och den vertikala axeln kan representera växtens höjd i tum. Nu kan punkterna plottas på ett koordinatsystem och kopplas samman.
Varje timme under ett dygn undersöktes hur många som gick över ett övergångsställe.
Det gick alltså flest personer gick över övergångsstället klockan 18.
Det gick alltså 8 personer över övergångsstället klockan 14.
Diagrammet nedan visar antalet examinerade från högskolan i procent av hur många som man beräknade att nyanställa fram till år 2020.
Emma avläser värdet 180 för journalister. Vad innebär det?
Staplarna för psykologer och civilingenjörer är ungefär lika långa. Emma säger att detta betyder att man bör utbilda lika många psykologer som civilingenjörer. Johanna säger att man inte kan dra den slutsatsen av detta diagram. Vem har rätt och varför?
Talet 100 betyder att det examineras lika många personer som man beräknar nyanställa. För arkitekter gäller alltså att om det examineras t.ex. 500 så beräknar man även att nyanställa i princip alla 500 fram till år 2020. Talet 180 betyder att det examineras 180 % - 100 %=80 % fler journalister än vad man beräknar kunna anställa. Om det examineras 180 journalister beräknar man endast kunna anställa 100 av dessa. Med andra ord kan man säga att det är 80 % för många som utbildar sig till journalister jämfört med det beräknade behovet.
För att kunna säga något om antal personer räcker det inte att veta procentsatser. Exempelvis är 20 % av fem personer lika med 1 person, medans 20 % av tio personer är lika med 2 personer.
Bara för att procentsatserna är lika stora innebär det inte att antalet är lika många. Att staplarna för psykologer och civilingenjörer är ungefär lika långa betyder alltså bara att lika stor andel (ca 85 %) av antalet personer som behövs anställas tar examen. Men det säger ingenting om hur många personer detta faktiskt motsvarar för de olika yrkesgrupperna. Alltså har Johanna rätt.
Följande tabeller visar hur bilägandet i antal bilar fördelade sig över Sverige och tre olika län år 2014 och 2015. Källa: Statistiska centralbyrån.
År | Riket | Stockholm | Skåne | Norrbotten |
---|---|---|---|---|
2014 | 1257473 | 197649 | 173817 | 37974 |
2015 | 1284335 | y | 177085 | 38419 |
År | Riket | Stockholm | Skåne | Norrbotten |
2014 | 2347817 | 392333 | 309853 | 73454 |
2015 | 2385690 | 401084 | 315405 | x |
Vi börjar med att ta reda på hur många bilar som var registrerade i Norrbotten 2014. Det gör vi genom att lägga ihop de som var registrerade på kvinnor och de som var registrerade på män det året: 37 974+73 454=111 428. 2014 fanns det alltså 111 428 bilar i Norrbotten. Detta ökade med 0,649 % till 2015, så vi beräknar hur många det blir genom att multiplicera 111 428 med 1,00649: 111 428* 1,00649 = 112 151,16772. Detta är antalet bilar i Norrbotten 2015, vilket vi också kan skriva x+38 419.
x är alltså lika med 73 732. Eftersom x är antal bilar måste det vara ett heltal.
Summan av antalet bilar i Stockholm 2015 får vi om vi lägger ihop männens och kvinnornas bilar det året. Det ger oss y+401 084. Vi kan t.ex. välja att utgå ifrån männens andel som är 66,4315 %, vilket vi kan skriva som 0,664315 i decimalform. Vi använder andelsformeln för att beräkna y.
y är lika med 202 672. Eftersom det beskriver antal bilar måste det vara ett heltal.
Vi tittar först på hur antalet kvinnliga bilägare har förändrats. I Skåne fanns det 173 817 kvinnliga bilägare 2014 och 177 085 år 2015. Antalet ökade därför med
177 085-173 817=3 268.
Bland männen var motsvarande siffror 309 853 respektive 315 405, vilket ger skillnaden
315 405-309 853=5 552.
Ökningen var alltså större bland män än kvinnor. Betyder det att Nils har fel? Inte nödvändigtvis. Han kanske pratade om den procentuella förändringen. Vi tar reda på den genom att beräkna förändringsfaktorn för båda kön genom att dividera det nya med det gamla värdet.
Förändringsfaktorn 1,019 motsvarar en ökning med 1,9 % för kvinnorna.
Förändringsfaktorn 1,018 motsvarar en ökning på 1,8 %.
Om man tittar på antalet bilar har de ökat mer bland männen än kvinnorna. Men den procentuella förändringen är större bland kvinnorna. Det beror alltså på vad Nils menar. Han måste vara mer tydlig med vilken typ av ökning han pratar om.