Logga in
| 9 sidor teori |
| 16 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Sannolikhet beskriver hur troligt det är att något ska hända. Sannolikheten kan anges som ett tal mellan 0 och 1, eller mellan 0% och 100%. Om något inte kan hända alls, är sannolikheten 0. Om något kommer att hända med säkerhet, är sannolikheten 1.
Ett slumpförsök är något som utförs utan att man vet vad resultatet, eller utfallet, kommer att bli, även om samma sak gjorts tidigare. Ett exempel är en tärning som kastas. Man kan få 6 utfall: något av talen 1–6, och samlingen av dessa möjliga resultat kallas utfallsrum. Ibland har man specifika mål
med att slå en tärning, t.ex. slå udda tal.
Sådana mål kallas händelser.
En likformig sannolikhetsfördelning beskriver en slumpmässig situation där varje utfall i ett slumpförsök är lika sannolikt att inträffa. Med andra ord: om ett experiment har n olika utfall, så har varje utfall en sannolikhet på n1. Ett exempel på detta är när man kastar en sexsidig tärning — varje sida har lika stor chans att komma upp.
Om alla utfall i ett slumpförsök är lika sannolika kan sannolikheten för en händelse bestämmas med följande formel.
P=Antal mo¨jliga utfallAntal gynnsamma utfall
slå ett udda tal med en tärningär de gynnsamma utfallen 3 stycken: etta, trea och femma.
Vad är sannolikheten att dra en bokstav från en standardkortlek? Skriv svaret i decimalform avrundat till två decimaler.
Hur många kort har en bokstav? Dividera detta tal med det totala antalet kort.
Vad är sannolikheten att man är född på helgen? Svara i hela procent.
Dela de gynnsamma utfallen med alla möjliga utfall.
Vi antar att dagen man är född på är helt slumpmässig, dvs. det är inte mer sannolikt att man är född på en dag jämfört med en annan. Det finns två dagar på helgen, lördag och söndag, och totalt sju dagar på en vecka.
Antalet gynnsamma utfall är 2 och det totala antalet 7. Vi sätter in detta i formeln för sannolikhet.
Sätt in uttryck
Slå in på räknare
Avrunda till 2 decimal(er)
Sannolikheten att man är född en helg är ungefär 29%.
Att undersöka hur stor andel av en datamängd som utgörs av ett visst värde eller en viss grupp kan ge värdefulla insikter. Detta kallas för relativ frekvens, och det visar hur vanligt ett värde är i jämförelse med hela datamängden.
Relativ frekvens =Antal observationerFrekvens
Till exempel — tänk dig att man gör en undersökning i ett klassrum om elevernas favoritfärg.
Färg | Frekvens |
---|---|
Blå | 9 |
Röd | 7 |
Grön | 5 |
Gul | 4 |
Purpur | 3 |
Andra | 2 |
Eftersom det finns 30 elever i klassrummet, kan den relativa frekvensen för varje kategori beräknas genom att dividera frekvensen för varje kategori med 30. Relativa frekvenser skrivs vanligtvis som procenttal.
Eftersom det finns 30 elever i klassrummet kan man räkna ut den relativa frekvensen för varje kategori genom att dela frekvensen med 30. Relativa frekvenser skrivs ofta som procenttal.
Färg | Frekvens | Relativ frekvens | Procent |
---|---|---|---|
Blå | 9 | 309=0,3 | 30% |
Röd | 7 | 307≈0,23 | 23% |
Grön | 5 | 305≈0,17 | 17% |
Gul | 4 | 304≈0,13 | 13% |
Purpur | 3 | 303=0,1 | 10% |
Andra | 2 | 302≈0,07 | 7% |
I tabellen kan man se att blå är den mest populära färgen, eftersom den har högst relativ frekvens.
Lägg märke till att de relativa frekvenserna tillsammans blir 100%.Ett visst kafé säljer fem typer av kaffe. Igår hade de följande försäljning.
Typ av kaffe ☕ | Antal sålda kaffe |
---|---|
Espresso | 40 |
Latte | 48 |
Mocha | 30 |
Cappuccino | 58 |
Irish Coffee | 24 |
Du har fått sannoliketerna: 0; 0,02; 0,997 och 1. Para ihop dem med lämplig händelse i tabellen.
Händelse | Påstående |
---|---|
I | Ett svenskt barn överlever till minst fem år. |
II | En myra kan flyga ett jetplan. |
III | Få spader ess när ett kort dras ur en kortlek. |
IV | En slantsingling ger krona eller klave. |
Vi går igenom händelserna en i taget.
Sverige har väldigt låg barndödlighet så sannolikheten att ett barn överlever till åtminstone fem borde vara hög. Tyvärr överlever inte alla barn så den är inte 1. Den näst högsta sannolikheten är 0,997, vilket betyder att barnadödligheten skulle vara 0.3 % verkar rimligt.
Hittills har myror inte utvecklat en förmåga att flyga våra plan. Sannolikheten för detta är alltså 0.
Det är egentligen uppenbart att den lägre av de återstående sannolikheterna hör ihop med händelsen III. Men låt oss beräkna sannolikheten ändå. I en kortlek finns 52 kort och 1 av dessa är spader ess. Vi sätter in dessa värden i sannolikhetsformeln.
Sannolikheten är alltså cirka 0,02 att dra spader ess.
Vid en slantsingling finns det två utfall: krona eller klave. Sannolikheten att någon av händelserna inträffar måste därför vara 1.
Du kastar en vanlig sexsidig tärning. Beräkna sannolikheten för att händelsen inträffar. Avrunda till hela procent om nödvändigt.
Sannolikheten för en händelse beräknas med sannolikhetsformeln. Är tärningen sexsidig finns det 6 olika utfall och händelsen minst
2 innebär fem gynnsamma utfall.
Vi sätter in värdena i sannolikhetsformeln.
Sannolikheten är ca 83 % att slå minst 2.
Alla jämna tal är delbara med 2. På en tärning finns 3 jämna tal så det finns 3 gynnsamma utfall.
Vi sätter in värdena i sannolikhetsformeln.
Sannolikheten är 50 % att slå ett tal delbart med 2.
I skålen nedan ligger det lila, svarta och gula kulor.
Du drar upp en kula ur skålen utan att titta.
Sannolikheten beräknas med sannolikhetsformeln. Vi har 4 svarta, 3 lila och 5 gula kulor, dvs. totalt 4+3+5=12 kulor. Då vi har fyra svarta kulor är antalet gynnsamma utfall 4. Vi sätter in värdena i formeln.
Sannolikheten att ta upp en svart kula är ca 33 %.
Nu utgör både svarta och gula kulor gynnsamma utfall, dvs. totalt 4+5=9 kulor.
Sannolikheten att ta upp en svart eller gul kula är 75 %.
Innan du snurrar på hjulet nedan har du valt bokstäverna A, D och P. Vad är sannolikheten att hjulet inte stannar på en av dessa bokstäver? Avrunda svaret till hela procent.
Vi beräknar sannolikhet med sannolikhetsformeln. Hjulet kan stanna på 16 olika fält och av dessa har du valt 3. Det betyder att vi ska beräkna sannolikheten för att hjulet stannar på något av de andra 13 fälten. Det är detta som är de gynnsamma
utfallen.
Sannolikheten att hjulet stannar på något av de fälten du inte har valt är alltså ca 81 %.
Tabellen visar provresultat för eleverna på en skola.
Betyg | A | B | C | D | E | F |
---|---|---|---|---|---|---|
Antal | 53 | 98 | 135 | 210 | 369 | 82 |
Av eleverna fick 53+98=151 antingen A eller B. Sannolikheten att en slumpvis vald elev fick någon av dessa betyg beräknar vi genom att dividera detta med antalet elever som skrev provet. dvs. 53+98+135+210+369+82=947 st. Nu kan vi beräkna sannolikheten.
Sannolikheten är alltså cirka 16 %.
Tabellen visar körkortsinnehavet bland eleverna i år 3 på en gymnasieskola.
Körkort | Killar | Tjejer |
---|---|---|
Inget | 120 | 80 |
B | 290 | 334 |
AB | 41 | 5 |
Vi summerar statistiken för killar och tjejer.
Körkort | Killar | Tjejer |
---|---|---|
Inget | 120 | 80 |
B | 290 | 334 |
AB | 41 | 5 |
Summa | 451 | 419 |
Andelen killar som har AB-körkort anges genom att dela antalet killar med AB-körkort med det totala antalet killar på skolan.
Sannolikheten att en kille har AB-körkort är ca 9 %.
Vi summerar statistiken för killar och tjejer.
Körkort | Killar | Tjejer |
---|---|---|
Inget | 120 | 80 |
B | 290 | 334 |
AB | 41 | 5 |
Summa | 451 | 419 |
Vi upprepar nu proceduren i deluppgift A, men för tjejerna.
Sannolikheten att en tjej har AB-körkort är ca 1 %.
Nej, man kan inte addera sannolikheter på det sättet. För att ange sannolikheten att en slumpvis vald elev har AB-körkort måste måste vi dela det totala antalet elever med AB-körkort med det totala antalet elever, dvs. 41+5=46 med 451+419=870. Vi sätter in de nya värdena i sannolikhetsformeln.
Sannolikheten att en elev har AB-körkort är ungefär 5 %, och alltså inte 10 %.
Vi måste börja med att fråga oss om resultatet vid ett tärningskast påverkas av vad tärningen har visat tidigare. Vi kan inse att resultatet inte gör det eftersom det finns 6 möjliga utfall vid varje kast och sannolikheten för att få var och ett av dessa är lika stor varje gång. Sannolikheten för att få en 1:a beräknar vi med sannolikhetsformeln, där antalet gynnsamma utfall är 1 st. och totala antalet utfall är 6 st.
Vi sätter in våra värden i sannolikhetsformeln och förenklar.
Sannolikheten att få en 1:a vid ett tärningskast, oavsett resultat från tidigare kast, är alltså ca 17 %.