Logga in
| 8 sidor teori |
| 20 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
på rad, alltså flytta dem så att där en vektor slutar börjar nästa. Man ritar sedan en ny vektor från den första vektorns startpunkt till sista vektorns slutpunkt. I rutnätet har v, u och z adderats för att bilda resultanten r.
Eftersom vektorer har både storlek och riktning måste man ta hänsyn till båda dessa egenskaper när vektorer adderas. Vektorerna u=(4,0) och v=(5,0) har samma riktning, så resultanten r=u+v kommer också få samma riktning, och vara lika lång som deras sammanlagda längd.
Resultanten får koordinaterna (9,0), dvs. summan av u och v:s respektive koordinater. Vid addition av två eller flera godtyckliga vektorer adderas x- och y-koordinaterna var för sig. Denna regel för vektoraddition brukar skrivas på följande sätt.
(a,b)+(c,d)=(a+c,b+d)
Addera vektorerna u och v. Uttryck resultatet i koordinatform.
När man adderar vektorer ska x-koordinater adderas för sig och y-koordinaterna för sig.
Vi kan addera vektorerna på två sätt, algebraiskt och grafiskt. Vi visar båda. När man adderar vektorer ska x-koordinater adderas för sig och y-koordinaterna för sig. Vi börjar alltså med att bestämma vektorernas koordinatform genom att mäta skillnaden i x- och y-led mellan start- och slutpunkterna.
Sätt in (3,2) & (2,−3)
(a,b)+(c,d)=(a+c,b+d)
Addera termer
a+(−b)=a−b
Vi parallellförflyttar ena vektorn så att dess startpunkt börjar i den andra vektorns slutpunkt. Vi kan då rita resultanten från den första vektorns startpunkt till den andra vektorns slutpunkt.
Nu kan vi läsa av att resultanten, alltså de två vektorerna adderade med varandra, är (5,−1).
(a,b)−(c,d)=(a−c,b−d)
Subtrahera v från u.
När man subtraherar vektorer ska x-koordinater subtraheras för sig och y-koordinater för sig.
Vi kan subtrahera vektorer på två sätt: algebraiskt och grafiskt. Vi visar båda. När man subtraherar vektorer ska x-koordinater subtraheras för sig och y-koordinater för sig. Vi börjar alltså med att bestämma vektorernas koordinatform genom att mäta skillnaden i x- och y-led mellan start- och slutpunkt.
Sätt in (3,5) & (−1,2)
(a,b)−(c,d)=(a−c,b−d)
a−(−b)=a+b
Addera och subtrahera termer
För att subtrahera u från v grafiskt kan vi använda metoden för att addera vektorer grafiskt. Detta medför att vi först måste vända på vektorn som subtraheras så att den pekar i motsatt riktning.
Vi parallellförflyttar nu −v så att dess startpunkt börjar i den andra vektorns slutpunkt och ritar resultanten.
Nu ser vi att resultanten är (4,3), vilket alltså är differensen mellan u och v.
När man multiplicerar en vektor med en skalär förlängs eller förkortas vektorn. Man kan säga att vektorn skalas baserat på vilket tal den multipliceras med. Exempelvis gör en multiplikation med 2 att vektorn blir dubbelt så lång. Generellt kan man skriva detta som att vektorns båda koordinater multipliceras med skalären.
a⋅(b,c)=(a⋅b,a⋅c)
Multiplicera varje komponent i vektorn med skalären för att få den nya vektorn.
k=4 och v=(3,−2)
Multiplicera in skalär
Multiplicera faktorer
v och u adderas genom att lägga ihop vektorernas x- och y-koordinater var för sig.</translate></listcircle>
Resultanten är (1,6).
Beräkna resultanten på koordinatform.
När vi adderar eller subtraherar vektorer lägger vi ihop x- och y-koordinaterna var för sig.
Vi gör samma sak igen.
När en vektor multipliceras med en skalär ska både x- och y-koordinaten multipliceras med den.
Vad är koordinaterna av resultanten r till vektorerna u, v, och w?
Resultanten är det resultat vi får om vi adderar vektorerna. Vi tar reda på den genom att parallellförflytta vektorerna så att de ligger efter varandra, alltså så att den andra vektorn börjar där den första slutar, och så att den tredje börjar där den andra slutar. Det spelar ingen roll i vilken ordning vi placerar vektorerna.
Resultanten bildar vi genom att dra en vektor från första vektorns startpunkt till sista vektorns slutpunkt.
Vi kan nu även läsa av resultantens koordinater. Den rör sig 5 steg åt höger och 3 steg nedåt så koordinaterna blir (5,-3).
Nedan syns två vektorer v och u.
Rita resultanten r=v+u.
Rita resultanten r=v−u.
Genom att sätta vektorerna "på rad" kan vi bestämma summan av dem genom att rita resultanten mellan startpunkten på v och slutpunkten på u.
Genom att skriva om subtraktionen som en addition kan vi istället addera vektorerna:
v-u = v+(-u).
För att subtrahera vektorerna kan vi alltså addera -u till v. Vektorn -u är lika stor som u fast med motsatt riktning. Vi börjar med att rita denna.
Nu parallellförflyttar vi - u och ritar resultanten från startpunkten på v och slutpunkten på - u.
Walter har just förklarat för Jesse att en vektor har både storlek och riktning. Jesses blick faller över en figur som ser ut på följande sätt.
Jesse pekar på den högra vektorn och frågar Walter: Men Walter, hur vet jag att vektorn 2a har just den där storleken och riktningen?
Hjälp Walter att förklara detta för Jesse!
För att förstå vad 2a betyder kan vi skriva om det som a+a. Detta är en vektoraddition som innebär att vi kan ta vektorn a och sätta den på rad
med en till identisk vektor a.
Därefter ska vi dra en resultant från första vektorns startpunkt till andra vektorns slutpunkt. Gör vi det ser vi att denna resultant, a+a eller 2a, blir likadan som den blå vektorn 2a som Jesse hade given i sin figur.
På detta sätt inser Jesse att 2a måste ha just denna storlek (dubbelt så lång som a) och riktning (samma som a).
Du har vektorn w=(2,1).
Vi multiplicerar vektorn w med skalären -3.
Koordinaterna för -3w är alltså (-6,-3).
Vi använder formeln för att beräkna längden av vektorn -3w.
Vektorns längd är alltså sqrt(45) le.
Bestäm koordinaterna för r=a−b−c genom att rita resultanten.
Att subtrahera en vektor är samma sak som att addera den negativa vektorn. För att beräkna summan r=a-b-c kommer vi alltså att addera -b och -c till vektorn a: r=a+(-b)+(-c). Vi börjar med att hitta de negativa motsvarigheterna till b och c. Det gör vi genom att låta dem behålla samma storlek, men vara riktade åt motsatt håll.
Nu kan vi addera vektorerna a,-b,och -c genom att parallellförflytta dem så att deras startpunkter ligger på en annan vektors slutpunkt. Det spelar ingen roll i vilken ordning de placeras.
Slutligen drar vi en resultant från första vektorns startpunkt till sista vektorns slutpunkt.
Vi kan läsa resultantens koordinater genom att räkna antalet rutor i x- och y-led. Eftersom r rör sig 8 steg åt höger och 1 steg uppåt får den koordinaterna (8,1).