{{ option.label }} add
menu_book {{ printedBook.name}}
arrow_left {{ state.menu.current.label }}
{{ option.icon }} {{ option.label }} arrow_right
arrow_left {{ state.menu.current.current.label }}
{{ option.icon }} {{ option.label }}
arrow_left {{ state.menu.current.current.current.label }}
{{ option.icon }} {{ option.label }}
Mathleaks
Använd offline
Expandera meny menu_open
Sannolikhetslära och statistik

Tabeller och diagram

{{ 'ml-article-collection-answers-hints-solutions' | message }}
tune
{{ topic.label }}
{{tool}}
{{ result.displayTitle }}
{{ result.subject.displayTitle }}
navigate_next

Kanaler

Direktmeddelanden


I vissa sammanhang vill man samla in, presentera eller analysera större mängder information, dvs. använda statistik. Det kan t.ex. handla om att tolka resultatet av en opinionsundersökning eller samla information inför ett beslut. För att man ska kunna lita på och förstå statistiken måste den framställas korrekt och överskådligt. Ofta används något diagram som man väljer beroende på sammanhanget och vad man vill lyfta fram.

Begrepp

Frekvenstabell

I en frekvenstabell redovisas hur många gånger ett visst resultat förekommit, dvs. dess frekvens. Man kan t.ex. använda en sådan för att redovisa resultatet av en undersökning där 30 elever fått svara på frågan "Hur många datorer har ni i din familj?"

Exempel

Gör en frekvenstabell

fullscreen
Tilda spelar i ett fotbollslag. De senaste 10 matcherna har de gjort följande antal mål:
3,5,1,4,4,0,1,2,2,1.
Gör en frekvenstabell som sammanfattar målstatistiken.
Visa Lösning expand_more

Det finns sex olika kategorier: 05 mål. Till exempel gjordes det noll mål i 1 match, och ett mål i 3 matcher osv. Detta skrivs in i en tabell.

Mål 0 1 2 3 4 5
Frekvens 1 3 2 1 2 1

Begrepp

Stolp- och stapeldiagram

Ett stolpdiagram är en grafisk representation av en frekvenstabell. Varje stolpe motsvarar en kategori, och stolparnas höjd anger frekvensen i den kategorin. Stolpdiagram används oftast när kategorierna är värden, t.ex. hur många syskon eleverna i en skola har.

Om kategorierna inte kan storleksordnas brukar man istället använda ett stapeldiagram. Man kan t.ex. redovisa vilka typer av bilar som står parkerade på en gata.

Exempel

Tolka stapeldiagrammet

fullscreen

Stapeldiagrammet visar en sammanfattning av vädret under ett år där höjden anger frekvensen i antal dagar. Använd diagrammet för att avgöra hur många dagar det regnade.

Visa Lösning expand_more

Antalet dagar med regn ligger någonstans mellan 70 och 80 dagar. Staplarna för övriga väderförhållanden är dock enklare att läsa av. Vi gör detta och subtraherar summan från 365 (vi antar att det inte är ett skottår) som är antalet dagar på ett år.

Läser man av diagrammet ser vi att året hade 110 dagar med sol, 120 dagar då det var mulet, åska under 50 dagar och 10 dagar med storm. Genom att subtrahera dessa från 365 dagar beräknas antalet dagar det regnade:
3651101205010=75.
Det regnade 75 dagar under året.

Begrepp

Cirkeldiagram

Cirkeldiagram är en typ av diagram som är användbart för att visa en fördelning av en helhet, till exempel hur eleverna i en skolklass som går ut nian fördelas på olika gymnasieprogram: några söker teknikprogrammet, några söker hantverksprogrammet osv. För att visualisera hur stora grupperna är i förhållande till varandra delas cirkeldiagrammet in i en bit per grupp.

Begrepp

Linjediagram

Linjediagram används oftast för att visa förändring över tid, så att man kan upptäcka eller påvisa trender. Det kan t.ex. röra sig om värdet på en aktie. Utifrån ett antal värden på aktien vid olika tidpunkter (t.ex. varje månad, dag eller vecka) kan man se hur det har förändrats genom att förbinda punkterna med räta linjer.

Exempel

Tolka linjediagrammet

fullscreen

Varje timme under ett dygn undersöktes hur många som gick över ett övergångsställe. Använd linjediagrammet nedan för att avgöra vid vilken tid det passerar flest personer över övergångsstället. Bestäm också antalet personer som gick över övergångsstället klockan 14.

Visa Lösning expand_more

För att hitta den tid då flest personer gick över övergångsstället läser vi av x-värdet vid diagrammets högsta punkt.

Det gick alltså flest personer gick över övergångsstället klockan 18. För att bestämma antalet personer som gick över klockan 14 identifierar vi först vilken punkt på linjediagrammet som representerar x-värdet 14 och läser sedan av motsvarande y-värde.

Det gick alltså 8 personer över övergångsstället klockan 14.



arrow_left
arrow_right
{{ 'mldesktop-placeholder-grade-tab' | message }}
{{ 'mldesktop-placeholder-grade' | message }} {{ article.displayTitle }}!
{{ grade.displayTitle }}
{{ 'ml-tooltip-premium-exercise' | message }}
{{ 'ml-tooltip-programming-exercise' | message }} {{ 'course' | message }} {{ exercise.course }}
Test
{{ focusmode.exercise.exerciseName }}
{{ 'ml-btn-previous-exercise' | message }} arrow_back {{ 'ml-btn-next-exercise' | message }} arrow_forward
arrow_left arrow_right
close
Community