Logga in
Genomgången handlar om parentesmultiplikation, en viktig del av algebra. Den förklarar hur man multiplicerar termer inom parenteser, och hur man multiplicerar två parenteser med varandra. Den introducerar också kvadreringsreglerna, som används när en parentes med två termer multipliceras med sig själv. Dessa regler kan förenkla och beräkna uttryck som (x+2)^2 och (3−x)^2. Dessutom presenteras konjugatregeln, som underlättar multiplikationen av två parenteser på formen (a+b) och (a−b). Lektionen innehåller också exempel och övningar för att hjälpa användarna att förstå och tillämpa dessa regler.
| | 9 sidor teori |
| | 22 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Inom matematiken uppkommer det ofta situationer där man behöver multiplicera in ett tal i en parentes. Då multipliceras talet med alla termer i parentesen.
Om man istället behöver multiplicerar ihop två parenteser ska man multiplicera alla termer i ena parentesen med alla termer i den andra.
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Överväg olika ekvationer och motsvarande diagram.
Ett andragradsuttryck kännetecknas av att den högsta exponenten för variabeln är 2. Uttrycket består av olika termer, inklusive en andragradsterm, en förstagradsterm och en konstantterm.
Uttrycket 4x^2 + 12x - 8 är ett exempel på ett andragradsuttryck. Detta beror på att den högsta exponenten för variabeln x är 2.
| Termer i uttrycket | |
|---|---|
| Andragradsterm | 4x^2 (x-term med koefficienten 4) |
| Förstagradsterm | 13x (x-term med koefficienten 13) |
| Konstantterm | - 10 |
När en parentes med två termer multipliceras med sig själv, dvs. kvadreras, kan beräkningarna underlättas med de så kallade kvadreringsreglerna. De kan alltså tillämpas för att förenkla och beräkna uttryck som (x+2)^2 och (3-x)^2. Beroende på om det står ett plus- eller minustecken mellan termerna används första eller andra kvadreringsregeln.
Står det ett plustecken mellan termerna i parentesen kan man använda första kvadreringsregeln.
Dela upp i faktorer
Multiplicera parenteser
Multiplicera faktorer
Förenkla termerna
Man får alltså att (a + b)^2 = a^2 + 2ab + b^2.
Står det ett minustecken mellan termerna i parentesen kan man använda andra kvadreringsregeln.
Dela upp i faktorer
Multiplicera parenteser
Multiplicera faktorer
Förenkla termerna
Man får alltså att (a - b)^2 = a^2 - 2ab + b^2.
Förenkla följande uttryck med kvadreringsreglerna.
(x+3)^2
(7-x)^2
(a+b)^2=a^2+2ab+b^2
Multiplicera faktorer
Beräkna potens
Uttrycken kan alltså utvecklas till x^2+6x+9.
(a-b)^2=a^2-2ab+b^2
Beräkna potens
Multiplicera faktorer
Det andra uttrycket kan utvecklas till 49-14x+x^2.
Om två parenteser på formen (a+b) och (a-b) ska multipliceras ihop kan beräkningarna underlättas med den så kallade konjugatregeln. Exempelvis kan regeln användas för förenkling av (x+5)(x-5) och (2+6y)(2-6y). Två parenteser på den här formen är varandras konjugat, och därför kallas detta konjugatregeln.
Multiplicera parenteser
Multiplicera faktorer
Förenkla termerna
Man får alltså att (a + b)(a - b) = a^2 - b^2.
Utveckla (x+3)(x-3) med konjugatregeln.
Man får alltså x^2-9.
Förenkla det givna algebraiska uttrycket genom att följa de regler som diskuterades i lektionen. Kom ihåg att multiplicera en variabel med sig själv resulterar i kvadraten av variabeln. Den kvadrerade variabeln kan skrivas som a^2, b^2, c^2 eller x^2.
Konjugatregeln har formen (a + b)(a - b) = a^2 - b^2 och vi ser att vårt uttryck har samma form, med a=x och b = 9. Vi använder detta i formeln.
Vi gör på samma sätt som i förra uppgiften och utvecklar uttrycket med hjälp av konjugatregeln.
Här står termerna inte i samma ordning i parenteserna, men byter vi plats på termerna i (a+7) kan vi använda konjugatregeln även här.
Vi måste inte skriva om uttrycket så att (7+a) står före (7-a), eftersom resultatet av en multiplikation blir detsamma oavsett ordningen på faktorerna.
Ange det uttryck som ska stå i parentesen för att likheten ska gälla. ( )*(x-5)=x^2-25
Vi kan se att högerledet, x^2-25, liknar det som brukar stå i ena ledet när man använder konjugatregeln: (a+b)(a-b)=a^2-b^2. Detta blir tydligare om vi skriver om 25 som 5^2. ( )*(x-5)=x^2-5^2 I konjugatregeln ser vi att det enda som skiljer de två parenteserna åt är tecknet mellan termerna. Eftersom vår utskrivna parentes, (x-5), innehåller ett minustecken måste den sökta innehålla ett plustecken. Det innebär alltså att det bör stå x+5 i den tomma parentesen. Vi kontrollerar att det stämmer. (x+5)*(x-5)=x^2-5^2=x^2-25
Rektangelns area beräknas genom att multiplicera bredden med längden, dvs. A=(x+3)(x-3). Vi förenklar detta med konjugatregeln.
Triangelns area beräknas genom att multiplicera bas med höjd och dela produkten med 2, dvs. A= (a+2)(a-2)2. Vi förenklar detta med konjugatregeln.
Förenkla (x+5)^2-10x
så långt som möjligt.
Vi börjar med att utveckla (x+5)^2 med hjälp av första kvadreringsregeln och sedan förenklar vi termerna.
Uttrycket kan alltså förenklas till x^2+25.
Vi sätter in x=4 genom att ersätta x med 4.
Vi börjar med att multiplicera ihop de två första parenteserna. Sedan multiplicerar vi in elvan i den sista parentesen.
Nu har vi förenklat så långt det går och sätter in x=4.
Här ska 2x multipliceras med varje term inuti parentesen. När vi gjort detta kan vi förenkla uttrycket.
Även om faktorn står efter parentesen multipliceras den in på samma sätt som i föregående uppgift, dvs. med alla termer inuti parentesen.
När två parenteser multipliceras ska varje term i den första parentesen multipliceras med varje term i den andra.
Vi multiplicerar parenteserna på samma sätt som tidigare. Kom ihåg att när negativa tal multipliceras blir produkten positiv.
Vi skriver om 52 som 50 + 2 och använder första kvadreringsregeln.
I det här fallet kan vi använda konjugatregeln eftersom vi kan skriva 999 som 1 000 - 1 och 1 001 som 1 000 + 1.
89 kan skrivas som (90 - 1), vilket innebär att vi kan använda andra kvadreringsregeln.
Vi skriver om 106 som 100 + 6 och 94 som 100 - 6 och använder konjugatregeln igen.
Här finns en parentes som upphöjs med 2. Den kan vi utveckla med första kvadreringsregeln.
Den första termen ser nästan ut som att man kan använda konjugatregeln. Men om man byter plats på termerna i den andra parentesen står den på rätt form.
Nu får vi använda både konjugat- och kvadreringsregeln.